De arbetsrelaterade mentala påfrestningarna har under de senaste åren ökat i samtliga europeiska länder och de psykosociala arbetsmiljöriskerna har identifierats som en av de största utmaningarna inom hälsa och säkerhet. Forskning visar också på att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiska nedskärningar och psykosociala arbetsmiljöproblem. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda med erfarenhet av omfattande nedskärningar vid en vårdavdelning i Västerbottens läns landsting upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten handlade om att kollegorna har stor betydelse för arbetet, men att den höga personalomsättningen är påfrestande för de sociala relationerna. Arbetsbelastningen upplevs regelbundet öka och innehåller krav som hindrar det dagliga arbetet. Personalen har svårt att hinna återhämta sig under arbetstid och emellan arbetspassen och personalen upplever också att dom får otillfredsställande belöning och känner sig oprioriterade. Dom upplever även en avsaknad av mandat, fasta rutiner och en tydlig struktur. Detta påverkar på olika sätt personalens arbetsmiljö och personalens välmående. Personalens arbetsmiljö och mående påverkar i sin tur den vård som personalen kan ge till patienterna.

<p>Finanskrisen år 2008 drabbade fordonsindustrin hårt. Scania var ett av företagen som tvingades skära ner på kostnader för att svara för reducerad försäljning. När många andra företag valde att säga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anställda. Syftet med denna uppsats är att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvägagångssätt för att spara kostnader istället för uppsägning av personal. Vi har ämnat undersöka vilka omständigheter som låg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka målen med valt tillvägagångssätt var. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att utreda vilka olika strategier det finns för kostnadsbesparing och vilka effekter dessa leder till. Utifrån teorin sammanställs en modell som beskriver de faktorer som har betydelse för vald strategi. Modellen och intervjuer visar att förutsättningarna för fyradagarsveckans införande var Scanias ekonomiska situation, svårigheten att bedöma finanskrisens längd samt ägarnas möjliggörande till långsiktigt företagande. Utgångspunkten var att behålla kärnkompetensen i personalen samt att kunna nyttja en stark konkurrenskraft. Utifråndessa variabler ämnade företagsledningen säkra långsiktig framgång samt att få en omedelbar effekt på kassaflöde och resultat.</p>

Finanskrisen år 2008 drabbade fordonsindustrin hårt. Scania var ett av företagen som tvingades skära ner på kostnader för att svara för reducerad försäljning. När många andra företag valde att säga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anställda. Syftet med denna uppsats är att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvägagångssätt för att spara kostnader istället för uppsägning av personal. Vi har ämnat undersöka vilka omständigheter som låg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka målen med valt tillvägagångssätt var. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att utreda vilka olika strategier det finns för kostnadsbesparing och vilka effekter dessa leder till. Utifrån teorin sammanställs en modell som beskriver de faktorer som har betydelse för vald strategi. Modellen och intervjuer visar att förutsättningarna för fyradagarsveckans införande var Scanias ekonomiska situation, svårigheten att bedöma finanskrisens längd samt ägarnas möjliggörande till långsiktigt företagande. Utgångspunkten var att behålla kärnkompetensen i personalen samt att kunna nyttja en stark konkurrenskraft. Utifråndessa variabler ämnade företagsledningen säkra långsiktig framgång samt att få en omedelbar effekt på kassaflöde och resultat.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Det senaste året har nedskärningarna inom förskola och skola drabbat många kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppståndelse, då pedagoger och föräldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan samt hur detta påverkar kvaliteten inom verksamheten.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visar att nedskärningar inom en verksamhet kan ha både en positiv och en negativ sida, då det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnå en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen.</p><p> </p><p>Undersökningens metod består av en enkätstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan, samt om strävansmålen utifrån <em>Lpfö 98 </em>kan uppnås trots nedskärningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att det endast är två av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskärningarna som råder. De deltagande förskolorna har blivit drabbade i olika hög grad. Lite mer än hälften av förskolorna upplever att de uppnår strävansmålen utifrån <em>Lpfö 98</em>. Samtidigt menar hälften av pedagogerna att det inte finns möjlighet att ge barnen de stöd de behöver för att lära och utvecklas.</p><p><em> </em></p><p>En slutsats av undersökningen är att nio av sjutton förskolor kan uppnå strävansmålen trots de rådande nedskärningarna. Men samtidigt påpekar pedagogerna att de skulle vilja ge mer tid åt varje enskild individ, än vad som är möjligt i dagens läge.</p><p> </p>

