Arbetsmiljölagen ger anställda och deras representanter, skyddsombuden, rätt att delta i det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren har skyldighet att arrangera. Forskning om deltagande har i stor utsträckning varit fokuserad påstrukturella och organisatoriska förutsättningar för anställdas deltagande. Mycket tyder dock på att anställda inte utnyttjar sina starka rättigheter. Avhandlingens analyserar arbetsmiljödeltagandet genom en fallstudie på ett pappersbruk med väl etablerade organisatoriska strukturer för deltagande i syfte att förklara deltagandets grunder bortom de strukturella villkoren. Syfte är att förstå varför anställda inte i avsedd omfattning utnyttjar de möjligheter till arbetsmiljöinflytande som lagstiftning och goda strukturella villkor ger. Avhandlingen visar hur anställda i stor utsträckning handskas med arbetets risker och belastningar genom sin kollektivt utvecklade kompetens, förståelse och ansvar för varandra och i mindre utsträckning genom att interagera med arbetsgivaren genom arbetsmiljödeltagande. Etienne Wengers begrepp ”praktikgemenskaper” används i avhandlingen tillsammans med Paavo Bergmans analys av lagarbete och betydelsen av processpecifik kompetens för att klarlägga de sociala processer för meningsskapande som betingar anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Med Lysgaards begrepp ”arbetarkollektivet” visar också avhandlingen på betydelsen av maktrelationerna mellan operatörer och arbetsgivare för möjligheterna att etablera en gemensam kunskapsprocess kring arbetsmiljö genom de former för arbetsmiljödeltagande som var etablerade på pappersbruket. / Swedish law gives employees, and their representatives, rights to participate in the employer’s systematic occupational health and safety management. Research  on worker participation in OHSM has mainly focused on structural conditions for participation such as organisational arrangements, industrial relations, or union support. There are however indications that employees do not use their strong legal rights. The aim of the present thesis is to understand the prerequisites and conditions for worker OHSM participation, seen here as a joint knowledge process for work environment issues. More precisely, the thesis aims to analyse the significance of workers’ local and situated knowledge, the construction of participative practices, and the problems and advantages of representative participation. The thesis also aims to explain the paradox that favourable structural conditions for participation are only partly used by the workers, despite evident risks at work. The empirical basis is a case study at a paper mill. The mill was chosen as its OHSM to a large extent fulfils what research claims are necessary structural conditions for effective participation. To understand the possibilities and problems of such participation, the analysis uses a combination of three theoretical perspectives on work and (situated) knowledge: Etienne Wenger’s (1998) approach to communities of practice; Paavo Bergman’s (1995) analysis of teamwork in the process industry; and Sverre Lysgaard’s (1961) theory of the workers’ collective.

This study use the theory of community of practice and the theory of mediating tools to explore how teachers develop student’s writing in the Swedish subject in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to display the potential to learn and develop writing through participating in the community of practice that is the classroom, as well as with the help of mediational means in the classroom and in other contexts. Five teachers are interviewed on their ideas about teaching students to develop writing. Results from the study show potential for learning through communities of practice and mediational means in the teachers’ use of collaborative writing and interaction between students as well as their aspiration to connect school writing with writing in other contexts. The way in wich some teacher’s switch from collaborative and interactive work forms to individual, when the student’s texts are to be assessed and graded, could on the other hand be considered problematic. The results also imply that the teachers’ choices and positions must be understood in relation to ideas on writing expressed by the students and in the curriculum and in national writing tests.

Då det finns ett intresse för den kollektiva lärprocessen inom många organisationer är syftet med studien att undersöka hur processen sker och hur den påverkas inom team som arbetar helt eller delvis på distans. För att förstå vad som påverkar lärprocessen och hur den kan främjas har studien undersökt vilka förutsättningar för kollektivt lärande som finns i teamen, främst utifrån en teori om att praktikgemenskaper underlättar teamets lärande. Studien utfördes enligt en komparativ fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer samt en observation, där två olika team jämfördes med varandra. Resultatet visade att det finns möjlighet att uppnå kollektivt lärande inom team som arbetar helt eller delvis på distans men att utfallet i enlighet med teorin påverkas av huruvida det finns ett delat kunskapsområde där medlemmarna utgår från ett gemensamt mål, en gemensam praktik med en tydlig struktur för kommunikation samt en stark gemenskap inom teamet. Däremot gick det inte att helt bortse från vikten av att träffas ansikte mot ansikte. / As there is an interest in the collective learning process within many organizations, the aim of the study is to investigate how the process takes place and how it is affected within teams that work fully or partially remotely. In order to understand what influences the learning process and how it can be promoted, the study has investigated the conditions for collective learning which exist in teams, primarily based on a theory that communities of practice facilitate team learning. The study was carried out according to a comparative case study design with semi-structured interviews and an observation, where two different teams were compared to one another. The results showed that it is possible to achieve collective learning within teams that work partially or fully remotely, but that the outcome, in accordance with the theory, is affected by whether there is a domain of knowledge where the members share a common goal, a shared practice with a clear structure for communication and a strong community within the team. However, the importance of meeting face to face could not be completely ignored.

