Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer. Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ”gasblindhet” hos de övriga. Mellan 20 och 45 % av eleverna har inte kunskap om atomens uppbyggnad. Det framgick av studien att eleverna har svårt för materia- och energiomvandlingar i mer komplexa system såsom kolets kretslopp, vattnets kretslopp samt fotosyntesen. Gällande gasbildning och gaskännedom så framkom det att mer än hälften av eleverna hade kunskap om det. / The purpose of this study is to investigate students' perceptions of matter and conservation of matter and energy. This study is based on a quantitative analysis in the form of an electronic questionnaire, which was preceded by a qualitative analysis in the form of structured interviews and demonstrations. It is fairly easy for students to understand matter in questions about objects in everyday life, but more difficult in abstract concepts such as light, magnetic fields, shade, vacuum, heat and sound. Half of the students answered that air is matter, which indicates "gas blindness" of the other. Between 20 and 45 % of the students have poor knowledge of the structure of the atom. It appeared that students have problems with matter and energy transformations in more complex systems such as the carbon cycle, the water cycle and photosynthesis. Concerning gas formation and gas knowledge it appeared that half of the students had knowledge about the phenomena.

The purpose of the study is to exemplify how the didactic model organizing purposes can be used in planning, implementation, and evaluation in order to create a meaningful teaching for students in primary school about the principle of conservation of matter. The study is a didactic design where we made an exemplification inspired by action research as a research approach. The research design consists of two whole and one started teaching cycle. In the first two cycles we have done a didactic design and analysis supported by organizing purposes, while in the third we have done one didactic design. A total of 23 students from year 3 have participated in the implementation of the teaching cycles, of which 12 participants in cycle 1 and 11 participants in cycle 2. To obtain data for the didactic analysis, we have used audio recording as a data collection method. The result exemplifies how organizing purposes supported our planning and evaluation about how we could incorporate mass preservation as a content in primary school in a meaningful way. It provided support for planning relevant purposes for the students that would at the same time lead to a progression towards the overarching goal of learning the principle of conservation. It partly supported us as teachers to focus on and direct the students' attention to what was relevant in relation to the overall goal of mass conservation. A conclusion is that the model was helpful and gave us a way of thinking about the learning objective, the overall purpose, could be achieved by providing support to direct students’ attention. And if the proximate purpose was understandable to the students and if they had goal-in-sight.  The use of a didactic model also gave us a conceptual apparatus to think about how we could create progression in learning and meaningfulness for the students. / Syftet med studien är att exemplifiera hur den didaktiska modellen organiserande syften, kan användas i planering, genomförande och utvärdering av kemiundervisning för att skapa en meningsfull undervisning om principen om materians bevarande i lågstadiet.  Studien är en didaktisk modellering där vi gjort en exemplifiering inspirerad av aktionsforskning som forskningsansats. Forskningsdesignen består av två hela och en påbörjad undervisningscykel. I de två första cyklerna har vi gjort en didaktisk design och analys med stöd av organiserande syften.  I den tredje har vi gjort en design. Totalt 23 elever från årskurs 3 har deltagit i genomförande av undervisningscyklerna, varav 12 deltagare i cykel 1 och 11 deltagare i cykel 2. För att få dataunderlag för den didaktiska analysen har vi använt ljudupptagning som datainsamlingsmetod.  I resultatet exemplifieras hur organiserande syften gav oss stöd för att tänka kring hur vi kunde ta in massans bevarande som ett innehåll i lågstadiet på ett meningsfullt sätt. Den gav dels stöd för att planera förståeliga syften för eleverna som samtidigt skulle leda till en progression mot det överordnade syftet att lära sig principen om materians bevarande. Den gav stöd för oss som lärare att fokusera på och rikta elevernas uppmärksamhet mot det i aktiviteterna som var relevant i relation till det övergripande målet om materians bevarande. En slutsats är att modellen var hjälpsam för oss som lärare för att tänka kring hur lärandemålet, det övergripande syftet, kunde uppnås genom att ge stöd för att rikta vår uppmärksamhet. Modellen var även hjälpsam kring om det närliggande syftet var begripligt för eleverna och om de hade mål-i-sikte.  Användandet av en didaktisk modell gav oss också en begreppsapparat för att tänka kring hur vi kunde skapa progression i lärandet.