Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld. I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

The aim of the study was to investigate pre-school children's thoughts of the water in the human body. Data was collected by qualitative interviews. The interviews have been supplemented by letting children draw the way of the water on human silhouettes. The result of the study shows that most children imagine that the water flows in the body in a direct line, from the mouth to the bladder. The most common notion of why we should drink water is closely linked to health. There were thoughts that humans should drink water to prevent disease, while some children had a thought that water is necessary in disease. When the children were to explain where the location of the water is in the body, there was a broader discussion as there were different thoughts about this. Only a few of the children had an idea that water is present inside the entire body. The conclusion of the study shows that children in pre-school age and pupils in grade nine have similar thoughts about the water within us.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: -Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? -Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling?-Vilka känslor av ansvar redogör barnen för?Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat.Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen. Alla barn visade ett överraskande och moget resonemang med tänkvärda funderingar som gav prov på att det finns rum för vidare utbildning inom hållbar utveckling även bland de yngre åren.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen. Våra resultat visar att de flesta barn i denna undersökning tänker ungefär på samma sätt om skräp i sin närmiljö. Skräp för dessa barn är något som någon använt och slängt på marken, t.ex. förpackningar av olika slag. Barnen visade svårigheter i att förstå nedbrytning av organiskt avfall och kom med olika förslag om vart skräpet tar vägen om det får ligga kvar på marken.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt fåen ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att leken i skolan är en viktig del i barnens utveckling. Jag upplevde det som, genom mina observationer och samtal med barnen, att de i leken får utlopp för känslor och upplevelser, där de lär sig ta hänsyn till varandra, och hantera konfliktsituationer. När det gäller förutsättningar för lek, i form av tid till lek samt lekredskap, fann jag, att barnen tyckte att det fanns tid för lek och att det inte fanns något direkt som saknades på skolgården. De resultat som framkommit kring pojkar respektive flickors lek är att de leker oftast var för sig, men även tillsammans såsom i t ex bollspelen. Leken enligt barnen ska framförallt vara rolig, där det inte finns några krav på prestationer, och där de tillsammans med sina kamrater sätter reglerna just för stunden.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. </p><p>   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.</p><p>   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.</p><p>   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. <strong>If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the</strong><strong> </strong><strong>opportunity doesn’t exist.</strong> The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. </p><p>Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.</p> / <p> Sammanfattning</p><p>Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     </p><p>   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.</p><p>   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨</p><p>  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.</p><p>Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.

The aim of this study is to investigate if pedagogues, by different activities, can increase childrens awareness and curiosity for the ecological water cycle. Further, to identify the thoughts children between three and five years old have about the ecological water cycle. In order to review this, eight children participated in four group activities, and afterwards they were interviewed individually about their thoughts regarding water. The children were aware that water occurs in different aggregation forms, which is important to know when trying to understand the ecological water cycle. The activities were a valuable method to stimulate childrens interest in the ecological water cycle. It was reviled that it is difficult for children to understand the abstract parts in the water cycle, such as water vapor. Most of the children were able to describe a simple variant of the water cycle. / Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagogerna genom aktiviteter kan utveckla barnens intresse för vattnets kretslopp samt vilka tankar som barn i tre till femårsålder har om vattnets kretslopp. För att komma fram till resultatet så har 8 barn deltagit i fyra gruppaktiviteter och efter det har de intervjuats enskilt om deras tankar kring vatten. Alla barnen visste att vatten förekommer i olika aggregationsformer. För att förstå processen kring vattnets kretslopp är det viktigt att förstå att vatten förekommer i olika aggregationsformer. De aktiviteter som användes i studien visade sig vara bra aktiviteter för att stimmulera barnens intresse för vattnets kretslopp. Det är svårt för barnen att förstå det abstrakta i kretsloppet, som till exempel vattenånga. Flertalet av barnen kunde redogöra för en enkel variant av vattnets kretslopp.

The purpose with my study is to investigate what kind of thoughts children between three or four years express about the water's phase transitions. The theoretical perspective which has been used is sociocultural perspective. The method is based on semi-structured interviews in groups. The interview groups consist two to three children in each group. The interviews are based on open questions, where the children's thoughts, own words and explanations are in focus. This is documented with audio recording and supplemented with field notes.The result shows that the children have some understanding about the water's phase transitions. Conclusions that can be made is that children think that the water can transform from solid to liquid form but not the other way around. A recurring thought that children have when water freezes is that you need to mix cold water with something and stir it around. Children believe that the temperature is of significance when ice melts or creates. They also think that weather conditions are of significance to phase transitions. When the ice melts children thinkt hat the water is moved and has disappeared. Several thoughts that the children in my study have can be seen in previous research. / Syftet med min studie är att undersöka vilka tankar barn mellan tre till fyra år uttrycker när de undersöker vattnets fasövergångar. Det teoretiska perspektivet som använts är sociokulturellt perspektiv. Metoden är baserad på semi-strukturerad intervju i grupp. Intervjugrupperna består av två till tre barn i varje grupp. Intervjun består av öppna frågor där barnens tankar, egna ord och förklaringar är i fokus. Detta dokumenteras med ljudinspelning som kompletteras med fältanteckningar. Resultatet visar att barnen har viss förståelse för vattnets fasövergångar. Slutsatser som går att dra är att barnen tror att vatten kan gå från fast form till flytande form men inte tvärtom.En återkommande tanke som barn har när vatten fryser till is är att man behöver blanda kallt vatten med något och röra runt. Barn tror att temperatur är av betydelse när is smälter eller bildas. De tror också att väderförhållanden är av betydelse för fasomvandlingar. När is smälter tror barnen att vattnet förflyttas och att isen försvinner. Flertalet tankar som barnen i min studie harkan liknas med tidigare forskningsresultat.