<p>Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.</p><p> </p><p>Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:</p><p> </p><ul><li><em>Inventering av fysisk miljö </em><em>och observationer</em> – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan.</li><li><em>Barns färd till skolan </em>– enkät till barn om deras färd till skolan.<em></em></li><li><em>Trafikarbetet vid skolan </em>– fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.<em></em></li></ul><p> </p><p>Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen.</p> / <p>The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.</p><p> </p><p>The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.</p><p> </p><p>The methods used are:</p><p> </p><ul><li><em>Stocktaking of physical environment and observations</em> - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school.</li><li><em>Children’s journey to school</em> - questionnaire to children about their travelling to the school.</li><li><em>Traffic work at the school</em> - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children.</li></ul><p>This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.</p>

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.   Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.   Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:   Inventering av fysisk miljö och observationer – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan. Barns färd till skolan – enkät till barn om deras färd till skolan. Trafikarbetet vid skolan – fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.   Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen. / The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.   The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.   The methods used are:   Stocktaking of physical environment and observations - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school. Children’s journey to school - questionnaire to children about their travelling to the school. Traffic work at the school - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children. This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.

”Barnets bästa är ett sådant där fluffigt begrepp…” skrevs utifrån tanken att utreda hur ett barnperspektiv kan formuleras i förhållande till barn som är komna ur en surrogatprocess. Detta utifrån synvinkeln av ett antal personer som är eller tänker sig till att bli föräldrar via en surrogatprocess och ytterligare ett antal familjerättssekreterare. Totalt genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med sex personer. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en så kallad konventionell innehållsanalys. Här har det empiriska materialet kodats förutsättningslöst och utan förutbestämda kategorier, vilket så också lett till en begreppsutveckling av informanternas ”barnens bästa”/barnperspektiv.   Ett barnperspektiv har visat sig vara ett mångfacetterat och tvetydigt begrepp där innebörden kan skilja sig stort beroende på vem man talar med. Likväl som det finns ett socialt perspektiv så finns också ett offentligt, mer juridiskt präglat, synsätt. I denna studie kännetecknades informanternas berättelser tydligt utifrån den roll de intervjuades. Då föräldrarna framförallt hyste ett ”barnets perspektiv” i fråga om att se till barnets bästa var familjerättssekreterarnas syn mer präglad av ett pendlande mellan ett renodlat barnrättsperspektiv och ett allmänt barnperspektiv, samtidigt som de alla var individer med egna och unika ingångar.   Att värna ett barnperspektiv är slutligen framförallt beroende på individens unika inställning till detta synsätt. Det finns dock en tendens att detta till stor del handlar om en situation av god omvårdnad enligt föräldrarna medan familjerättssekreterarna kompletterar detta synsätt med att lägga en minst lika stor vikt också vid barnets juridiska situation.

The running of a Swedish pre-school is not just about taking care of children but involves incorporating educational activities that follow curriculum guidelines. In addition, time must be allocated for planning, discussion, evaluation and reflection. Many pre-school teachers feel that there is insufficient planning time which is needed to follow the established curriculum guidelines for kindergarten. Due to the rising numbers of children per class, and the obligation to document and evaluate everything, pressure and lack of time has become a significant issue. The purpose of this study is to investigate four pre-school teachers´ views on pedagogical planning and reflection time. Questions to be answered include: 1. How does a pre-school team incorporate planning, documentation, evaluation and reflection into their program? 2. What are the opinions of pre-school teacher’s in terms of planning, documentation, evaluation and reflection? 3. In their opinion, how does the planning, documentation, evaluation and reflection affect their program. 4. What is the time allocated for planning used for and how do they prioritize it? To answer my questions, I interviewed four preschool teachers from two different preschools. The theoretical concepts of this study are based on reflection, reflection in action, reflection over action, as well as child perspective. The investigation findings conclude that preschool teachers feel that the time allocated for planning and reflection is insufficient. However, there is also agreement that additional planning time should not be taken from time spent with the children. Reflection and making decisions based on child perspective were found to be significant aspects and the starting points for these four preschool teachers and the running of their respective preschools.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn har förutsättningar att växa upp under trygga förhållanden. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har över tid blivit alltmer specialiserad med motivering att höja kompetensen. Om organisationsform kan kopplas till kvalitet specifikt i barnavårdsutredningar är i liten utsträckning forskat om. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om det utifrån organisationsform kan finnas kvalitetsskillnader i barnavårdsutredningar avseende tillämpning av barnperspektiv samt handläggning utifrån lagar och föreskrifter. Fyra kommuner med olika organisationsmodeller representeras; personbunden specialisering, problembaserad specialisering, integrerad samt multispecialiserad organisationsmodell. Utifrån dokumentanalys har fem utredningar i varje kommun granskats. Databearbetning utifrån innehållsanalys utmynnade i tre teman; barnets delaktighet, behovsbedömning samt dokumentation och struktur. Resultaten uppvisar ett grundläggande barnperspektiv i utredningarna men konkret tillämpning av barnperspektiv skiljer sig åt. Den integrerade organisationsmodellen är den vars utredningar i störst utsträckning tillvaratagit och tillmätt barnets åsikter betydelse. Störst brister i tillämpning av barnperspektiv uppvisar den personbundna samt multispecialiserade organisationen där barnet inte varit delaktig i beslut om insatser som rör denne. Dessa utredningar är även de som bedöms ha störst brister i tillämpning av regelverk som syftar till att stärka barnets rättigheter. De slutsatser som kan dras utifrån de utredningar som granskats är att det finns kvalitetsskillnader, men eftersom bakomliggande faktorer inte undersökts går det inte att avgöra huruvida dessa skillnader kan härledas specifikt till organisationsform. Eftersom flera faktorer kan spela in och påverka kvalitet är organisationsform inom IFO ingen garanti för god kvalitet i barnavårdsutredningar.

