Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer.   I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av  begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998).   I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.

Den här uppsatsen undersöker hur barns möjlighet till lek och rörelse påverkas av skolgårdens fysiska utformning. Syftet med undersökningen är att med bakgrund till tidigare forskning, platsobservation och intervjuer vid Sundby skola analysera hur utformningen av en skolgård kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där observationer och behavior mapping har gemomförts vid Sundby skola. För att klargöra hur utformningen påverkar leken var även intervjuer med barn på skolan en viktig del av metoden. Efter en sammanställning av tidigare studier och forskning belyses tre centrala teman som blir återkommande genom hela uppsatsen: natur, variation och utrymme. Sammanfattningsvis visade det sig att naturinslag på skolgården har positiv inverkan för leken samt att det är viktigt med en variation av redskap och markunderlag för att utemiljön ska uppmuntra till rörelse för barn i olika åldrar men även i förhållande till årstid. Vidare kan det också utläsas att undervisningslokalers placering, nivåskillnader och möjlighet till flera aktiviteter i närheten av varandra skapar rörelsedynamik i leken. En viktig slutsats är att olika typer av platser, miljöer och objekt samspelar och verkar tillsammans snarare än var för sig.

Skolgården är en utomhusmiljö som används mycket av fritidshemmen och blir på så sätt en viktig del av fritidshemmets lärandemiljö. Historiskt så har skolgården präglats av samhällets utveckling genom århundraden. Från att varit styrd av kyrklig och militärisk fostran till att ha blivit enskilda kommuners intressen med påverkan från nationell och internationell nivå. I tidigare forskning har det undersökts om barns syn på skolgården som plats och dess aktiviteter, hur skolgårdens aktörer har förväntningar, hur regler och säkerhetsaspekter påverkar förhandlingar om vad som sker samt om hur kunskap tas in på skolgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på skolgården och dess innehåll. För att undersöka detta har vi genom kvalitativa semistrukturerade metoder intervjuat sex stycken fritidspedagoger. Resultatet i vår studie påvisar att fritidspedagogerna använder skolgården utifrån sin profession. Fritidspedagogerna påvisar att det är bra att vara ute och grundar det i sina erfarenheter. De ger barnen mycket tid för fri lek och upplever att barnen vill ha det. Fritidspedagogen menar att skolgårdens innehåll på fritidshemmens tid är aktiviteter med sociala samspel i fokus samtidigt som skolgården omfattas av regler som har skapats utifrån säkerhetsaspekter; barnen får inte skada sig själva eller varandra. Skolgårdens yta och rum, jämfört med inomhus, ger fritidspedagoger och barn friare möjligheter till prövandets processer. Studien visar att fritidspedagogerna och barnen behöver få öva och ompröva, för att ges möjlighet att utveckla expertis. Fritidspedagoger behöver utveckla sin expertis för att bistå barnen i deras lärande. Att om och om igen få pröva sig fram kan leda till ett lärande som stärker individuella förmågor och minskar risken för rädsla inför nya utmaningar.

<p>Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier. Vi har dessutom gjort egna undersökningar främst i form av intervjuer med vuxna som på olika sätt har anknytning till skolgårdar. Resultatet visar att natur och grönska har en stor betydelse på flera sätt. På skolgårdar med tillgång till områden med naturkaraktär är aktiviteterna mer varierade. Den mångdimensionella skolgården visar sig i vår undersökning vara den ultimata skolgårdsmiljön.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.</p>

Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier. Vi har dessutom gjort egna undersökningar främst i form av intervjuer med vuxna som på olika sätt har anknytning till skolgårdar. Resultatet visar att natur och grönska har en stor betydelse på flera sätt. På skolgårdar med tillgång till områden med naturkaraktär är aktiviteterna mer varierade. Den mångdimensionella skolgården visar sig i vår undersökning vara den ultimata skolgårdsmiljön.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar. Dessutom har jag gjort två enkäter. En enkät med elever för att se hur de idag använder sin skolgård, och hur de skulle vilja att den såg ut. Den andra enkäten riktade sig till lärarna. Vad tycker de om skolgården, hur skulle skolgården kunna förbättras och till sist hur de använder skolgården i sin undervisning. Jag har kommit fram till att en skolgård kan se ut nästan hur som helst. Det viktiga är att den är varierad och att eleverna känner att de kan påverka utseendet av sin skolgård, sedan spelar det inte så stor roll om den består av hembyggda enkla lekredskap eller färdigköpta mer avancerade. Man ska ha lust att vara på skolgården!

Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.   Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.   Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.   Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.   Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska. Resultatet visade att flera av skolgårdens värden ur elevernas ögon riskerar att förbises om en upprustning sker utifrån ett vuxenperspektiv därför att vuxna ser på skolgården med ögonen medan barn använder den med hela kroppen. Ett vuxenperspektiv medför ett intresse av att förändra ytor som ser fula och slitna ut medan de mycket väl kan vara de mest värdefulla miljöerna för barn därför att leken är mer fri där. En vacker plantering får man bara titta på medan en skolträdgård i träda tillåter att man plockar, springer omkring och leker bland växterna vilket stimulerar hela barnet och gör att hon rör sig, känner och trivs. Barn är inte konsumenter av lek utan producenter. Elevers värdering av omgivningen framkommer inte utan kunskap om vad som stimulerar barn. En skolgård är elevernas verklighet som skall ge dem möjlighet till utveckling; socialt, emotionellt, motoriskt och kunskapsmässigt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnas matematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik. Resultaten visar att lärare i liten utsträckning använder sig av skolgården då de undervisar i matematik. De ser inte heller någon större skillnad i planering när de planerar för uteaktiviteter i matematik i jämförelse med klassrumsundervisningen. Resultaten visar dock att det finns goda möjligheter att använda sig av och utgå ifrån elevers naturliga lekar på skolgården för lärande i matematik.