Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course Pedagogical documentation of IT support at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.

<p>Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen<em> Pedagogisk dokumentation med IT-stöd </em>på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course <em>Pedagogical documentation of IT support</em> at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.</p>

Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om vilka lärarkompetenser som fritidslärare uttrycker som viktiga i samband med användningen av digitala verktyg och om hur fritidslärare resonerar kring användandet av digitala verktyg på fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter har baserats på T-PACK-modellen och utifrån det didaktiska perspektivet. T-PACK är en modell som fokuserar på lärares teknologiska kompetens, pedagogiska kompetens och ämneskompetens och hur dessa samspelar med varandra. Med det didaktiska perspektivet har fokus legat på de tre centrala frågorna som ingår i didaktiken, vad, hur och varför. Samtidigt har det didaktiska perspektivet hjälpt oss synliggöra för vilka faktorer som innebär möjligheter och begränsningar i samband med att fritidslärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har fem olika fritidslärare från olika fritidshem deltagit i studien. Dessa fritidslärare arbetar inom en och samma kommun i södra Sverige. I resultatet av studien framgår det att främst den teknologiska och den pedagogiska kompetensen uttrycks som viktiga hos fritidslärare i relation till användningen av digitala verktyg. Samtidigt lyfter fritidslärare fram ett kompetensutvecklingsbehov för att användningen av digitala verktyg ska kunna utvecklas på fritidshemmet. I resultatet uttrycker fritidslärare att de besitter de grundkunskaper kring digitala verktyg som de menar behövs i yrket som fritidslärare. Det uppstår därför ett spänningsfält mellan det uttryckta kompetensutvecklingsbehovet och faktumet att fritidslärarna menar att de besitter de grundkunskaper som är nödvändiga i yrket som fritidslärare.