<p> </p><p>Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländad</p><p>ledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olika</p><p>sammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, är något som både</p><p>chefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var att</p><p>undersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hos</p><p>en ledare utifrån ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativa</p><p>intervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning.</p><p>Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp av</p><p>induktiv tematisk analys. Tidigare genomfördes en förstudie som</p><p>undersökte vad chefer anser är bra respektive dåliga ledaregenskaper.</p><p>Resultatet visar att medarbetare och chefer i stor utsträckning har lika</p><p>uppfattning om vilka ledaregenskaper som är bra respektive dåliga,</p><p>samt vilka styrkor och svagheter som finns i svenskt ledarskap. Att</p><p>kunna kommunicera ansågs vara en av de viktigaste egenskaperna och</p><p>det är cheferna också bra på, samtidigt som de är otydliga, vilket</p><p>uppfattades vara en dålig ledaregenskap.</p><p> </p>

Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländad ledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olika sammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, är något som både chefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var att undersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hos en ledare utifrån ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning. Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp av induktiv tematisk analys. Tidigare genomfördes en förstudie som undersökte vad chefer anser är bra respektive dåliga ledaregenskaper. Resultatet visar att medarbetare och chefer i stor utsträckning har lika uppfattning om vilka ledaregenskaper som är bra respektive dåliga, samt vilka styrkor och svagheter som finns i svenskt ledarskap. Att kunna kommunicera ansågs vara en av de viktigaste egenskaperna och det är cheferna också bra på, samtidigt som de är otydliga, vilket uppfattades vara en dålig ledaregenskap.

Skolan är den största institutionen i barn och ungdomars liv och därför har man som lärare en fantastisk möjlighet att påverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krävs dock att utlärning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom åren har undervisningen gått från monolog till dialog och när nu social samhällsintegration smyger sig längre ner i åldrarna bör detta beaktas av lärarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande där eleverna fick svara på frågor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning säger kring ledarskap gjorts. Resultatet är att eleverna vill bli bemötta av lärare som visar självsäkerhet, är lugna, rättvisa, ser och intresserar sig för varje elev, ger möjlighet till eget ansvar, visar respekt och inte behandlar eleverna som barn.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.  Egenskaperna hos ledaren har betydelse för hur motiverade medarbetarna och arbetsgruppen blir. Ökad motivation hos medarbetarna på arbetsplatsen kan leda till ökad arbetsprestation och arbetstillfredsställelse men kan även gynna de psykosociala aspekterna som i sin tur leder till god arbetsmiljö och glädje i arbetet. En ledare bör ha förståelse och insikt om vad som motiverar medarbetarna då det påverkar engagemanget, prestationen och arbetstillfredsställelsen men även trivseln och effektiviteten. Det framkommer i studien att ledaren bör vara närvarande på arbetsplatsen för att medarbetarna skall känna tillit och förtroende samt för att bli uppmärksammade i sin yrkesroll. Att vara en närvarande ledare och vilja lära känna varje individ på arbetsplatsen och i dess yrkesroll, kan vara en viktig motivationsfaktor för medarbetarna.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta. Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. / The purpose of my paper is to set the transformational leadership's view of traits against the traits we in Sweden feel that a leader must have and what qualities a leader shouldn't have. The results of my study can not prove that it is more desirable to have a transformational leadership and that it is possible to implement a U.S. based leadership. My result of men and women, were found to be on the contrary and the men wanted more transformational traits of a leader.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete. Studien var kvalitativ och undersökningen genomfördes med två olika enkäter, en för gymnasieelever och en för lärare. Urvalet bestod av gymnasieelever och lärare i mellersta Sverige som gick/jobbade på kommunala skolor. Sammanlagt deltog 83 gymnasieelever och 7 lärare. I resultatet kan vi se att eleverna framhäver vissa egenskaper för en god ledare, den mest frekventa egenskapen är våga leda/ ta tag i problem. Vidare kan vi se att elever och lärare föredrar en demokratisk ledarstil främst. Resultatet tyder på att lärarens val av ledarstil kan vara en bidragande faktor för hur klimatet i klassrummet upplevs. Könsskillnader syns tydligast i elevernas val av vilka ledaregenskaper en ledare ska besitta.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare? Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade. Uppsatsens syfte blir att besvara den här frågeställningen och komma fram till användbara ledaregenskaper som butikschefen kan praktisera. Det skall åstadkommas genom tio öppna individuella intervjuer med medarbetare. Kriterierna för de utvalda respondenterna var att de skulle arbeta inom detaljhandeln och besitta branscherfarenhet om minst tre år. Anledningen till att vi endast intervjuade medarbetare är att undersökningen utgår ifrån medarbetarnas perspektiv. Teorin i rapporten sammanfattar teser på områden ledaregenskaper och motivation. Vi skall undersöka ifall de generella ledaregenskaper som benämns i litteraturen korrelerar med motiverande ledaregenskaper samt jämföra motivationsteorin med svaren från intervjuerna. Teorierna lyfts följaktligen fram för att analysera resultatet av vår undersökning. Slutsatsen av rapporten var att de mest motiverande ledaregenskaperna hos en butikschef var de egenskaper som blivit benämnda av hälften eller fler respondenter i de tio intervjuerna. Utifrån undersökningsresultatet ger vi även rekommendationer i rapporten till nuvarande respektive blivande butikschefer och ledare inom detaljhandeln. Den här rapporten svarade på sitt syfte och kom fram till faktiska ledaregenskaper som motiverar. Därav kan rapporten vara av betydelse för såväl forskare som butikschefer inom ämnesområdet.

