Uppsatsen undersöker och analyserar hur barn i mellanstadiet använder och upplever sin skolgård. Material har samlats in genom observationer och kvalitativa intervjuer med 22 elever från två skolor i södra Stockholm och sedan analyserats utifrån ett genusperspektiv. Hur eleverna använder och upplever platser på skolgården beror bland annat på sociala konstruktioner som genus och ålder och visar sig genom homogena grupper på olika platser, vilket eleverna också berättar om. Utöver elevernas sociala nätverk och gruppindelningar som påverkar deras användning av platsen, beror användandet även av regler skapade av vuxna. Dessa faktorer påverkar elevers platskänsla på individuell och kollektiv nivå. Studien visar att elever avstår från vissa aktiviteter och därmed platser på skolgården. Genom att ha bestämda platser för olika aktiviteter, som tilltalar och utförs av majoriteten flickor eller pojkar, skapas genderiserade platser. Syftet är att uppmärksamma hur elever upplever och använder sin skolgård och de skillnader som skapas genom konstruktioner av genus, och på så sätt identifiera möjligheter att motverka dessa. Detta för att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter till alla platser på skolgården och till alla de lekar och aktiviteter som sker där.

Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan. Jag utgick ifrån följande frågeställningar: Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna? Vad hindrar utveckling/förändring av rasten? Hur upplever barnen rasten?

Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6 skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.

<p>Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan.</p><p>Jag utgick ifrån följande frågeställningar:</p><p>Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna?</p><p>Vad hindrar utveckling/förändring av rasten?</p><p>Hur upplever barnen rasten?</p>

<p>Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är</p><p>uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns</p><p>utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet</p><p>med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö</p><p>och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man</p><p>tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen</p><p>en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda</p><p>skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6</p><p>skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och</p><p>landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan</p><p>konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara</p><p>variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter</p><p>barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är</p><p>barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att</p><p>barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.</p>

Vår studie har som syfte att se hur fritidslärare använder sig av sin skolgård och om det som sker på skolgården främst är fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var även att undersöka ifall det går att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslärarna i så fall går till väga. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger på olika skolor i den aktuella kommunen. Våra resultat analyserades med hjälp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och även med hjälp av tidigare forskning.   Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vår undersökning är nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i så stor utsträckning som de skulle vilja i elevernas lek. Skolgården används till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö. Studien visar att det finns svårigheter med att motivera eleverna till att leka utomhus, om eleverna inte vill själva, men att det till en stor grad inte verkar behövas då eleverna själva vill leka på skolgården. Det resultat som framkommer är att skolgården först och främst används som en organisatorisk lösning, då det är för få lokaler och för stora barngrupper. Resultatet visar även att fostransuppdraget fortfarande finns kvar på fritidshemmet och genom elevernas lek på skolgården så fostras de till att bli samhällsmedborgare. Vårt sammanfattande resultat visar att skolgården inte används för elevernas skull.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av.

Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

No description available.