Abstract Det senaste året har nedskärningarna inom förskola och skola drabbat många kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppståndelse, då pedagoger och föräldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan samt hur detta påverkar kvaliteten inom verksamheten.   Litteraturgenomgången visar att nedskärningar inom en verksamhet kan ha både en positiv och en negativ sida, då det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnå en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen.   Undersökningens metod består av en enkätstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan, samt om strävansmålen utifrån Lpfö 98 kan uppnås trots nedskärningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige.   Resultatet av studien visar att det endast är två av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskärningarna som råder. De deltagande förskolorna har blivit drabbade i olika hög grad. Lite mer än hälften av förskolorna upplever att de uppnår strävansmålen utifrån Lpfö 98. Samtidigt menar hälften av pedagogerna att det inte finns möjlighet att ge barnen de stöd de behöver för att lära och utvecklas.   En slutsats av undersökningen är att nio av sjutton förskolor kan uppnå strävansmålen trots de rådande nedskärningarna. Men samtidigt påpekar pedagogerna att de skulle vilja ge mer tid åt varje enskild individ, än vad som är möjligt i dagens läge.

Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt. Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen. Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag.

Sammandrag Att organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS. Därför vill jag med denna uppsats undersöka hur SAS arbetat för att bevara sina nödvändiga kompetenser trots stora nedskärningar i personalstyrkan. Teorierna jag använder som grund för att sedan analysera mitt empiriska material är framför allt Senges teorier om de fem grundläggande disciplinerna i den lärande organisationen. Genom att relatera personligt mästerskap, gemensamma visioner, tankemodeller och teamlärande till ett systemtänkande menar Senge att man kan vara en lärande organisation. Genom fyra stycken kvalitativa intervjuer med olika avdelningschefer och en med en person som utformar SAS egen ledarskapsutbildning, har jag kunnat identifiera ett flertal metoder såsom organisationstillpassning, job-reduction, resultatplaner och kompetensutveckling. Vad jag dock i sken av teorierna kring lärande organisationer kunnat konstatera är att SAS eventuellt kunde göra metoderna effektivare.

<p>Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen.</p><p>Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.</p>

Fältstudier är en obligatorisk del i den svenska kursplanen för geografi i årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Trots detta undviker många svenska lärare fältstudier i sin undervisning. Samma företeelse återkommer även i flera länder utanför Sverige. Litteraturstudiens syfte är därför att med utgångspunkt i tidigare forskning, undersöka och öka kunskapen om faktorer som kan påverka förekomsten av fältstudier som metod inom geografiundervisningen. Litteraturstudien utgör en forskningsöversikt, där aktuell forskning från olika delar av världen har analyserats och sammanställts. Resultatet visar att det finns flera påverkansfaktorer såsom tidsbrist, begränsade ekonomiska resurser och selektiva undervisningstraditioner. Vidare framkommer hur lärares bristande erfarenhet och kompetens kan kopplas till lärarutbildningars förutsättningar och eftersträvan att bedriva fältstudier. Sammanfattningsvis fastslås att det finns faktiska hinder som är svåra att påverka för den enskilda läraren men att läraren samtidigt har en viktig roll i att undvika dåliga ursäkter som skäl till att inte kunna bedriva fältstudier. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt svensk geografididaktisk forskning, i synnerhet för årskurs 4–6.