No description available.

This qualitative case study will focus on Sweden’s corona strategy because of the different path the state took. The main question that is to be answered is what kind of factors was the main reason that made the Swedish government let the Swedish public health authority, Folkhälsomyndigheten, get the main reasonability to lead Sweden in this pandemic instead of the government and what types of consequences it gave. This case study will look at aspects such as crisis, handling crisis and the management organization. The four questions that will be answered to get a result are: How is the Swedish organization organized? How shall the management model function in crisis times, in this case a pandemic? What type of roll those the health department have in a pandemic? And lastly, how did Sweden’s crisis plan look like for a world crisis such as Covid-19? The method that has been used for this study is a qualitative case study. The result of this study shows that the factors that made the Swedish public health authority gain much of the responsibility was because of the Swedish management model function in crisis times and the Swedish organization.

Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna. / AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.

Studien syftar till att undersöka hur Folkhälsomyndigheten använder språkhandlingar och modalitet för att påverka befolkningens agerande under coronapandemin. Undersökningen utgår från fem informationssidor, riktade till allmänheten, på myndighetens webbplats. Studien är en kritisk diskursanalys som görs utifrån den systemisk-funktionella grammatiken och dess språkhandlingar och modalitet. Undersökningen visar att den dominerande språkhandlingen i texterna är uppmaningar. Dessa realiseras främst genom påståendesatser med modala hjälpverb samt genom uppmaningssatser. Precis som i tidigare forskning finns i det undersökta materialet en rik variation i hur uppmaningar konstrueras. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan hur uppmaningarna konstrueras, vem de riktar sig till och vikten av att de följs. Uppmaningar som riktar sig till sjuka personer, alternativt personer som har träffat någon som är sjuk, har en större andel meningar med hög grad av förpliktelse, det vill säga en skarp form av uppmaning. Sett till alla påståendesatser med modala hjälpverb är medelhög förpliktelsenivå vanligast, oftast i form av verbet bör. Trots sin tydliga maktposition väljer Folkhälsomyndigheten ofta vagare formuleringar än de som utgörs av uppmaningssatsen. Det kan bero på att de vill upprätthålla en god relation till befolkningen, med målet att styra deras agerande.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur råd och rekommendationer under covid-19 konstrueras för att få medborgarna att lyda dem. Aktörerna som undersöks är Folkhälsomyndigheten, Vännäs kommun och Älmhults kommun, detta för att få en spridning av aktörer på både nationell och lokal nivå. Metoden som här används är främst den interpersonella metafunktionen där språkhandlingar och modalitet är det centrala, men även teori och perspektiv från Faircloughs tredimensionella modell har använts för att se resultaten från textanalysen ur andra synvinklar. Studiens resultat visar att det främst är deklarativa uppmaningar men även en del direktiva uppmaningar som utgör krävande av varor och tjänster. De deklarativa uppmaningarna är främst utformade genom modala hjälpverb, huvudsatsverb och med modaliteten förpliktelse. Studien visar även att eftersom tilliten i Sverige är hög till myndigheter och experter kan man se uppmaningar som är svaga och medelstarka ändå som mycket uppmanande. Studiens resultat visar även att studiens material från de tre aktörerna bör kunna tolkas som mjuk styrning i och med den stora mängden påståenden kombinerat med uppmaningar.

Folkhälsomyndigheten är en viktig aktör i det nationella smittskyddsarbetet mot covid-19. Sedan pandemins start har myndigheten haft det primära uppdraget att förse befolkningen med viktig information om det aktuella läget kring covid-19. I ett försök att kontrollera smittspridningen av viruset har riktlinjer och rekommendationer formulerats till befolkningen. Individer som är 70 år och äldre identifierades tidigt som en huvudsaklig riskgrupp att skydda från den allvarliga sjukdom eller död som covid-19 kan orsaka.  Med avsikt att medvetengöra ålderistiska inslag i officiella myndighetsuttalanden, syftar denna uppsats att undersöka hur språket som förmedlas i presskonferenserna kan tänkas konstruera och reproducera föreställningar av ålder. I denna studie kommer de förändringar i levnadsvanor som riktlinjerna medförde att problematiseras utifrån ett sociologiskt perspektiv. Frågeställningen fokuserar på hur myndigheter mobiliserar åldersrelaterade diskurser i sitt pandemisvar. Det material som avser att granskas utgår från transkript av myndighetsgemensamma presskonferenser. Med hjälp av en kritisk diskursanalys kan språket undersökas närmare. I analysen av datamaterialet fungerar Norman Faircloughs tredimensionella modell som ett vägledande redskap tillsammans med teorierna om ålderism, stigma och diskurs.  Resultaten visar att presskonferenser gällande covid-19 tenderar att kategorisera  åldersrika som en homogen och sårbar grupp i behov av skydd. Vidare bygger presskonferenserna på kronologiska ålderskategorier som kan försätta åldersgrupper i motsättning till varandra och därmed orsaka ett ”vi” och ”dem”-tänk. Studien kan bidra till att medvetengöra problematiska diskursiva uttryck om ålder som riskerar att skapa diskriminerande strukturer på såväl mikro- som makronivå.

