Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap både ur ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lärarrollen har förändrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte är att ta reda på vad elev och lärare ansåg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare där de framhäver elev – lärare relationer, ämneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller är essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkät, poängteras egenskaper så som snäll men lite sträng och omtänksamhet samt att en lärare ska vara bra på att förklara på olika sätt så att alla elever förstår vad som krävs av dem. Önskvärt från elever är även en varierad undervisning där alla elevers olika inlärningsstilar kan gå till mötes och därigenom blir undervisningen inspirerande för eleverna.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares arbete med digitala verktyg på fritidshemmet genom att undersöka lärares resonemang om undervisning, vilka kompetenser de belyser samt vilka potentiella effekter digitala verktyg har på fritidslärares arbete. Den teoretiska och analytiska utgångspunkten för studien utgår från TPACK- modellens delar som handlar om att sammankoppla ämnespedagogiska kompetenser med teknologisk kompetens. Studien har en kvalitativ ansats utifrån semi-strukturerade intervjuer med fritidslärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna belyser pedagogisk kompetens, teknologisk kompetens samt ämneskompetens i undervisningen och att det är tre centrala delar i en fritidslärares arbete med digitala verktyg. De digitala verktygen utgör också ett innehåll i fritidshemmets undervisning. Studiens resultat visar även på ett antal utmaningar, bland annat belyser fritidslärarna att tid kan vara en utmaning. Det handlar exempelvis om att få tid till att ladda surfplattor eller att de appar som ska användas ska vara nedladdade. Detta leder till en diskussion om digitala verktygs möjligheter och begränsningar på fritidshemmet.

Fältstudier är en obligatorisk del i den svenska kursplanen för geografi i årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Trots detta undviker många svenska lärare fältstudier i sin undervisning. Samma företeelse återkommer även i flera länder utanför Sverige. Litteraturstudiens syfte är därför att med utgångspunkt i tidigare forskning, undersöka och öka kunskapen om faktorer som kan påverka förekomsten av fältstudier som metod inom geografiundervisningen. Litteraturstudien utgör en forskningsöversikt, där aktuell forskning från olika delar av världen har analyserats och sammanställts. Resultatet visar att det finns flera påverkansfaktorer såsom tidsbrist, begränsade ekonomiska resurser och selektiva undervisningstraditioner. Vidare framkommer hur lärares bristande erfarenhet och kompetens kan kopplas till lärarutbildningars förutsättningar och eftersträvan att bedriva fältstudier. Sammanfattningsvis fastslås att det finns faktiska hinder som är svåra att påverka för den enskilda läraren men att läraren samtidigt har en viktig roll i att undvika dåliga ursäkter som skäl till att inte kunna bedriva fältstudier. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt svensk geografididaktisk forskning, i synnerhet för årskurs 4–6.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om vilka lärarkompetenser som fritidslärare uttrycker som viktiga i samband med användningen av digitala verktyg och om hur fritidslärare resonerar kring användandet av digitala verktyg på fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter har baserats på T-PACK-modellen och utifrån det didaktiska perspektivet. T-PACK är en modell som fokuserar på lärares teknologiska kompetens, pedagogiska kompetens och ämneskompetens och hur dessa samspelar med varandra. Med det didaktiska perspektivet har fokus legat på de tre centrala frågorna som ingår i didaktiken, vad, hur och varför. Samtidigt har det didaktiska perspektivet hjälpt oss synliggöra för vilka faktorer som innebär möjligheter och begränsningar i samband med att fritidslärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fem olika fritidslärare från olika fritidshem deltagit i studien. Dessa fritidslärare arbetar inom en och samma kommun i södra Sverige. I resultatet av studien framgår det att främst den teknologiska och den pedagogiska kompetensen uttrycks som viktiga hos fritidslärare i relation till användningen av digitala verktyg. Samtidigt lyfter fritidslärare fram ett kompetensutvecklingsbehov för att användningen av digitala verktyg ska kunna utvecklas på fritidshemmet. I resultatet uttrycker fritidslärare att de besitter de grundkunskaper kring digitala verktyg som de menar behövs i yrket som fritidslärare. Det uppstår därför ett spänningsfält mellan det uttryckta kompetensutvecklingsbehovet och faktumet att fritidslärarna menar att de besitter de grundkunskaper som är nödvändiga i yrket som fritidslärare.