Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kommuner inom Stockholm stad beskriver och formulerar fritidshemsverksamheten i verksamhetsplaner i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till läroplanen (Skolverket, 2018). För att kunna undersöka detta har det genomförts en textanalys av 15 verksamhetsplaner för att ta reda på likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemsverksamheten i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till några beskrivningar i läroplanen. Resultatet visar på att det finns likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemmet i förhållande dels till skolans och dels till läroplanen. Slutsatsen är att fritidshemmet formuleras på olika sätt, men kortfattat i verksamhetsplanerna. I vissa verksamhetsplaner formuleras fritidshemsverksamheten som en målinriktad verksamhet, i andra som en verksamhet med en varierande pedagogik. Beskrivningar av skolan har mer fokus på kunskap och lärande medan fritidshemmet skall erbjuda en meningsfull fritid.

<h1>Abstract</h1><p>The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. </p><p>   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.</p><p>   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.</p><p>   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. <strong>If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the</strong><strong> </strong><strong>opportunity doesn’t exist.</strong> The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. </p><p>Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.</p> / <p> Sammanfattning</p><p>Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     </p><p>   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.</p><p>   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨</p><p>  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.</p><p>Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.</p>

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör. HR-specialister har även bistått med information.Studien visade att Holmens chefer till låg grad är medvetna om innehållet i mål, budget och verksamhetsplan. Färre har möjlighet att påverka styrverktygen, där påverkan på budget är lägst. Resultatet skiljer sig mellan de två bruken. Medvetenheten och inflytandet är minst bland chefer i produktionen. Den låga delaktigheten beror på brist på formalisering kring hur arbetet med mål, verksamhetsplan och budget ska gå till. Den decentraliserade organisationens maktstruktur försämrar förutsättningarna för koncernledningen att centralt kontrollera utformningen av arbetet med styrmedlen på olika bruk. Avsaknaden av en effektiv kombination av skriftlig, muntlig och elektronisk kommunikation ökar också styrglappet.Till sist, kan enkätfrågans utformning ha haft en betydande inverkan på hur cheferna har svarat, då det saknades en definition av ordet delaktighet. Negativa enkätsvar kan också ha varit ett sätt att uttrycka missnöje över något annat.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls. Vi har sänt ut postenkäter till 24 vägledare, verksamma inom grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, komvux, folkhögskolan, högskolan och arbetsförmedlingen. Även friskolorna har tillsänts enkäter. 16 vägledare har svarat. Det resultat vi har fått fram visar att en majoritet av vägledarna inte har uppfattat att de har fått ett uppdrag att arbeta med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Trots detta är det en del vägledare som arbetar med detta, i individuella samtal och vid gruppvägledning. Genusfrågor är det område som flest arbetar med, därefter kommer klassfrågor och då det gäller etnicitetsfrågor är det endast en vägledare som har arbetat med detta under det senaste året. Inget samarbete sker vägledare emellan, men i vissa fall med övrig personal. Uppsatsen visar att vägledarna sannolikt behöver ett formulerat uppdrag av sina chefer för att arbetet skall initieras, men också att fortbildningsinsatser krävs för att kunna utföra uppdraget. Vi anser att det är ett angeläget uppdrag, som om det uteblir får till följd att människor begränsas i sina studie- och yrkesval på grund av genus, klass och etnicitet. Om inte vägledarna arbetar med detta, vem är det då som tänder stjärnorna? / The purpose of this essay is to examine whether or not career guidance counselors in Gotland work with consideration to gender, class and ethnicity.  We wish to find out which methods are employed and whether or not there is any collaboration among counselors concerning these issues. As well, we are interested in finding out if the directors take responsibility for these tasks and have a framework for how the work is to be executed. Interest has been raised during our guidance counselor education and particularly as a result of our B-essay in which we examined the level of knowledge principals had concerning the competence of guidance counselors and to which extent guidance counseling had been a part of the principal's education. We found that the principals had very little knowledge of guidance counseling and that their education had not even touched on the subject.  We have sent questionnaires to 24 guidance counselors working in comprehensive schools, upper secondary schools, schools for handicapped children, adult education schools, university and the employment office.  Even independent schools received questionnaires. 16 guidance counselors have responded.  Our results show that a majority of the counselors have not comprehended that their task includes working with questions of gender, class and ethnicity. In spite of this, there are a number of counselors who work with these issues, in individual conversations and in group discussions. Gender issues are most frequently taken up followed by class issues. During the past year there was only one counselor who had worked with questions of ethnicity.  There occurred no collaboration between counsellors. However, in certain cases, there was collaboration with other staff members. The essay shows that counselors likely require a framework from their directors in order for this process to get under way but that continued education is required in order to follow through with this task. We consider this a mission of urgency, the lack of which will result in students being limited in their choice of study and vocation as a result of gender, class and ethnicity. If guidance counselors don't work with these issues then who will light the stars?

Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.

