Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Denna masteruppsats handlar om svenska myndigheters värdegrundstexter och har som över­gripande syfte att förstå vi är-konstruktionen. Vi är-konstruktionen innehåller en grammatisk form som prototypiskt beskriver nutid, framtid eller allmängiltiga påståenden, men som tycks användas i en annan betydelse i värdegrunder. I studien redogör jag för hur konstruktionen kan se ut, vad den uttrycker samt försöker förstå varför den finns genom att använda systemisk-funktionell grammatik (SFG). I undersökningen analyseras 351 vi är-konstruktioner och jag beskriver i en första fas vad som kan vara subjekt och vilka verb som kan användas i konstruktionen. I en andra fas kategoriserar jag verben utifrån vilken process de realiserar och utgår ifrån den svenska beskrivningen av systemisk-funktionell grammatik. I en tredje och sista fas undersöks vi är-konstruktionens olika typer av modalitet som uttrycker avsändarens inställning till yttrandet.  Undersökningen visar att de vanligaste komponenterna är vi och är, att presens indikativ är vanligare än modifierade verbfraser och att relationellt attributiva processer är den vanligaste processen. Undersökningen föreslår att den svenska indelningen i processer bör utvecklas då den inte är tillräcklig för att beskriva materialet.Beteendeprocesser hämtas från den engelska SFG-modellen, men med viss modifikation, för att kunna beskriva materialet och förstadeltagaren kallas utövare.Undersökningen föreslår även att presens indikativ tolkas mer uppmanande då det används tillsammans med rumsadverbial som förankrar händelsen på myndigheten.  Att vi är-konstruktionen används kan vara ett resultat av värdegrundens syfte att fungera både som dokumentation och styrinstrument. Presens indikativ-former är mildare uppmanande än imperativ, de möjliggör att subjekt kan skrivas ut och de uppmuntrar till dialog.

Studiens syfte var att lyfta fram vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt att se om introduktionen kunde ge eleverna utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Studiens kvalitativa ansats och utgick från ett sociosemiotiskt perspektiv som utmärks av att språkutveckling sker i socialt samspel. Begreppen textuell metafunktion och interpersonell metafunktion samt modelläsare i Anders Björkvalls (2003; 2019) beskrivning, användes för att göra en multimodal textanalys. Studiens resultat visar att introduktionen bjuder in modelläsaren att delta utifrån sina egna förutsättningar, men för att modelläsaren ska kunna identifiera sig och medverka fullt ut kan bildpresentationen behöva kompletteras med utökat stöd i form av skrift eller muntligt tal. Introduktionen ger en bild av att vara neutral och tolerant, men trots flera inslag som hänför till mångfald och som ger modelläsaren utrymme att ”kliva in i egna föreställningsvärldar” finns en mindre tolerant aspekt då läsvägen som erbjuds utgår från ett västerländskt synsätt som uppfattas vara ett något ensidigt perspektiv.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syftet med den här studien är att undersöka hur råd och rekommendationer under covid-19 konstrueras för att få medborgarna att lyda dem. Aktörerna som undersöks är Folkhälsomyndigheten, Vännäs kommun och Älmhults kommun, detta för att få en spridning av aktörer på både nationell och lokal nivå. Metoden som här används är främst den interpersonella metafunktionen där språkhandlingar och modalitet är det centrala, men även teori och perspektiv från Faircloughs tredimensionella modell har använts för att se resultaten från textanalysen ur andra synvinklar. Studiens resultat visar att det främst är deklarativa uppmaningar men även en del direktiva uppmaningar som utgör krävande av varor och tjänster. De deklarativa uppmaningarna är främst utformade genom modala hjälpverb, huvudsatsverb och med modaliteten förpliktelse. Studien visar även att eftersom tilliten i Sverige är hög till myndigheter och experter kan man se uppmaningar som är svaga och medelstarka ändå som mycket uppmanande. Studiens resultat visar även att studiens material från de tre aktörerna bör kunna tolkas som mjuk styrning i och med den stora mängden påståenden kombinerat med uppmaningar.

Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

Genom en analys av nio tidningsannonser från 1960-, 1990- och 2020-talet undersöks reklamens utveckling med fokus på språkets variation mellan annonser riktade mot kvinnliga respektive manliga modelläsare. För att undersöka detta granskas visuella och textuella aspekter genom användningen av multimodalitet och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysernas resultat visar att antalet textelement i annonser skiljer sig över tid och att de genom det blivit mer avskalade och öppna för tolkning. Skillnader upptäcks också gällande kön där annonser med kvinnliga modelläsare innehåller fler värdeord och färre utelämnade led än de med manliga modelläsare.

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

This study attempts to answer three questions regarding how health warnings that adorn Swedish cigarette packages affects the consumer on a grammatical and a semiotic level. To investigate this, the health warnings has been analysed in order to identify the grammatical and semiotic components impact on the coniditons for the messages to influence the recipicent. By examining two different designs of health warnings from the tobacco directive from 2014 and 2016, and to take part in a focus groups opinions, this study revealed different factors that enable or limit the consumer to perceive and embrace that which is conveyed in these specific health warnings.