I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade. Personer som inte får ta del av all viktig samhällsinformation, missar lätt hur de ska hantera sin vardag för att slippa bli sjuk av parasiten. Idag är det en brist på lättlästa texter från kommuner gentemot yngre målgrupper. Yngre målgrupper har inte fått samma tillgång till viktig samhällsinformation som personer som vanligtvis läser standardsvenska. Jag har utifrån insamlad data utformat en tilltalande och lättläst broschyr om parasiten cryptosporidium för mellanstadieelever. Syfte har varit att sammanfatta det allra viktigaste som målgruppen måste veta vid en sådan krissituation. Broschyren är till alla Sveriges kommuner, som i sin tur kan dela ut den i tryckt format på grundskolor. Målgruppen ska få möjlighet att bära med sig informationen var de än går och enkelt återkomma till innehållet. Broschyren kan bidra till att fler vet hur en krissituation med parasiten cryptosporidium ska hanteras. På så sätt kan antalet smittade personer minska inför framtida situationer.

This is a qualitative study from a leadership perspective. The purpose of this study is to gain knowledge about how leaders within a trade union are affected by the sudden and forced change from leading mainly workplace-based work to lead through teleworking, with a special focus on the changed work environment. The sudden change is the covid-19 pandemic. To answer the purpose, following questions has been used: How do leaders lead their employees when teleworking? What challenges in leadership do leaders highlight when teleworking? What leadership qualities are considered valuable according to the leaders when teleworking? How do leaders satisfy their own and employees work environment in a change that has led to only teleworking? To collect the empirical material, nine leaders within one of Sweden´s largest trade unions have participated in semi structured interviews. In compiling of the results, the empirical material has been thematized and coded. To analyse the empiric material, sociocultural theory, based of Roger Säljö´s interpretation with physical- and intellectual tools, has been used in combination with transformative leadership. The results of the study show that leaders experience challenges in reading the behaviour of the employee, as the physical social interaction has disappeared. The spontaneous meetings are replaced by booked meetings with increased frequency. The physical meetings become digital and are separated for different purposes such as group meetings, individual meetings, and coffee meetings. The work environment is checked orally if any efforts as physical aids or psychosocial support are needed. The results also show that the leaders have learned new ways of working to adapt to the new context of teleworking.

Uppdragsgivare för detta examensarbete är Länsstyrelsen Dalarna. Målet är att undersöka hur lämplig tekniken med CBS (Cell Broadcast Service) baserade textmeddelande är vid viktigt meddelande till allmänheten (VMA-larm). En tjänst som utnyttjar CBS-tekniken kan rädda liv om allmänheten i ett tidigt skede får reda på vad som hänt och vart de ska bege sig.Rapporten visar på hur man kan använda SMS då en krissituation uppstår. Med hjälp av CBS-tekniken skickas meddelandet till specifikt valda basstationer och alla mobiltelefoner som är uppkopplade mot den. Det positiva är att bara de som behöver få veta vad som hänt får meddelandet.Enligt specifikationerna (ETSI) på GSM och 3G-näten i Sverige finns det stöd för utskick av CBS-meddelanden inbyggt i de befintliga näten. Det finns dock vissa problem vid införandet av CBS-tekniken i operatörsnäten. Operatörerna måste implementera en Cell Broadcast Center (CBC) i näten, denna del av infrastrukturen kommunicerar med basstationerna och sköter utskicken av CBS-meddelanden. Ett ytterligare problem med CBS-tekniken är att användarna måste aktivera mobiltelefonen för att ta emot CBS-meddelanden.Enligt Telia och Vodafone används CBS inte i Sverige idag men vi bedömer att tjänsten för att varna allmänheten kan använda sig av CBS-tekniken om den implementeras i operatörsnäten. Vi har i detta arbete använt oss av en generell kvalitativ metod kompletterat med Siegels metod. Med den kvalitativa metoden har vi intervjuat Telia och Vodafone på ingående fakta om CBS-tekniken. Vid design av teknisk lösning har vi använt oss av Siegels två första faser.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

Denna studie ämnar undersöka vad personer som kan anses unga i arbetslivet uppfattar som fördelaktigt hos sina ledare i både kris och normalsituation i form av specifika egenskaper och ledarskapsstilar. Det är ett viktigt område att studera i och med att det sällan sker jämförelser mellan dessa tillstånd på ett kvantitativt vis som i denna studie. Den kvantitativa studien består av självadministrerade webbenkäter där urvalet varit så stort som möjligt. Genererade resultat visar att uppgiftsorienterat ledarskap är den ledarskapsstil som unga följare uppfattar som mest fördelaktig när det kommer till en krissituation. I en normalsituation är den stil som uppfattas som bäst relationsorienterat ledarskap. Dessutom syns tendenser till att unga följare uppfattar egenskaper som är mer individfokuserade som mer positiva i en normalsituation medan de i en krissituation premierar egenskaper som är mer fokuserade på produktivitet och att upprätthålla ett så bra resultat som möjligt inom organisationer.

Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak.

<p>Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.</p><p>Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det.</p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra.</p><p>Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.</p>

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris. Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det. För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra. Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan. Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.

Denna uppsats undersöker genom att studera skogsbranden i Västmanland 2014 det ledarskapsvakuum som tenderar att uppstå i komplexa krissituationer och hur det kan fyllas genom ad hoc-ledarskap. Resonemang förs kring huruvida det är kontext eller personlighet som avgör vem som blir ledare. Detta är intressant ur demokratisynpunkt, då ad hoc-ledare sällan väljs genom demokratiska val trots att ledarskapet i komplexa krissituationer innebär ett stort ansvar för framtida politiska förutsättningar. Därför undersöks också vad som kännetecknar ad hoc-ledare i komplexa krissituationer utifrån ett analysschema i form av en idealtyp. Resultatet av undersökningen lägger en grund för framtida förklarande forskning av ad hoc-ledarskap, genom att dokumentera hur det i detta fall är bristande institutionell design, tillsammans med en ojämn maktbalans mellan olika aktörer som leder till att samverkan misslyckas och ett ledarskapsvakuum bildas. Detta fylls genom tydligt, men flexibelt ledarskap, där strategier för arbetsgången utformas och implementeras, samt att gemensamma målbilder för nätverket skapas. Vem som fyller ledarskapsvakuumet styrs delvis av kontext, men också av vem som besitter den rätta kompetensen, medan personlighet har visats vara sekundärt. I försök att förstå vem som leder oss ur krissituationer har analysen av tre olika ad hoc-ledare i skogsbranden visat att utöver kompetens är flexibilitet, riskorientering, god kommunikationsförmåga och tydlig vision vanliga attribut hos ad hoc-ledare.

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.