<p>This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.</p>

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.

<p>Titel: Mötas, gynnas och utvecklas </p><p>– En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter</p><p> </p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för hälsa och samhälle </p><p>Typ av arbete: Magisteruppsats</p><p>Antal sidor: 50</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.</p><p>Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. </p><p>Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.</p><p>Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux</p>

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas – En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: Magisteruppsats Antal sidor: 50 Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet. Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken. Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp. Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon. Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Noterbart är att det är färre arbetslösa bland informanterna i föreliggande studie än för övriga ungdomar i Jämtland/Härjedalen. Överensstämmelse mellan sysselsättning och utbildning har 66 procent av populationen. Studien indikerar att det finns könsbundna yrkesval inom undersökningsgruppen. Den vanligaste boendeformen var LSS-boende vilket tjugo informanter hade vid tidpunkten för studiens genomförande. Tolv informanter hade eget boende och ytterligare tolv bodde i föräldrahemmet. Tjugoåtta informanter angav att de inte önskar någon förändring av nuvarande livssituation. De förslag till förändringar som emellertid framkommer i studien handlade främst om möjligheten till arbete och eget boende.

<p>This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.</p>

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats utifrån en analysmodell med deskriptiva och latenta delar. Likheter och skillnader framträdde inom samtliga områden av lagens intentioner som varit föremål för studien. Resultatet visade att självbestämmande var det som utmärkte sig när det gällde svårigheter att arbeta utifrån lagens intentioner i kommunerna.

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.

Sammanfattning Socialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven empowerment och socialt kapital. Studien visade att de bägge kommunerna utförde arbetsintegreringen på liknade sätt men att det förekom skillnader. Bägge kommunerna kartlägger arbetstagarens resurser, försöker tillmötesgå önskemål om praktikplats och använder valda delar av en arbetsmodell, ISA-modell, för lyckad arbetsintegrering. Resultaten visade att det är svårt att få ut människor med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete. Studien visade en otydlig målsättning med de individuella placeringarna samt behovet av ökad samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Författarna upplevde att människor med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande är fångade mitt emellan ett omsorgsperspektiv och ett medborgarperspektiv, vilket begränsar deras möjlighet att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.