Sedan år 2012 finns det sju stycken Hälsingegårdar på UNESCOs världsarvslista. Detta har medfört att intresset för dessa gårdar har ökat både inom Sverige men även internationellt. En Hälsingegård karakteriseras av den detaljrikedom och de träarbeten som präglar byggnaden både exteriört och interiört. Husets tapeter och målningar interiört är även något som kännetecknar huvudbyggnaden på en Hälsingegård. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning det går att energieffektivisera en Hälsingegård med avseende på problematiken som uppstår genom att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde och bevarandekrav. Energieffektiviseringen strävade till en början efter att byggnaden skulle uppfylla krav som ställts av Boverket på specifik energianvändning för småhus i regionen. Idag bedrivs en uthyrningsverksamhet i samarbete med Bo på Hälsingegård som erbjuder turister övernattningsmöjligheter på Hälsingegården under sommarmånaderna. Studien undersökte även vilket energibehov byggnaden har vid en uppvärmning och förlängning av uthyrningssäsongen med två och en halv månad.   Studien genomfördes med följande metoder; litteraturstudier, platsbesök, energibalansberäkningar, fuktberäkningar och en kostnadsberäkning. Stor vikt lades vid platsbesöken vilket sedan använts som underlag för de övriga metoderna. För en av de föreslagna åtgärderna genomfördes en analys för att se om åtgärden bidrog till ökad risk för fuktproblem.   Genomförandet av dessa metoder har lett fram till olika åtgärder som sänker byggnadens energibehov utan att gestaltningen påverkas. Energibehovet under ett år minskade med 38 procent och under sommarmånaderna maj till september minskade energibehovet med 61 procent genom de åtgärder som presenteras i studien. Att klara målet på 75 kWh/m2 Atemp år, var något som inte gick att uppfylla med de åtgärder som föreslogs i denna studie. Fuktanalysen av den kontrollerade åtgärden visar att risken för fuktproblem minskade efter åtgärden.

Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 år sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och år 1971 vandrade 5 individer över tillHärjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer på 1980-talet menhjorden består nu av endast 8 stycken individer. Med hjälp av bidrag från privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen står inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med säkerhet då det är otydligt hur nära besläktade individerna i ursprungshjordenfrån 1971 var. Överlag har myskoxarna i hela världen en låg genetisk variation men man harsett att det i små populationer, som den i Sverige, går att återfå en viss variation genomavelsprogram med individer från andra populationer, som Grönland. Ett annat problem för enlite population som den svenska är demografisk stokasticitet, hur ålder- och könsfördelningenser ut. Då den svenska hjorden till exempel bara innefattar en könsmogen hane skulle detpåverka populationen mycket negativt om han dog eller blev infertil. Myskoxar i Kanada,Grönland och Norge har utsatts för diverse parasiter och virus som ofta har en dödlig utgång,men den svenska populationen har lyckats undgå de flesta av dem. Det kan dock finnas ensmittorisk vid inplantering av nya myskoxar från andra populationer eller om den norska ochden svenska populationen kommer i kontakt med varandra. Ett annat problem som densvenska myskoxen står inför är acceptans av befolkningen som bor i området där den rör sig.Det har dokumenterats endast tre olyckor där människor blivit skadade i samband medmyskoxar på 40 år men vissa komplikationer har uppkommit i samband med rennäring iområdet. För att ha en frisk och stark myskoxepopulation i Sverige behöver man först ochfrämst introducera nytt genetisk material genom avel med myskoxar från exempelvisGrönland eller Kanada. Man bör samtidigt se vad man kan göra för till exempel rennäringensom skulle påverkas mer om hjorden blev större. Den låga genetiska variationen ochminskningen av denna är det största hotet mot den svenska populationen och bör hanteras såsnart som möjligt för att säkra de svenska myskoxarnas överlevnad.

<p>Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav.</p> / <p>An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p>0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species.</p><p>Nr:6357</p>

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p&gt;0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers förekomster. Framtida restaureringar i liknande miljöer bör föregås av lavinventeringar så att åtgärderna kan varieras efter olika lavarters ekologiska krav. / An increased understanding of the biological values of semi-natural grasslands during the last two decades has resulted in governmental funded restorations of wooded hay meadows. The aim of this study is to investigate the effect of restoration on a set of red listed and indicator epiphytic lichen species, inhabiting pollarded and unpollarded ash and maple trees, in two wooded hay meadows situated in Skäraskog and Varshult, Kronoberg county, Sweden. The two areas were investigated both before and after the restoration. The result shows that most lichen species present in the first investigation were found also at the second census. Both additional and fewer findings as well as increases and decreases in size were recorded. However, a general change was found not to be statistically significant (p&gt;0, 05). The number of presences of individual lichen species and their size was compared with earlier inventories and related to the method of restoration and to the ecology of the lichens. The two foliose lichen species Lobaria pulmonaria and Peltigera collina are probably affected negatively by restoration. Restorations have been carried out during a short period of time witch have limited the possibility of lichen acclimation to the new environment and lead to a drier climate in the areas. Future management should aim towards an age differentiated tree stand and good dispersal possibilities. In order not to jeopardize the presence of small lichen populations,caution must be taken when pollarding. Future restorations in similar environments should be preceded by lichen inventories so that the management can be targeted at the different ecological requirements of different lichen species. Nr:6357

