I dagens svenska skolor finns många elever med annat modersmål än svenska. Samtliga andraspråkslärare kan underlätta dessa elevers skolgång genom att använda språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. skönlitteraturundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar lärarna anser att det finns att arbeta med skönlitteratur, hur de väljer skönlitteratur och hur de motiverar sinaval av litteraturen, hur de arbetar med språk-och kunskapsutvecklande med hjälp av skönlitteratur. Tre lärare intervjuades och spelades in. Enligt de intervjuade lärarna tillägnar sig eleverna olika sorters kunskap med hjälp av skönlitteraturundervisning. De ökar sitt ordförråd och sin grammatiska kunskap. De tillägnar sig kunskaper om textens uppbyggnad, stil och form vilket underlättar deras skrivande.Enligt lärarna utvecklas eleverna ocksåsocialt genom den muntliga interaktionen där de delar med sig av sina erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och kulturer. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att språk-och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverna främjas av skönlitteratur i undervisningen.

Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes.

The aim of this essay is to examine how teachers work language-oriented by observing how metalanguage is used for text construction in Swedish school subject, and how this is made concrete to be comprehensible. To achieve the aim, the following two questions have been formulated: • Which metalanguage is used for text construction in Swedish school subject? • How does the metalanguage become comprehensible? Observartions was used to achieve the aim of this study. The aim was based on a teacher's pedagogical teacher-led teaching and how she worked with metalanguage and concept development to support pupil’s development of an effective school language. In summary, the results of the aim of this study shows that the metalanguage that were in focus where; recount, expert word, title, environmental events, time words, chronological order, and evaluation /final comment. These were concretized and contextualized by discussing each term and the pupil´s came up with explanations based on their experiences. The teacher guided and raised questions, problematized and raised issues that were discussed again. The metalanguage was also concretized by scaffolding and that was shown mainly through guiding talks and discussions on subject-specific concepts and subject matter, i.e. the study visit of Ica Maxi.