<p>Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka synen på ett eventuellt behov av ett barnahus i Östersund hos representanter som skulle komma att beröras av barnahus. Utifrån ett målstyrt urval genomfördes semistrukturerade intervjuer med representanter från socialtjänsten, polis, åklagarmyndigheten, barnmedicinska kliniken, barn-och ungdomspsykiatrin och ett målsägandebiträde/särskild företrädare. Resultatet pekar entydigt på att respondenterna anser att ett barnahus i Östersund skulle vara positivt både utifrån ett barnperspektiv och när det gäller samverkan mellan de berörda myndigheterna. Undersökningen visar även att respondenter anser att ett barnahus skulle innebära fördelar för de enskilda professionella så som en känsla av gemenskap och möjlighet till briefing. Då flertalet av respondenterna framhävt vikten av politiska beslut anses det nödvändigt att inkludera politiker på kommunal och regional nivå.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid. Vidare beskrivs barns sätt att tänka utifrån Doverborg &amp; Pramlings tre kategorier som visar på barns olika tankesätt om ”något de lärt sig”. En beskrivning av det Gardner menar är barns intiuitiva teorier som han kallar intellektets teori tas upp. Även det Gardner menar är ett ”inre språk”, som han menar att spädbarn har, som Gardner gett benämningen representation. Till utvecklandet av olika ordningar av representationer, som när barnet börjar kunna fantisera och föreställa sig kallar Gardner för meta-representationer. Barns script av olika händelser, som de använder sig av i vardagen beskrivs. Även de problem som kan uppstå då barnens script inte kan appliceras på det skolan lär ut, vilket kan innebära att barnen har svårt att ta till sig den nya kunskapen.SYFTE:Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse och kunskap om femåringars förväntningar på skola och vilken kunskap de besitter.METOD:3Vi har utgått från en kvalitativ metod och använt oss av intervjuer och samtal som verktyg, med förskollärarna barnen. Vi har utgått från Kvales metafor om resenären som kommer från den konstruktivistiska kunskapssynen som leder till ett samtalsperspektiv. Vi har tolkat barnens känslor och tankar, det vill säga, vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningen har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer och samtal. Vi har samtalat med 13 barn och intervjuat två förskollärare, på två olika förskolor.RESULTAT:De flesta barnen svarade att de till hösten skulle börja skolan. Alla barnen sa att det skulle bli roligt att börja skolan och några sa sig längtade till hösten av den orsaken. Barnens tankar om innehållet och aktiviteter i skolan, berättade de var sådant som läxor, att lära sig skriva allt från små bokstäver till skrivstil och att de skulle ha matte. Många nämnde också att de skulle ha rast och då kunde man klättra i träd, spela fotboll och hoppa hopprep. När de beskrev skolan sa de ”hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig gått i skolan”. Några av barnen kom in på matteproblem och vi fick en inblick i hur de tillsammans tänkte och resonerade sig fram till resultatet. Genom intervjun med förskollärarna fick vi en beskrivning av hur de förbereder barnen för övergången och vad förskollärarna tror att barnen har för förväntningar.

Since its ratification in Sweden in 1990, The United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) has become a part of the law of nations and intended to suffuse the public sector. The purpose of this paper is to examine how children’s library consultants work to implement the CRC in children’s library activities in Sweden. We have tried to discover whether the CRC is basic in the work of children’s library consultants or if is rather employed to strengthen certain areas or projects. The Children’s Ombudsman has assembled seven factors of success to implement the CRC in the public sector. These factors formed the basis of the questionnaire survey we sent to children’s library consultants as well as the basis of our tools of analysis. Our results show that the work of children’s library consultants cannot be seen as completely successful in implementing the CRC. We can establish that most children’s library consultants claim that they deliberately use the CRC as basic in their work. We have also considered whether the Swedish Library Association recommendations for public library children activities have had any impact. Children’s library consultants answered that they are well aware of the recommendations, but suggest that they should be rephrased, somewhat. We have chosen the concept “child’s perspective” as our theoretical starting point and suggest that this is a comprehensive point of view found in both the CRC as well as in the recommendations of the Swedish Library Association.

<p>Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.</p>

<p>Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.</p><p>I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.</p><p>I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt.</p>

<p>SAMMANFATTNING/ABSTRACT</p><p>I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.</p><p>Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:</p><p>· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?</p><p>· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?</p><p>· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?</p><p>· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?</p><p>· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning.</p><p>Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv. I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet. I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor. I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där. För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten. Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven. Fritidsledarna anser att deras roll är att finnas till som stöd vid konfliktlösning och för att prata med. De lyfter fram att det sociala är en viktig del av verksamheten och att de ägnar mycket tid åt att prata med barnen. Verksamhetens främsta funktion enligt både fritidsledare och barn är att vara en naturlig träffpunkt för barnen, där de kan ha roligt och umgås med varandra efter skolan. Vi kan även konstatera att fritidsledarnas och barnens uppfattning om verksamheten skiljer sig åt på några punkter. Det barnen saknar mest i verksamheten är rena och fräscha toaletter, vilket fritidsledarna inte verkar ha reflekterat över att barnen skulle kunna tänkas sakna. Barnen vill även ha datorer och TV-spel i verksamheten och i denna fråga har fritidsledarna gjort ett medvetet val att inte ha datorer. Fritidsledarna anser att barnen har tillräcklig tillgång till datorer hemma och på andra platser och anser barnen bör sysselsätta sig med andra aktiviteter som verksamheten erbjuder.