Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av sms-och chattspråk i elevers skriftspråk genom att undersöka 28 berättelser skriva av elever i sjätte klass. Berättelserna har analyserat utifrån bedömningsmatrisen som är kopplat till nationella provet i svenska för årskurs 6. Det har även genomförts intervjuer med grundskolelärare i svenska med lång erfarenhet för att ge en kunskap om hur elevers skriftspråk har förändrats över tid. Resultatet visar i de genomgångna berättelserna att eleverna sällan använder sig sms- och chattspråk i sin textproduktion utan det som framträder är användningen av talspråk.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

I Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) framgår det att skönlitteratur å ena sidan vara en källa till bland annat självinsikt och glädje. Å andra sidan präglas skolans verksamhet av prov, kunskapsmätning och betyg. I denna uppsats undersöks hur gymnasieelever skriver om skönlitteratur vid en provsituation med hjälp av frågeställningen: Hur återberättar eleverna ”Det skvallrande hjärtat”? och Hur framställer eleverna novellens personer och deras respektive motiv? Materialet består av 22 elevtexter, vilka ursprungligen kommer från ett novellanalysprov konstruerat för gymnasieskolans andra år. Judith A. Langers teori om föreställningsvärldar tillämpas i undersökningen. Resultaten visar att huvudparten av eleverna skriver ett kronologiskt händelseförlopp. Övriga elever skriver antigen en kort översikt om novellens intrig eller en kort översikt om intrigen samt lyfter novellens teman. Desto större skiljaktigheter uppstår när eleverna framställer novellens personer och motiv. Även om elevernas framställningar påminner om varandra är skillnaderna betydelsebärande i relation till hur de uppfattar personer, respektive motiv (dock är det större konsensus i deras beskrivningar av novellens motiv än personer).

Syftet med denna studie är att med hjälp av en didaktisk design bidra till befintlig skrivforskning med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna i år 4–6 påverkar textelement i två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter. Den didaktiska designen utfördes i en årskurs 4, där eleverna fick skriva två stycken texter, med respektive verktyg, en berättande och en beskrivande text. Sedan analyserades och jämfördes texterna utifrån en bedömningsmall. Efter genomförandet av den didaktiska designen visade resultaten att eleverna skriver längre texter men även färre felstavade ord när de skriver med dator som verktyg. Det visade även sig att majoriteten av texterna behöll samma struktur med de olika verktygen. Dock fanns det några texter där strukturen blev bättre och därför genererade ett högre betyg med verktyget dator. Vid användandet av dator behövde inte eleverna lägga sin kognitiva förmåga på att forma bokstäverna, utan de kunde istället lägga den på innehållet och strukturen. Denna studie har bidragit med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna har påverkat textelement på två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter.

This study use the theory of community of practice and the theory of mediating tools to explore how teachers develop student’s writing in the Swedish subject in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to display the potential to learn and develop writing through participating in the community of practice that is the classroom, as well as with the help of mediational means in the classroom and in other contexts. Five teachers are interviewed on their ideas about teaching students to develop writing. Results from the study show potential for learning through communities of practice and mediational means in the teachers’ use of collaborative writing and interaction between students as well as their aspiration to connect school writing with writing in other contexts. The way in wich some teacher’s switch from collaborative and interactive work forms to individual, when the student’s texts are to be assessed and graded, could on the other hand be considered problematic. The results also imply that the teachers’ choices and positions must be understood in relation to ideas on writing expressed by the students and in the curriculum and in national writing tests.

Att studera nominaliseringar i gymnasieelevers texter ger en bild av elevers skrivkunskaper inför vidare studier och tydliggör arbetet med ett vetenskapligt skrivande i kursen svenska 3 i gymnasieskolan. Nominaliseringar bidrar bland annat till att skapa informationstäta texter, vilket är något som det vetenskapliga skrivandet kan kännetecknas av. Syftet med studien är att studera det vetenskapliga skrivandet genom nominaliseringar i elevtexter och med syftet vill vi också ge en bild av gymnasielärares arbete med och uppfattning om vetenskapligt skrivande genom nominaliseringar. Metoden grundar sig i en huvudsaklig kvantitativ metod med ett kvalitativt komplement. Den kvantitativa metoden består av en beräkning och en indelning av nominaliseringar i kategorier och den kvalitativa metoden omfattas av två intervjuer. Materialet utgörs av 72 elevtexter fördelat på två uppgifter som är hämtade från två klasser i kursen svenska 3 på gymnasiet. Utöver detta har vi genomfört intervjuer med svensklärarna i de två klasser som elevtextmaterialet är hämtat ifrån. Resultatet visar att fördelningen av nominaliseringar inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två uppgifterna och att de flesta elever använder mellan 21 och 30 nominaliseringar per text. Den mest förekommande ändelsen är -ning. Intervjuerna tydliggör att nominaliseringar får ett begränsat utrymme i undervisningen trots att de ses som en viktig del av det vetenskapliga skrivandet och att användningen av nominaliseringar sällan är ett medvetet och aktivt val av eleverna.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.