This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:   How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?  The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.   Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM. / Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

The aim with this master’s thesis is to examine the information practices and information literacies among social workers in the field of the social services and in the work with child welfare investigations. This is in this study related to their ambition to fulfill the requirements of an evidence-based practice. On a theoretical level, the study is based on three theories grounded in the idea of situated learning and of human activities based in a social context. These are the sociocultural theory, the theory of communities of practices and the theory of information practices. On a methodological level the survey is carried out, and the empirical material is extracted, by using semi-structured interviews with five social workers in two different social offices. The result of the analysis shows that the social workers see the need of, search, share, evaluate and use several sources of information. They include information from the social workers own working experience and expertise, information from the clients and their social network, colleagues and professionals in institutions and agencies external to the social offices. The survey also shows that scientific research information is searched, used and evaluated by the social workers to a low degree. This is connected to the information barriers found in the empirical material, including lack of time and lack of access to digital databases. The main conclusion is that the social workers see the need of scientific research and the academic information literacy related to this, and that the information barriers at the same time force them to evolve an information literacy fitted to the practical work situation. For an evidence-based practice, the social workers see the need to incorporate more of the academic information literacy and practices with the information literacy and practices of the workplace. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Månadssamtalet är ett frekvent återkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens välmående, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifrån medarbetares och chefers perspektiv undersöka hur månadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och lärande. Vårt syfte resulterade i tre frågeställningar: Vad karaktäriserar månadssamtalet, hur medarbetare respektive chefer ser på sina uppgifter i månadssamtalet samt på vilka sätt månadssamtalen bidrar till att utveckla medarbetarna i deras fortsatta vardagliga arbete. Som ett första steg granskades tidigare forskning inom medarbetarsamtalet, detta gjordes för att kunna urskilja olika perspektiv, betydelsefulla aspekter och tidigare intressant problematik runt fenomenet. För att söka svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ metod. Vi genomförde sju semistrukturerade telefonintervjuer tillsammans med medarbetare och chefer från ett bemanningsföretag. Det material som redovisades från intervjuerna analyserades sedan med ett sociokulturellt perspektiv i åtanke samt med teorier från Lave och Wenger samt Säljö. Vi kom fram till att månadsamtalet karakteriseras som en social och gemensam aktivitet. Samtalet generar kontinuerlig återkoppling till medarbetaren om deras styrkor och svagheter, vilket görs möjligt genom språket som även ses som en av de mest väsentliga komponenterna i samtalet. Utformning på samtalet påverkas av den existerande kulturen i organisationen. Chefens uppgift är att coacha och vägleda medarbetaren och därmed blir deras primära uppdrag att få medarbetaren att prata genom att engagera och stötta. Medarbetarens uppgift blir följaktligen att vara den engagerade, kommunikativa och ledande parten. Det finns ett fokus på lärande och utveckling som görs möjligt genom att medarbetaren tar ansvar för att delta, vara aktiv samt anpassar sig till den rådande kulturen. Medarbetarna själva anser att samtalet bidrar till en förändring i deras arbetssätt och i hanteringen av olika arbetsmoment till det bättre. En aspekt till att lärandet kan ske hänvisas till de kunskaper och råd som cheferna bidrar med men även till att medarbetarna själva aktivt har deltagit och resonera fram till lösningar. Lärandet i månadssamtalet sker på så sätt i social interaktion mellan medarbetare och chefer, erfarenheter och kunskaper används och utvecklas. / The monthly dialogue is a frequent discussion between employees and managers within an organization. In the conversation they discuss the employee's well being, results that have been achieved and future development plans. The purpose of this study was to examine, from a employees and managers perspective, how the monthly dialogue contributes to the employee's continued development and learning. Our purpose resulted in three questions: What characterizes the monthly dialogue, how do employees and managers view their individual tasks in the monthly dialogue and in which ways does the monthly dialogue contribute to developing employees in their daily work tasks. As a first step we reviewed previous research in performance appraisal, this was done in order to distinguish different perspective, significant aspects and past interesting problems around the phenomenon. In order to answer the questions we choose a qualitative method. We performed seven semi-structured telephone interviews with employees and managers from an employment agency. The material from the interviews were then analysed with a socio-cultural perspective in mind and with theories from Lave and Wenger and Säljö. We concluded that the monthly dialogue can be characterized as a social and communal activity. The dialogue will generate continuous feedback to the employee on their strengths and needs, which are made possible through the language, which is seen as one of the most essential components in the monthly dialogue. The dialogues are affected by the existing culture in the organization. The manager's role is to coach and guide the employees and therefore their primary mission is to get the employee to talk through involvement and support. The employee's task is to be communicative and take the leading role. There is a focus on learning and development and this is made possible if the employee takes responsibility to participate, be active and adapt to the existing culture. The employees themself believe that the dialogue contributes to a change in their approach and in handling different work tasks, for the better. One aspect that learning refers to is the knowledge and advices that managers contribute with and to the employees themselves that have actively participated and reflected to solutions. Learning in the monthly dialogue is made possible through social interaction between employees and managers and when experiences and knowledge are used and developed.