The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums’ main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections. In securing long-term preservation and access, the need for well educated staff members tends to be great, but it is not always prioritized in all of the professions in the museums. Policies are needed to ensure both digital preservation and access but also selection for digitization and discarding of materials. The institutions are well aware of the problems and the need for policies and strategies, but not all of them have yet begun to develop a policy. / Uppsatsnivå: D

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL. Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade. I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.   Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning. En sammanställning som baserades på svaren från enkäten gjordes, där bland annat deras syn på vikten av korrekta bestämmelser ges. Resultatet av enkäten visar på att den största utmaningen för bygglovshandläggarna är att övertyga fastighetsägarna om att de har en värdefull byggnad som är värd att bevara. Tydligare bevarandebestämmelser skulle underlätta för denna argumentation i kontakt med fastighetsägaren och ge klara riktlinjer vid beslut. Granskningen visade att drygt en tiondel av bestämmelserna saknar lagligt stöd eller regleras med annan lagstiftning. Tydlighetskravet som PBL ställer på planbestämmelserna uppfylls inte i cirka hälften av fallen. Detta innebär att drygt 60 % av bestämmelserna uppvisar någon brist/otydlighet. Upprättandet av detaljplaner är kommunernas ansvar. Bristerna i utformningen av planbestämmelser är så stora att det är tveksamt om endast mer utbildning till planförfattarna, och information och råd till kommunerna hjälper för att avhjälpa problemet. Någon form av statlig överprövning av detaljplaner innan de godkänns och antas kan vara en lösning på problemet. / Local authorities have the opportunity to protect preservative settlement in detailed development plans through to notify the protection on the properties that are worth preserving. What is allowed to protect with such provisions regulated in Chapter 4, Section 16§ PBL. Previous investigation shows that there may be problems with the formulation of these measures. Both to the lack of support in PBL and that they are ill-defined. In our study we will investigate how preservative provisions are designed in the municipalities of Vastra Gotaland County, if they have any shortage/lack of clarity. The material which has been examined is the detailed development plans under ongoing work in the municipalities in the meantime v. 14 to V. 16. To administrators of building permits in all of the municipalities of Vastra Gotaland County has a questionnaire sent out, which they have received respond to how it is to work with preservative settlement when they make their judgment on building permits. A review, which was based on the replies from the survey was made, which provides, inter alia, to their view on the importance of correct rules is given. The result of the survey shows that the greatest challenge for the building permit administrators is to convince property owners that they have a valuable building that is worthy of preservation. Clearer measures would facilitate this line of reasoning in contact with the property owner and give clear guidelines for the decision. The investigation shows that more than one-tenth of the provisions do not have legal aid or regulated under other legislation. The need of precision which PBL makes of the provisions in the detailed development plans are not satisfied in approximately half of the cases. This means that more than 60% of the provisions show shortage/lack of clarity.

No description available.

The purpose of this thesis work is to bring out the causes of public libraries preservation or phase-out of vinyl collections. The study in this thesis work makes a survey as a first step in figuring out what role vinyl record have at today’s public libraries as there is missing information about what the vinyl records changed status has meant for public libraries.What factors have been critical of what the public libraries have done or doing with their vinyl collections today? What role does the public library’s music responsible staff think the vinyl records have at the public library today?As a theoretic frame Taljas three different music perspective/repertoire at music libraries were used, the general education repertoire, the alternative repertoire, and the demand repertoire. The collection of the empirical material was collected with help of quantitative phone interviews. E-mails were sent to 107 public libraries asking them to take part in the study. Out of 58 replies 28 ended up participating in the study.The results showed that most libraries have had vinyl records. The factors that played a part in what the libraries had done with their vinyl collections were the following. Pro phase-out: cd records, less demand, lack of space, and move to new location.Pro preservation: cultural value, local value, and they have remained.According to the staff in charge of the music collection, the vinyl record has had a very small role in the libraries which will remain unchanged, but they do think that the vinyl record is an important upholder of culture.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer. Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ”gasblindhet” hos de övriga. Mellan 20 och 45 % av eleverna har inte kunskap om atomens uppbyggnad. Det framgick av studien att eleverna har svårt för materia- och energiomvandlingar i mer komplexa system såsom kolets kretslopp, vattnets kretslopp samt fotosyntesen. Gällande gasbildning och gaskännedom så framkom det att mer än hälften av eleverna hade kunskap om det. / The purpose of this study is to investigate students' perceptions of matter and conservation of matter and energy. This study is based on a quantitative analysis in the form of an electronic questionnaire, which was preceded by a qualitative analysis in the form of structured interviews and demonstrations. It is fairly easy for students to understand matter in questions about objects in everyday life, but more difficult in abstract concepts such as light, magnetic fields, shade, vacuum, heat and sound. Half of the students answered that air is matter, which indicates "gas blindness" of the other. Between 20 and 45 % of the students have poor knowledge of the structure of the atom. It appeared that students have problems with matter and energy transformations in more complex systems such as the carbon cycle, the water cycle and photosynthesis. Concerning gas formation and gas knowledge it appeared that half of the students had knowledge about the phenomena.