Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp. Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring. Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid. Vidare beskrivs barns sätt att tänka utifrån Doverborg & Pramlings tre kategorier som visar på barns olika tankesätt om ”något de lärt sig”. En beskrivning av det Gardner menar är barns intiuitiva teorier som han kallar intellektets teori tas upp. Även det Gardner menar är ett ”inre språk”, som han menar att spädbarn har, som Gardner gett benämningen representation. Till utvecklandet av olika ordningar av representationer, som när barnet börjar kunna fantisera och föreställa sig kallar Gardner för meta-representationer. Barns script av olika händelser, som de använder sig av i vardagen beskrivs. Även de problem som kan uppstå då barnens script inte kan appliceras på det skolan lär ut, vilket kan innebära att barnen har svårt att ta till sig den nya kunskapen.SYFTE:Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse och kunskap om femåringars förväntningar på skola och vilken kunskap de besitter.METOD:3Vi har utgått från en kvalitativ metod och använt oss av intervjuer och samtal som verktyg, med förskollärarna barnen. Vi har utgått från Kvales metafor om resenären som kommer från den konstruktivistiska kunskapssynen som leder till ett samtalsperspektiv. Vi har tolkat barnens känslor och tankar, det vill säga, vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningen har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer och samtal. Vi har samtalat med 13 barn och intervjuat två förskollärare, på två olika förskolor.RESULTAT:De flesta barnen svarade att de till hösten skulle börja skolan. Alla barnen sa att det skulle bli roligt att börja skolan och några sa sig längtade till hösten av den orsaken. Barnens tankar om innehållet och aktiviteter i skolan, berättade de var sådant som läxor, att lära sig skriva allt från små bokstäver till skrivstil och att de skulle ha matte. Många nämnde också att de skulle ha rast och då kunde man klättra i träd, spela fotboll och hoppa hopprep. När de beskrev skolan sa de ”hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig gått i skolan”. Några av barnen kom in på matteproblem och vi fick en inblick i hur de tillsammans tänkte och resonerade sig fram till resultatet. Genom intervjun med förskollärarna fick vi en beskrivning av hur de förbereder barnen för övergången och vad förskollärarna tror att barnen har för förväntningar.

<p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.</p><p>För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor. Varje elev har bidragit med tre teckningar som föreställde tre familjekonstellationer. Resultatet visade olika familjekonstellationer utifrån elevernas illustrationer, där kärnfamiljen dominerade med mer än 70 procent av alla teckningar. Tidigare forskning inom utveckling av individualiseringen i familjeforskning av Johansson (2009) samt Pramling &amp; Doverborgs forskning kring hur barn tänker i olika situationer har belyst studiens illustrerade familjekonstellationer.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.

Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<h2>Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats. Av studiens resultat framgår att pedagogerna anser att materialet är intressant och lärorikt och att det lämpar sig för förskolan men även förskoleklass och skolan. Att barnens tankar i viss mån förändrades framgår av analyserna av intervjuerna. En annan slutsats av studien är att pedagogernas syn på naturvetenskap och lärsituationer kan variera beroende på vilket teoretiskt perspektiv de utgår ifrån.</h2><p>                                                                           </p>

<p>Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.</p>