Studien syftar till att undersöka hur Folkhälsomyndigheten använder språkhandlingar och modalitet för att påverka befolkningens agerande under coronapandemin. Undersökningen utgår från fem informationssidor, riktade till allmänheten, på myndighetens webbplats. Studien är en kritisk diskursanalys som görs utifrån den systemisk-funktionella grammatiken och dess språkhandlingar och modalitet. Undersökningen visar att den dominerande språkhandlingen i texterna är uppmaningar. Dessa realiseras främst genom påståendesatser med modala hjälpverb samt genom uppmaningssatser. Precis som i tidigare forskning finns i det undersökta materialet en rik variation i hur uppmaningar konstrueras. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan hur uppmaningarna konstrueras, vem de riktar sig till och vikten av att de följs. Uppmaningar som riktar sig till sjuka personer, alternativt personer som har träffat någon som är sjuk, har en större andel meningar med hög grad av förpliktelse, det vill säga en skarp form av uppmaning. Sett till alla påståendesatser med modala hjälpverb är medelhög förpliktelsenivå vanligast, oftast i form av verbet bör. Trots sin tydliga maktposition väljer Folkhälsomyndigheten ofta vagare formuleringar än de som utgörs av uppmaningssatsen. Det kan bero på att de vill upprätthålla en god relation till befolkningen, med målet att styra deras agerande.

Syftet med studien är att undersöka retorik i synnerhet språkets kommunikativa egenskaper och textförfattarnas intentioner genom att fokusera på tilltal och modalhjälpverb i sverigefinska jobbannonser. Materialet består av finsk- och svenskspråkiga jobbannonser, där arbetsgivaren vill anställa en finsktalande person. Materialet har publicerats på den svenska arbetsförmedlingens hemsida och på två svenska rekryteringsbyråers hemsidor. På både svenska och finska har det offentliga språket blivit informellt. Resultatet visar att det är vanligt även i de sverigefinska jobbannonserna och att de finska jobbannonserna delvis är översättningar. Olika sätt att tilltala en annan person användes frekvent på båda språk, men eftersom konstruktionerna i den ursprungliga texten alltid delvis översätts till måltexten och svenska texter innehåller sådana former, kan översättningen leda till en generös användning av tilltalets olika former i översatta finska texter. Jobbannonser har också blivit mer krävande, vilket kan bevisas genom att användningen av modala hjälpverb ökat, men även andra sätt användes. / The purpose of the study is to explore the rhetorics of Sweden-Finnish job advertisements, the communicative features of the language and the intentions of the text producer, by concentrating on addressing and modal auxiliaries. The data consists of job advertisements written in Finnish and Swedish, where the employer was looking for a Finnish-speaking employee. These were published on the Swedish employment agency’s homepage and on two Swedish recruitment agencies’ homepages. Both Swedish and Finnish public language has become informal. It is common to address another person using the 2nd person singular pronouns. The study shows that this is usual also in Sweden Finnish job advertisements and that the Finnish job advertisements partly are translations. Different addressing forms were used frequently in both languages but because the constructions of the original text often are translated and Swedish texts include more informal addressing forms, the translation may cause a generous use of different addressing forms in the Finnish language. Job announcements have become more demanding, which can be seen in the increasing use of modal auxiliaries, even though other ways were also used.

Modalitetsmarkörer används för att uttrycka bland annat värderingar och åsikter för påståenden i satser. I föreliggande studie är huvudsyftet att undersöka om det finns en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetsmarkörer och deras betyg. Materialet för studien hämtades från de nationella proven 2015 i kursen SVA 3 på gymnasiet. För att uppfylla syftet användes en kvantitativ metod som innefattade en granskning av 20 elevlösningar jämnt fördelade mellan en lägre respektive högre betygsgrupp. Efter granskningen applicerades en analys samt sammanställning av modalitetmarkörernas frekvens och funktion där betygsgruppernas resultat jämfördes med varandra. Studiens resultat visade att det fanns marginella skillnader mellan betygsgrupperna i både frekvens och funktion. Att det skulle finnas en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetmarkörer och betyg går således inte att fastställa utifrån resultatet som presenteras i denna studie.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.