<p>En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?</p><p>Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade. Uppsatsens syfte blir att besvara den här frågeställningen och komma fram till användbara ledaregenskaper som butikschefen kan praktisera. Det skall åstadkommas genom tio öppna individuella intervjuer med medarbetare. Kriterierna för de utvalda respondenterna var att de skulle arbeta inom detaljhandeln och besitta branscherfarenhet om minst tre år. Anledningen till att vi endast intervjuade medarbetare är att undersökningen utgår ifrån medarbetarnas perspektiv.</p><p>Teorin i rapporten sammanfattar teser på områden ledaregenskaper och motivation. Vi skall undersöka ifall de generella ledaregenskaper som benämns i litteraturen korrelerar med motiverande ledaregenskaper samt jämföra motivationsteorin med svaren från intervjuerna. Teorierna lyfts följaktligen fram för att analysera resultatet av vår undersökning. Slutsatsen av rapporten var att de mest motiverande ledaregenskaperna hos en butikschef var de egenskaper som blivit benämnda av hälften eller fler respondenter i de tio intervjuerna. Utifrån undersökningsresultatet ger vi även rekommendationer i rapporten till nuvarande respektive blivande butikschefer och ledare inom detaljhandeln. Den här rapporten svarade på sitt syfte och kom fram till faktiska ledaregenskaper som motiverar. Därav kan rapporten vara av betydelse för såväl forskare som butikschefer inom ämnesområdet.</p>

<p>Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.</p><p>Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om. Det pågår även en diskussion om vilka egenskaper som krävs för att man skall bli en framgångsrik ledare. Denna studie utgår fån Yukls teori om ledaregenskaper och syftet är att jämföra vilka skillnader som finns mellan internt rekryterade mellanchefer och externt rekryterade. Jag har även jämfört vilka skillnader som finns i ledningens uppfattning om vilka ledaregenskaper mellancheferna besitter.</p><p>Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av fyra mellanchefer, två internrekryterade och två externrekryterade, samt en representant från ledningen på den statliga myndigheten Post- och Telestyrelsen.</p><p>Analysen visar att ledaregenskaperna inte är totalt knutna till varifrån mellancheferna är rekryterade, utan en spridning mellan de båda grupperna har visat sig. Detta resultat stämmer även överens med ledningens uppfattning om skillnaderna mellan de två grupperna. En skillnad har dock framkommit ur denna studie. De internrekryterade mellancheferna tenderar att vara mer ambitiösa än de externrekryterade. De externrekryterade har i sin tur visat sig vara mer självsäkra än de internrekryterade. Det finns två ledaregenskaper som samtliga mellanchefer i denna studie besitter. Dessa är anpassningsbar och ansvarstagande/pålitlig.</p>

Det här arbetet behandlar ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Mer specifikt så handlar det om vilka egenskaper som anses vara viktiga för att uppnå ett gott ledarskap, hur lärare har utvecklats i deras lärarroll och ledarskapsroll sen de började arbeta, hur ledarskapet påverkar eleverna samt vilket stöd lärare har fått i början av deras karriär. Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare och lärare som har jobbat ett par år upplever sin roll som ledare i klassrummet. För att göra detta så valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer med tre stycken nyexaminerade lärare och tre stycken lärare med mer erfarenhet vilket innebar att vi hade förbestämda öppna frågor med följdfrågor på vissa frågor. Som metod till analysen valde vi en tematisk analysmetod vilket innebar att vi kategoriserade de intervjufrågor som vi hade och de svar vi fick fram. De vi kom fram till var att lärare upplever sin roll som betydelsefull, att deras ledarskap har en stor betydelse för elevernas lärande och att man som ledare bör vara bestämt och tydlig men också kunna ge eleverna utrymme att vara med och påverka. Vi kom också fram till att de lärare vi intervjuat inte får den stöttning som de skulle vilja ha och upplever att de behöver sitt första år som lärare. Detta är något som även stödjer den forskning som vi lyft fram i samband med studien.