Syftet med vårt examensarbete är att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur studiens huvudområden, inflytande och delaktighet, social utveckling, språk och kommunikation beskrivs och formuleras i utvalda fritidshems verksamhetsplaner. Studien anknyter till barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020. Den framhåller elevers rätt till att utöva inflytande och vara delaktiga. Barnkonventionen slår även fast barns rätt till utveckling, vilket vi i studien har avgränsat till den sociala aspekten av utveckling. Barnkonventionen har implementerats i skollagen (SFS 2010:800) och i Lgr11 (Skolverket, 2019), vilka de analyserade verksamhetsplanerna grundar sig på. Genom ett urval utifrån flera kriterier har tio verksamhetsplaner valts ut som empiriskt underlag och därefter analyserats. I studien används läroplansteori med begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, läroplanskod och didaktiska avvägningar. Studiens tre huvudområden utgör analyskategorier som resultaten presenteras under. Inom varje huvudområde har underteman identifierats och kategoriserats. Dessa underteman är i sig själva ett resultat. Lekens betydelse för elevers utveckling återfanns inom alla tre huvudområdena i empirin. Inflytande och delaktighet återfanns som formellt inflytande och politiskt deltagande i åtta av tio verksamhetsplaner genom fritidsråd. Endast tre av tio verksamhetsplaner innehöll formuleringar där inflytande och delaktighet knöts till jämställdhet mellan könen. Inom social utveckling framhölls i empirin antingen pedagogens roll eller lekens betydelse för att stimulera elevers sociala utveckling. Språk och kommunikation formuleras i empirin antingen som ett möjliggörande verktyg, eller som ett eget område. Enbart tre verksamhetsplaner använder ordet läsning, då i form av högläsning.

I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan. Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan. Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat.

Abstract The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan.     Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.    The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.    To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the opportunity doesn’t exist. The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise.  Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan. / Sammanfattning Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                         Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.    Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨   Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm. Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.

Abstract It is valuable in large organization with multiple hierarchical levels that the general goals are communicated at all levels of the organization. Organizations usually have an overall business plan, which should serve as a guide and indicate the organization’s direction. Middle managers have an important part in communicating the overall business plan since they are a link between upper management and employees.   The purpose of this study was to examine how middle managers, in their role as a link between upper management and employees, communicate the overall business plan. The study was conducted at the County council in Värmland, which represents a large hierarchical organization. The overall business plan was landstingplanen. The theoretical framework used was primarily theories and previous research in organizational communication, communicative leadership and communication and structure. Eight middle managers were selected through a variety selection. The eight respondents were interviewed to examine in what way they are communicating and establishing the County council's overall business plan.   The results showed that the overall business plan is established and communicated in the different levels of the organization since it is broken down in two steps. The overall business plan functions as a support and gives guidance in how to accomplish the goals that are conveyed. The balanced scorecard that is a part of the overall business plan fills an important role in what middle management choose to priorities and communicate to their employees. However, the results indicated that the general formulation in the overall business plan resulted in a relatively free interpretation among the middle managers. Furthermore, the results showed that the attitudes against the County council’s vision among the respondents were fairly negative. The results also indicated that the middle managers are operating from a communicative leadership in communicating the overall business plan to their employees, but for this to be realized there must be a communicative empowerment.  The results also showed that discrepancy between the upper management and the employees was perceived as large, which may obstruct the middle managers to establish the overall business plan.

Bakgrund: Polismyndighetens mål och budget återfinns i regleringsbrevet som varje år ges ut av regeringen. Genom regleringsbrevet vill regeringen på så sätt styra polisverksamheten. Det kan uppstå ett problem i denna process då politikerna inte alltid innehar den insikt som krävs för att sätta målen på ett verklighetsenigt sätt, vilket innebär att målen inom offentlig sektor ofta ses som otydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur Polismyndigheten styr utifrån regeringens mål samt vilka problem som kan uppstå. Dessutom ligger fokus på att ge insikt i hur målen hanteras och omvandlas i praktiken samt hur man förstår dem på olika nivåer inom organisationen. Vidare undersöks hur prestationsmätning utförs i praktiken samt vilka problem som uppstår i detta arbete. Metod: Genom en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv ansats har en enfallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Även dokument har studerats som ett komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Slutsats: Regleringsbrevet bryts ner till en verksamhetsplan (Strategi 2024) och den operationaliseras sedan ute på de olika avdelningarna och regionerna. Problemen vi fann är en brist i förståelse mellan politiker och Polismyndigheten gällande kunskap samt att myndigheten inte äger hela rättsprocessen då andra myndigheters arbete också spelar in här. En enorm mängd mätningar görs både av kvalitativ och kvantitativ art. Under senare år har ett stort fokus lagts på effekten av insatserna vilket också är en del av problemet då effekter är svåra mäta. Uppföljningen handlar om att se till effekterna som målen ska leda till men det är däremot svårt att veta om ett mål är uppfyllt eller inte då målen är av ökande, minskande eller bibehållande art. Informationen från uppföljningarna används av högre uppsatta chefer för utvärdering samt förbättringar i verksamheten. / Background: The police agencies goals and budgets are given from government directives which are given out each year by the government. Through these directives the government means to manage the police operation. A problem can occur in this process since politicians do not always have the required understanding of needed to set realistic targets, which leads to goals within the public sector often being seen as obscure. Purpose: The purpose of this study is to understand how the Swedish police agency is managed through the governments goals and which problems can occur. The aim is also to provide insight these goals are handled and transformed in practice as well as how these goals are understood on different levels within the organisation. Furthermore, we examine how performance measurement is used in practice as well as which problems occur in the process. Method: Through a qualitative research strategy and an abductive approach, a case study containing semi-structured interviews has been completed. Documents have also been studied as a complement to these semi-structured interviews. Conclusion: The government directives are broken down into a business plan (Strategy 2024) which is further operationalised in the different departments and regions. The problems we found were a lack of understanding between the politicians and police agency regarding knowledge as well as the agency itself does not own the entire legal process, since other agencies also play a part in it. An enormous number of measurements are being performed of both qualitative and quantitative sorts. During the last years, a large focus has been put on the actual effect of their efforts which also is a part of the problem since effects are difficult to measure. Monitoring is about looking at the effects that the goals are intended to provide but it can be difficult to assess whether a goal is attained or not since these goals are set in a way that they must always increase, decrease or be maintained. The information from the monitoring process is used by leaders within the organisation for evaluations as well as for making improvements to the organisation.