Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer.   I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av  begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998).   I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.

The purpose of this report has been to extend the understanding of employee learning. I have handpicked my selection which consisted of seven white-collar workers employed at the same department at a labour union in Sweden. Semi-structured interviews were conducted to collect the data for this study. The theoretical framework used has been Etienne Wenger’s (1998) communities of practice and, more specifically his concept boundaries. Findings showed that the respondents’ colleagues often became brokers who contributed to the respondents’ learning. Another find was that managerial behaviours affected the respondents’ learning. Micromanagement and control inhibited the employee learning whilst offering feedback and allowing the employee freedom to fail contributed to their learning. The respondents’ work environment also affected their learning. Having an open environment which allowed the respondents to interact with others, a feedback culture and an organisational vision conveyed throughout the organisation were identified as contributing to employee learning. Bad working environments with high levels of stress, conflicts and or labour union problems were identified as inhibiting learning. The study also showed diversity in the ways the respondents learned. Individual drive and personal qualities were also something identified as contributing to or inhibiting workplace learning. I conclude my study arguing that organisations need to create a learning environment which is able to adapt to its workforce and which allows interaction between employees. Seeing as the individual’s commitment to learning can affect employee learning, it is important to create an environment where learning and development are valued. It is also important that the organisation offers tools so that the individuals can learn on their own, this could be as simple as updating the website with new information or offering handbooks. Lastly, there is a need for the managers to give their employees the freedom to practice their work and let them make mistakes so they can learn from them.

Bankerna i Sverige har en betydande funktion för svensk tillväxt och välfärd. Ettvälfungerande banksystem är en grundpelare för det samhälle vi känner till idag. Bankerförser oss med tjänster och produkter för att vi ska ha möjlighet att spara och låna. Kunskapoch kompetens blir färskvaror eftersom vi lever i ett samhälle i konstant förändring. Kravetpå kompetens ökar konstant, inte minst för privatrådgivare som har en viktig funktion förhela den svenska befolkningens privatekonomi.Mot denna bakgrund har vi lagt fokus på att skapa en förståelse för privatrådgivares villkorför lärande, i avsikt att få syn på hur de aktualiserar kunskap och kompetens för att kunnamöta både kunders och omvärldens krav. Studien behandlar privatrådgivares lärande påarbetsplatsen vid två av Sveriges största banker. Syftet med studien är att få kunskap om ochförståelse för hur praktikgemenskaper, med fokus på praktik och gemenskap, bidrar tilllärande för privatrådgivare. Vi har intresserat oss för frågor som berör privatrådgivareserfarenhetsutbyte på arbetsplatsen. Studien resultat visar att privatrådgivares praktiker avserexempelvis samspel mellan kollegor, gemensamma veckomöten och workshops. Rådgivarnasgemenskaper kännetecknas av ett ömsesidigt engagemang kring gemensamt uppsatta mål.Studiens resultat visar även att den praktikgemenskap som framträder av privatrådgivaresbeskrivningar kännetecknas av en gemensam förståelse kring arbetsrelaterade ändamål. Dettabidrar till ett systematiskt samspel mellan privatrådgivarna och deras kollegor och är såledesen ständigt pågående lärprocess där erfarenheter utbyts.Studien har en teoretisk utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Vidgenomförandet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex privatrådgivare somarbetar på två storbanker i Sverige.

This Bachelor thesis investigates how young feminists seek information related to their political engagement, the sources they use and what they use the information for. The study focuses on feminists aged 16-23 years old who are active in an alternative political movement. Qualitative interviews were carried out with four feminists. Theoretically, the study takes its departure point in the notion of communities of practice developed by Wenger (1998). In this view feminist groups and their circle of like-minded friends are seen as communities of practice where they share information, learn and create a common history together. McKenzie’s (2003) model of information practices was used in the analysis. The findings show that active scanning is the most common method of keeping informed about feminist issues. The informants often scan Internet sources for information about feminism, but seldom search for information on specific questions. It was also found that information was used as a form of resistance in order to meet challenges. It was also used in conversations and discussions with other feminists as a way of creating deeper knowledge on specific issues.