Denna studie är en fallstudie av ett privat sjukvårdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningstekniker samt gruppers sammansättning kan påverka diskussioner kring design och därmed fungera som strukturerande resurser för samtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer än de delar som behandlats i tidigare forskning: medium, detaljrikedom och närhet till slutprodukt. Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfällen där tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation: användare hos kund, användare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kring designen utifrån tre olika gestaltningstekniker (gränssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper). Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domäner för interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i användning. Studiens huvudsakliga slutsatser är att gestaltningstekniker påverkar vilka domäner och aspekter som diskuteras varför designern kan välja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill få ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mest heltäckande diskussionen, medan scenarios fungerar bäst för dem som inte är teknikvana och tar då upp struktur och funktion. Datorprototypen lämpar sig bäst för diskussion kring interaktion och presentation. Men gruppens sammansättning påverkar diskussionen i högre utsträckning än gestaltningsteknikerna. Därför dras även slutsatsen att det är viktigt att designern känner sin publik och anpassar valet av gestaltningsteknik efter målgruppen. / This thesis investigates how different prototyping techniques and compositions of groups can influence discussions about design and therefore function as structuring resources for the discussion. This thesis widens the conception of prototypes to include more than the issues that have been discussed in previous research: medium, wealth of details and closeness to the final product. Data has been collected through six focus groups where three different groups (within different parts of one organization; users at client, users at system supplier, and systems developers at supplier) have discussed the design with the help of the different prototyping techniques (sketches, scenarios and dynamic computer prototypes). The discussions where analyzed in terms of domains for interaction design and different aspects of the system in use. The main conclusions of this thesis are that prototyping techniques influence which domains and aspects are discussed. Therefore the designer can choose prototyping technique depending on what he or she wants to discuss about the design. The sketches provides the most complete discussion, while scenarios works best with those that are not knowledgeable about IT-systems and then the discussion deals with structure and function. The computer prototype is best suited for discussing interaction and presentation. But the composition of the group has more influence on the discussion than the choice of prototyping technique. Therefore the conclusion is drawn that it is important that the designer knows his or her audience and adjusts the choice of prototyping technique to the composition of the group.

This study takes its starting point in a person experience where I had a difficult time dealing with a group of students who had come together in a formation when they spent time away from their classmates during the first weeks of having after-school activities. The other children later felt excluded by the group that had then taken form. Using different methods, I attempted to get the group in question to participate in activities with the other children, but my efforts were in vain. With the help of Etienne Wenger’s theory of the alliance building and communities of practice, I want to investigate in finding answer to why the children grouped themselves in this way and the investigation in its turn led me to reflecting upon if the children felt secure at the after-school center. The aim of this investigation is to contribute to increasing the sense of fellowship among the children at the after-school center and to help me, as well as other working educators, to find tools for how one can take action in similar situations. The method I have chosen to use for the study is the academic essay, and the question I seek to answer is: How can I, as an after-school educator, work so that everyone in a class can be included in the same community? I conclude that I have not found a solution but rather an opening for how I can support the group as they develop confidence in us adults and become secure participants in the operations together with the other children. Such an opening can occur, for example when the children in the group are fighting with each other, or when there are other ways to reach these closed groups of children. When these openings occur, it is especially important for the pedagogue to not try to seize the opportunity and split the peer group. Instead, it is important that the adults are trying to build the children's confidence in them by treating them with respect and take the time to try to see each child. / Den här undersökningen tar sin utgångspunkt ur en självupplevd händelse. I situationen får jag svårt att hantera en grupp med barn som grupperat sig när de spenderat tid utan sina klasskamrater de första veckorna på fritids. De andra klasskamraterna känner sig senare exkluderade av den grupp som bildats. Jag försöker med olika metoder få gruppen att delta i aktiviteter med de andra barnen, men förgäves. Med hjälp av Etienne Wengers teori om alliansbildningar och praktikgemenskaper till hjälp vill jag finna svar på varför barnen grupperar sig, detta leder i sin tur fram till att jag reflekterar kring om barnen är trygga på fritidshemmet. Syftet med undersökningen är att jag vill öka samhörigheten bland barnen på fritidshemmet och att jag, men även andra yrkesverksamma pedagoger ska kunna finna verktyg för hur man kan agera i liknande situationer. Metoden jag valt att använda för undersökningen är den vetenskapliga essän och den frågeställning jag vill svara på är: Hur kan jag som fritidspedagog arbeta för att alla i klassen ska ingå i en och samma gemenskap? Som slutsats kommer jag fram till att jag inte funnit en lösning, men en öppning för hur jag kan stötta gruppen till att känna tillit till oss vuxna och bli trygga deltagare i verksamheten tillsammans med de andra barnen. En sådan öppning kan exempelvis uppstå när barnen i gruppen blir osams med varandra eller när det finns andra vägar att nå fram till de slutna barngrupperna. När dessa öppningar uppstår är det särskilt viktigt för pedagogerna att inte försöka ta tillfället i akt och splittra kamratgruppen. Det är istället viktigt att de vuxna försöker bygga upp barnens förtroende för dem genom att behandla barnen respektfullt och ta sig tiden till att försöka se varje barn.