Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten. / Football organization characterizes many girls living and is the largest youth sport activity in Sweden. There is no doubt about that sport offers several benefits to human mental and physical wellbeing. Football is an arena where girls’ self-confidence can be promoted and strengthened. In the same time many athletes become victims to the rugged individualism of the pursuit of sporting success. The competition of sports impact of child and adolescent mental health is important to highlight and discuss in football to operate as a health promotion arena. The purpose of this study was to investigate, based on girls 'own experiences, how selfconfident are constructed in the girls' football. The method for collecting the empirical material was an interview in the form of six focus group interviews and two individual interviews, which were based on a semi-structured interview guide. The result, based on qualitative content analysis, showed that girls have different intentions with their football and live in different sporting worlds. Girl's football could not meet the needs of girls who would not venture on its football. Girls self-confidence is constructed in interaction with the environment and it responses to the girls' accomplishments on the football field. Girls' football become more competitive and highlighted the importance of being good. This contributed that the activity inhibited the girls who not venture for their football from a mental health in the form of a lowered self-confidence. From a health promotion and education view, the conclusion was that girls' football in the long term need to find new approaches in order not to deprive the girls the right to mental health and physical activity within the business.