Studiens syfte var att undersöka polisers upplevelse över hur de lär sig att hantera stressfyllda situationer med utgångspunkt i det formella och informella lärandet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever poliser att de förbereds för dessa stressfyllda situationer under sin utbildning? Hur lär de sig hantera dessa stressfyllda situationer när de sedan börjar tjänstgöra som poliser och vilken roll spelar här det informella lärandet? Vilken form av lärande upplever poliserna har störst inverkan på hur de i praktiken kan handskas med de stressfyllda situationerna? Hur visar det sig? För att besvara frågeställningarna genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som jobbar med stressfyllda situationer. Empirin tolkades och analyserades med hjälp av Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Resultatet visade att poliserna upplever att den formella utbildningen förbereder dem inför stressfyllda situationer genom både praktiska och teoretiska moment. Det teoretiska har gett poliserna ett grundläggande tankesätt att luta sig tillbaka mot och det praktiska har förberett dem rent fysiskt genom att de kan använda sig av olika metoder och tekniker i stressfyllda situationer. Resultatet visade vidare att ett informellt lärande sker via samtal och reflektion med kollegor. Genom att fråga en kollega om hjälp kan polisen hantera stressfyllda situationer. Genom reflektion tillsammans med kollegor kan också ett lärande kring hur man hanterar situationer uppstå. Resultatet visade att erfarenhet (en form av informellt lärande) av andra situationer är viktigt för att poliserna ska kunna tolka situationen rätt men också för att välja ett passande agerande. Resultatet visade att den formella utbildningen är viktigare i början av poliskarriären men att det informella lärandet sedan tar mer plats. Brister i den formella utbildningen vad gäller hanterandet av stressfyllda situationer leder till att det informella lärandet tar mer utrymme i polisens dagliga arbete och upplevs som det viktigaste för att hantera stressfyllda situationer.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är inhyrning av personal. För många företag ses det som ett sätt att öka flexibiliteten och därmed minska osäkerheten i företaget, och för många människor ses det som en väg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lärande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lär- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frågeställningar; ”Hur upplever bemanningskonsulten att lärande och utveckling sker på kundföretaget när denne är inhyrd?”; ”Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lärande och utveckling på arbetsplatsen för denne?” samt ”Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lärande och utveckling för denne?”. Utifrån dessa granskades sedan tidigare forskning som gjorts på området bemanningskonsulter och arbetsplatslärande för att ge en bakgrundsförståelse. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med bemanningskonsulter från två olika bemanningsföretag. Empirin från dessa intervjuer analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Lave och Wengers teorier om situerat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet diskuterades därefter i relation till den tidigare forskningen. Det visade att något som var viktigt i bemanningskonsulternas lärprocess var det sociala samspelet med kollegor, samt att delaktighet upplevdes som positivt för lärandet. Denna delaktighet såg dock olika ut i kundföretaget och bemanningsföretaget. Kundföretaget kunde erbjuda ett bemötande som var likvärdigt med övrig personal för att bidra till lärande och utveckling. Bemanningsföretaget kunde å andra sidan skapa möjligheter för lärande genom att fungera som en plattform mellan bemanningskonsulter samt ge förutsättning för utveckling genom att placera dem på utvecklande uppdrag. / An increasingly common phenomenon in today’s working life is the use of temporary workers. To many companies this is seen as a way to increase flexibility and thus reduce uncertainty in the company, and for many people it is seen as a way into the labour market. But what do the opportunities for learning and development look like for these individuals? The purpose of this study was to examine the relationship between temporary agency workers and their learning and development opportunities in client companies. In order to highlight the purpose three questions were developed; “In what way do temporary agency workers perceive that learning and development take place at the client company when they are working there?”; “In what way do temporary agency workers perceive that the client company contributes to learning and development in the workplace for them?” And finally “In what way do temporary agency workers perceive that the temporary agency contributes to learning and development for them?”. After that previous research done in the field of temporary agency work and workplace learning was audited to provide a better understanding of the subject. This was followed by eight semi-structured interviews with temporary agency workers from two different temporary agencies. Empirical data from these interviews were then analyzed on the basis of a socio-cultural perspective, with the help of Lave and Wenger's theories of situated learning and communities of practice. The result has been discussed in relation to the previous research. It has shown that something that is important to temporary agency workers’ learning process is social interaction with colleagues, and that participation is seen as positive for learning. This participation was, however, different in the client company and the temporary agency. The client company could treat the temporary agency worker equally with other staff to contribute to learning and development. The temporary agency could, on the other hand, create learning opportunities by serving as a platform between temporary agency workers, as well as provide good conditions for development by placing them on challenging assignments.

Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.

Med utgångspunkt i kollegiala samtal bland kemilärarna på en gymnasieskola och de reflektioner som förekom i samtalen, var syftet med denna studie att stärka kemilärarnas kollegiala lärande. Forskningsfrågan är: Vilka former av reflektion förekommer i kemilärares kollegiala samtal? Studien inspireras av teorier om praxisgemenskaper och reflektion i sådana. Aktionerna bestod av kollegiala observationer av undervisning och kollegiala samtal om observationerna. En kvalitativ innehållsanalys av de kollegiala samtalen synliggör följande former av reflektion: Vardagsprat, Kemifakta, Reflektioner över handling och Värderingar. De olika formerna har olika djup när det kommer till reflektionsnivå (Handal & Lauvås, 2000; Schön, 1984) vilken även varierade inom samtliga samtal. Vardagsprat som representerar en ytlig reflektionsnivå förekommer i alla samtalen, medan värdering som representerar en djup reflektionsnivå var i minoritet. Den fördjupade reflektionen ökade dock efterhand. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning som pekar på utmaningar i kollegialt lärande. Trots utmaningar genererade de kollegiala samtalen förbättrade undervisningshandlingar. Slutsatsen är att aktionerna har stärkt det kollegiala lärandet, men att det kollegiala lärandet behöver fördjupas ytterligare. Som ämnesansvarig behöver jag därmed hitta vägar för att utmana våra samtal för att komma ännu djupare i våra reflektioner. / Deepened reflection in peer conversations for professional learning? Based on chemistry teachers' peer conversations at an upper secondary school, and reflection within these conversations, the purpose of the present study was to strengthen the teachers' professional learning. The research question is: Which types of reflections are present in the chemistry teachers' peer conversations for learning? The study is based on theories about communities of praxis and reflection. The actions consisted of peer observations and peer conversations based on these observations. A qualitative content analysis indicates the following types of reflection: Small talk, Chemistry facts, Reflections on actions and Values. The depth of reflection differed between the forms (Handal & Lauvås, 2000; Schön, 1984) and within the conversations. Small talk, representinga superficial level of reflection, were represented in all talks, and values representing a deeperlevel, were in minority. However, in depth reflections increased over time. The results confirm previous research pointing out challenges in professional learning communities. Despite the challenges, the peer conversations resulted in improved teaching. The conclusion is that the professional learning was strengthened, but still needs to be developed further. As a teacher leader, I need to consider how I can continue to challenge our conversations for reaching deeper in our reflections.

Denna studie undersöker högstadielärares syn på utbudet av kompetensutvecklingsinsatser, hur väl de anser att de erbjudna satsningarna matchar deras kunskapsbehov samt till vilken grad de känner att de kan utöva inflytande över sin egen kompetensutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och lägger särskild vikt vid hur högstadielärare tillsammans utbyter kunskaper och erfarenheter. Metoden är kvalitativ och har använt sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har därefter analyserats tematiskt. Urvalet är begränsat till åtta högstadielärare från sex olika grundskolor i Uppsala kommun. Resultatet visar att en stor del av det utbud som erbjuds är i form av kollegialt lärande. Där formar lärarna en praktikgemenskap i vilken de ges möjligheter att lära av varandra och utbyta erfarenheter. Det kollegiala lärandet upplevs mestadels positivt, men räcker inte i sig för att fullt ut täcka behoven. Huvudsakligen efterfrågas mer ämnesspecifika kompetensutvecklingsinsatser än vad som erbjuds. Studiens lärare vill ha större möjlighet att kunna påverka, och då framför allt de externa kompetensutvecklingsinsatserna.