Tejping är en gestaltningsmetod som används inom skilda verksamheter inom socialt arbete som bedriver utredning respektive behandling och som utgörs av socialarbetare som arbetar med barn. En metod som bygger på externalisering genom gestaltning och som möjliggör för utövarna att mötas kring en situation eller händelse.  Socialarbetaren interagerar med barnet på ett sätt som av studiens intervjupersoner beskrivs som lekfullt men med ett tydligt syfte, att få fram och förmedla viktig information från och till barnet. Avsikten med denna studie är att fånga socionomers upplevelser om metoden tejping. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer med tio socionomer för att undersöka hur de ser på relationen mellan dem som professionella och barnet i samtalet, hur de upplever att barnets berättelse utvecklas med hjälp av metoden och hur socionomerna upplever barnets röst och delaktighet i samtalet.  Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår från maktobalans i relationen mellan den professionelle och klienten, barndomssociologiska teorier om barnkultur och barnet som egen agent. Även en mindre del om det narrativa perspektivet inom socialt arbete används i analysen av resultatet. Resultatet visar på att metoden hjälper socialarbetaren att lättare begripa barnens situation då barnets berättelse blir tydligare. Att det blir ett viktigt arbetsredskap i kontakt med barn och att även om maktasymmetrin alltid finns närvarande så kan metoden bidra till att den minskas utifrån socionomernas perspektiv.

Denna uppsats behandlar barnperspektivets roll i socialsekreterares arbete med föräldrar med missbruksproblematik. Syftet med studien är att undersöka barnperspektivets roll i socialsekreterares kontakter med missbrukande föräldrar. Datainsamlingen har skett genom åtta kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på socialtjänstens beroendeenheter. Därefter har intervjuerna analyserats genom innehållsanalys. Den vetenskapsteori som använts i uppsatsen är konstruktivism och analysen har präglats av såväl ett barndomssociologiskt perspektiv som ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna anser att det viktigaste i att tillämpa ett barnperspektiv i deras arbete är att uppmärksamma om det finns barn i den missbrukandes närhet. Däremot är det mycket sällan som socialsekreterare vid beroendeenheten pratar med barn om hur de upplever förälderns missbruk. Slutsatsen av resultatet är att barnen uppmärksammas av socialsekreterarna men deras delaktighet och möjlighet att påverka sin situation är mycket begränsad.

<p>Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik.</p>

Children's library's primary task is to encourage children to read. Promoted readingleads to increased reading skills. A common method for this purpose is booktalk. This studyaims to examine how children’s librarians work with booktalk aimed towards children andhow it can be developed as a working method to support the library's reading promotionactivities. By conducting five qualitative interviews with the intension of investigating howvarious children’s librarians within a municipality works with booktalk and by making use ofthe theoretical framework of the thesis (which consist of literacy, child perspective and AidanChambers “The Reading Circle”) we could examine development opportunities for themethod. The results of this study show that children’s librarians in the studied municipality iskeen to adapt their booktalk for its target audience reading levels but where the book is itsprimary medium. What also occurred was that the various children’s librarians have differentconditions for development, depending on their workplace but all emphasized the importanceof booktalk. In accordance with the thesis theoretical framework the importance ofconversation about books where children's participation is equal was stated as a developmentopportunity. With an emphasis that those methods just as easily could include other mediathan the printed book, with the help of a broader concept of text to reach the child's cultureand media use and consider it to be a step in the right direction when developing the booktalkas a method.

No description available.