This is a quantitative research study which analyzes the Swedish authority of public health, Folkhälsomyndigheten, and how they communicated nationally throughout the Covid-19 pandemic. The study accomplishes this by focusing on the authority's primary source of outreach, their Facebook page. By analyzing all of their 171 Facebook posts made during the pandemic the posts could then be categorized into animated video, video about the vaccine, link to website, video including an expert, image including a question, the vaccine podcast, commercial short films, residual posts and additional variables. The study then further inspects these posts and manages through its theoretical framework to come to the conclusion that the Swedish authority of public health communicated through several principles externally during the Covid-19 pandemic, four to be exact. They communicated through principles putting the public first, alluding to recognition, effectiveness and organization, and to some capacity regarding the vaccine, principles connected to marketing.

I mars 2020 rapporterade Folkhälsomyndigheten (2020a) om Covid-19 och att det handlar om en pandemi. Konsekvensen av detta har blivit att viktiga samhällsorganisationer som sjukvård och skolor påverkats i hög grad (Ibid). En av dessa är Uppsala universitet, som brådskande tvingats digitalisera sin verksamhet för att kunna bedriva denna på distans. Syftet med studien är att undersöka digitaliseringen av utbildningsverksamheten på institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. För detta ändamål genomfördes en kvalitativ fallstudie som grundar sig i intervjuer med lärare och ledningen vid institutionen och universitetet, samt relevant dokumentation. Empirin analyseras utifrån två av nio dimensioner som presenteras av Goldkuhl och Röstlinger (2020). Dessa är den funktionella samt den normativa dimensionen. Slutsatsen visar att institutionen hela tiden menat följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska smittspridningen. För att lyckas med detta har Zoom nyttjats som digitalt verktyg för att bedriva undervisning på distans. Hur omläggningen av specifika kurser skulle ske var upp till lärare och kursansvariga att besluta. Det genomgående målet har varit att fortsatt kunna erbjuda undervisning för studenter. Initialt handlade detta endast om genomförbarhet, men därefter lades ytterligare fokus på att upprätthålla hög kvalitet och rättssäker examination trots undervisning på distans.

Abstrakt: År 2019 rapporterar media att ett nytt virus har tagit fart i Kina. Därefter kommer även utlåtanden från myndigheter, det har konstaterats att ett nytt virus som liknar lunginflammation börjat spridas i en matmarknad i Wuhan. När allvaret med virussjukdomen kontaterats hade viruset fått en snabb spridning till stora delar av världen. Myndigheter gick ut med rekommendationer för att minska smittspridning bland riskgrupper. De som tillhörde riskgrupperna var främst äldre och och multisjuka individer. Folkhälsomyndigheten i Sverige gick ut med rekommendationer till personer över 70 år. rekommendationerna uppmanade till social distansering. Bakgrund: Att bearbeta information och olika rekommendationer från myndigheter kan vara svårt och ibland skrämmande. Människor kan ha utvecklat en misstro för olika myndigheter. Det kan även finnas svårigheter att nå ut med en tydlig och innehållsrik information som alla förstår. Erfarenheterna av att leva efter rekommendationerna kan vara olika. Motiv: Motiv för denna studie är att ta reda på mer om erfarenheter hos äldre personer av att leva efter rekommendationer som kan innebära förändringar i vardagen. hur påverkas de äldre? Metod:Studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Förhållningssättet är manifest med latent innehåll. Resultat: Resulterade i 3 kategorier: Att försöka ta till sig och förstå information, att anpassa sitt liv efter rekommendationerna samt att hälsan påverkas. Konklusion: Deltagarna upplevde diskriminering samt en påtaglig ensamhet när de förhöll sig till rekommendationerna. Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre bör fånga upp dessa känslor på ett adekvat sätt för att kontruera passande omvårdnadsåtgärder för den äldre personen. / Abstact: Year 2019 media reports that a new virus began spreading in China. Thereafter authorities report of a new virus resembling  pneumonia began spreading from a food market in Wuhan. When the seriousness of the virus-based disease was established, the virus already spread to large portion of the world. Authorities published recommendations to stop the spread among risk groups. Those belonging to a risk group segment were predominantly elderly and multimorbid individuals. The Swedish public health authority published recommendations to individuals 70 years or older. Recommendations called for social distancing. Background: Processing information and recommendations from authorities can be difficult and sometimes daunting. People can develop a distrust toward authorities. There are also challenges reaching out with clear and rich content that everyone can understand. Experience abinding recommendations can vary. Motive: The motive of this study is to know more of the experience of elderly individuals abinding recommendations that can mean changes in these individuals´daily life. How are the elderly affected? Purpose: Eldrely individuals´experience abinding the public health authority recommendations during the pandemic Covid-19 and its effect on health. Method: The study is qualitative. By analysing semi-structured interviews with qualitative content analysis. The approach is manifest with latent content. Result: Results in 3 categories: To try gather and understand information, to adapt one´s life abinding recommendations and how health is affected. This resulted in 10 subcategories. Conclusion: Participans experienced discrimination due to age and a palpable sense of loneliness while abinding recommendations. Nurses working within geriatric care should pic up such sediments in an adequate fashion to construct appropiate care messures for the elderly individual.