Den här studien syftar till att undersöka barns delaktighet i samlingen ur ett förskollärarperspektiv. Studiens forskningsansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån Shiers delaktighetsmodell för att undersöka nivåerna av delaktighet barn ges i samling. Studiens resultat synliggör att begreppet delaktighet är mångtydigt och svårdefinierat. Det synliggörs även att förskollärare använder strategier inför, under och för att säkerställa delaktighet i samlingen. Stora barngrupper, barns olika förutsättningar och arbetslagets olika synsätt på samlingen är några utmaningar som resultatet visar. Studiens slutsats är att en samsyn kring begreppen delaktighet och samling är nödvändig för att kunna öka barns delaktighet i samlingen.

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas bemötande till hur barn gör för att få delaktighet och inflytande. Studien genomfördes med deltagande observationer där de insamlade materialet tolkades utifrån Shiers delaktighetsmodell. Resultatet grundade sig i två förskolor i två olika kommuner där man involverade åtta olika avdelningar. Förskolornas avdelningar som observerades på respektive förskola var två yngre- samt två äldre avdelningar. Resultatet visade på att barns delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas bemötande och för att barnen ska få en delaktighet samt ett inflytande kunde barnen agera med motstånd på olika sätt. Studiens slutsats är att pedagogernas bemötande till barns försök till delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas kommunikativa kompetenser samt maktposition. Den ömsesidiga kommunikationen skapade däremot möjligheter för barn att få en delaktighet samt ett inflytande.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.

The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.

Studiens övergripande syfte var att bidra med ökad kunskap om hur elever i grundsärskolan görs delaktiga i utvecklingssamtal. Därtill beskriva utvecklingssamtalets planering, genomförande och uppföljning, samt olika faktorer som möjliggör eller hindrar elevers delaktighet i utvecklingssamtal. Studien tog sin utgångspunkt i pedagogers upplevelser, erfarenheter och arbetsformer. I bakgrund och tidigare forskning behandlades det sociokulturella perspektivet, formativt lärande samt relationellt perspektiv. Vidare redovisades en sammanställning av tidigare specialpedagogisk forskning angående pedagogers betydelse för att möjliggöra och öka elevers delaktighet, kommunikationens betydelse för delaktighet samt i vilken utsträckning elevers röster uppmärksammas i grundsärskolans kontext. En kvalitativ forskningsansats har valts för studien. Empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som omfattar nio pedagoger från tre olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att pedagogers synsätt, kunskap och förhållningssätt har betydelsen för elevens möjlighet till delaktighet. Resultatet pekar på, då eleven gavs kommunikativt stöd samt erbjöds attaktivt delta i utvecklingssamtalet skapades förutsättningar för delaktighet. En hindrande faktor som framkom var pedagogernas bristande tilltro till elevers förmåga att dela ansvar och ta beslut gällande sitt lärande och sin skolsituation. Vidare visar resultatet att pedagoger hade skilda uppfattningar om utvecklingssamtalets syfte där det å ena sidan sågs som ett samtal ämnat för eleven, å andra sidan var utvecklingssamtalet ämnat för vårdnadshavare. Detta indikerar att pedagogers olika synsätt påverkade hur de värderar utvecklingssamtalets nytta och funktion samt i vilken kontext och utsträckning elever fick vara delaktiga. Härav dras slutsatsen att pedagogen är den viktigaste faktorn för elevens möjligheter till delaktighet i utvecklingssamtalet gällande planering, genomförande och uppföljning,inom grundsärskolan. Ökad diskussion bör föras inom arbetslagen för att öka samsyn kring arbetsformer som gynnar grundsärskolans elevers delaktighet i utvecklingssamtal.

This study aims to find and make visible strategies educators use to enable influence and participations for the children in the schoolyard. The purposewas investigated through an unstructed survey with qualitative questions to give educators space to formulate their experince and thoughts about children´s influence and paritcipation in the yard. Shier´s (2001) participation model was used when designed the questionnaire, as well as a theoretical starting point when analyzing data. The model is a tool to make participation and influence visible. Importent concepts is highlighted such as attitudes as it turns out to be a significant aspect of the children´s opportunities in the encounter with the adult. The results show that the educators listen to the children´s opinions and wishes, that they can largely meet the needs, but factors such as lack of time and lack of staff can stand in the way. We see that Shier´s (2001) model challenges the preschool, at the organizational level where the educators do not have the same opportunities to influence. The challenge also ends up with the educators, are they prepared for a change, for example in routine situations? The focus in this study is more on a here and now perspective where in the results part of the study, different strategies emerge that are useful for the educators in the work of increasing children´s participation and influence in the yard. In the study´s conclusion, we present our knowledge contribution to the presschool profesion where we, among other things, highlight a result that strengthens previous research and literature. One result that clearly emerged is how crucial the educator´s attitude is in the encounter with the children for what opportunities are given to them.

This study aims to investigate how social workers describe children’s participation and how children with disabilities are involved in decision-making processes in social work. Focus lies on how social workers encourage participation for children with disabilities, which possibilities and barriers for such participation they describe, and which methods they use to encourage children’s participation. The study is based on semi-structured interviews with seven social workers who work with children with disabilities. The data was analyzed with thematic analysis, using Shier’s (2001) Pathways to Participation as a theoretical raster. The results show that no distinct definition for participation could be identified among the social workers and that children rarely are involved in decision-making even though their opinions can be given importance. Social workers pursue to involve children in decision-making by meeting them face-to-face, and by providing them with information about the decision-making process. The results show multiple possibilities and barriers for participation. Overall, it is evident that the extent to which working methods pursuing children’s participation are used varies, and that the use of specific methods is undeveloped. There is also a lack of knowledge according to specific methods for children who don’t use spoken language.