Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt fåen ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att leken i skolan är en viktig del i barnens utveckling. Jag upplevde det som, genom mina observationer och samtal med barnen, att de i leken får utlopp för känslor och upplevelser, där de lär sig ta hänsyn till varandra, och hantera konfliktsituationer. När det gäller förutsättningar för lek, i form av tid till lek samt lekredskap, fann jag, att barnen tyckte att det fanns tid för lek och att det inte fanns något direkt som saknades på skolgården. De resultat som framkommit kring pojkar respektive flickors lek är att de leker oftast var för sig, men även tillsammans såsom i t ex bollspelen. Leken enligt barnen ska framförallt vara rolig, där det inte finns några krav på prestationer, och där de tillsammans med sina kamrater sätter reglerna just för stunden.