Sju gårdar i Hälsingland blev sommaren 2012 världsarv. Syftet med det här arbetet var att studera hur världsarvsutnämningen påverkade gårdarna ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Av vikt var att se om villkoren ändrades för byggnaderna i lagens mening i fråga om bevarande och vid eventuell ändring. Det var också av intresse att se om ägarna till gårdarna i och med utnämningen kände sig hindrade att sköta gården som de ville. Undersökningen grundade sig på en enkätundersökning som gjordes bland gårdsägarna och studier på väsentlig litteratur. Berörda myndigheter kontaktades också för att se hur de jobbat med utnämningen av det nya världsarvet. Den slutsats som nåddes efter avslutade undersökningar var att ingen skillnad gjordes, i lagens mening, mellan den byggnadsminnesstatus gårdarna redan innehade och den världsarvsstatus de nyligen fått. De lagar och förordningar som gällde i Sverige berörande vård av kulturminnen levde upp till de krav som ställdes av UNESCO. Gårdsägarna kände sig inte hindrade att sköta gårdarna som de ville utan såg endast med tillförsikt på utnämningen. / In summer 2012, seven farmhouses in Hälsingland were nominated to Word Heritage. The aim of this essay was to study in what ways the World Heritage nomination has affected the farmhouses from a perspective of architectural engineering. One important aspect was to find out if the legal conditions were changed in regards to conservation and modification. Another interesting issue was to see if the farmhouse owners felt restrained in the attendance of their farmhouse because of the nomination. The essay is based on a questionnaire conducted among the farmhouse owners, and studies of relevant literature. Affected authorities have also been contacted, as a means of finding out how they have been working with the nomination of the new World Heritage. The conclusion made after finishing the study was that no legal changes can be observed when comparing the farmhouses former status as listed buildings and their new World Heritage status. The Swedish laws and regulations regarding cultural heritage management were corresponding with the UNESCO demands. The farmhouse owners did not feel prevented from attending to their farmhouses, but had merely a positive attitude towards the nomination.

Sedan år 2012 finns det sju stycken Hälsingegårdar på UNESCOs världsarvslista. Detta har medfört att intresset för dessa gårdar har ökat både inom Sverige men även internationellt. En Hälsingegård karakteriseras av den detaljrikedom och de träarbeten som präglar byggnaden både exteriört och interiört. Husets tapeter och målningar interiört är även något som kännetecknar huvudbyggnaden på en Hälsingegård. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning det går att energieffektivisera en Hälsingegård med avseende på problematiken som uppstår genom att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde och bevarandekrav. Energieffektiviseringen strävade till en början efter att byggnaden skulle uppfylla krav som ställts av Boverket på specifik energianvändning för småhus i regionen. Idag bedrivs en uthyrningsverksamhet i samarbete med Bo på Hälsingegård som erbjuder turister övernattningsmöjligheter på Hälsingegården under sommarmånaderna. Studien undersökte även vilket energibehov byggnaden har vid en uppvärmning och förlängning av uthyrningssäsongen med två och en halv månad.   Studien genomfördes med följande metoder; litteraturstudier, platsbesök, energibalansberäkningar, fuktberäkningar och en kostnadsberäkning. Stor vikt lades vid platsbesöken vilket sedan använts som underlag för de övriga metoderna. För en av de föreslagna åtgärderna genomfördes en analys för att se om åtgärden bidrog till ökad risk för fuktproblem.   Genomförandet av dessa metoder har lett fram till olika åtgärder som sänker byggnadens energibehov utan att gestaltningen påverkas. Energibehovet under ett år minskade med 38 procent och under sommarmånaderna maj till september minskade energibehovet med 61 procent genom de åtgärder som presenteras i studien. Att klara målet på 75 kWh/m2 Atemp år, var något som inte gick att uppfylla med de åtgärder som föreslogs i denna studie. Fuktanalysen av den kontrollerade åtgärden visar att risken för fuktproblem minskade efter åtgärden.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka principer en destination med världsarvsstatus tillämpar för att utveckla området samt vilka strategier destinationen har när det kommer till utveckling av området för turism. Studien är en kvalitativ fallstudie och har gjorts över Kvarkens världsarvsområde som är beläget i västra Finland. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra olika respondenter som alla jobbar med världsarvsområdet samt genom analys av sekundära dokument såsom Kvarkens förvaltnings och utvecklingsplan och naturturismplanen för området. Det resultat som kan urskiljas är att destinationen Kvarken med hjälp utav den naturturismplan som gjorts upp försöker främja en hållbar turism. Området tillämpar strategier såsom att styra besökarna i området till specifika besöksplatser, användningen av områdets servicestruktur försöker styras så att det medför så liten olägenhet som möjligt för naturen. Stigar och utmärkta leder och ett utkikstorn har byggts samt att aktiviteter ordnas exempelvis båtturer så att man vet var och hur besökarna i området rör sig och således kan minska trycket på naturen. Området har en vision rörande vad de till år 2020 skulle vilja ha uppnått och ett antal målsättningar och strategier finns för att uppnå detta. Det området har som målsättningar är bland annat att besökarna som besöker platsen skall stanna längre och spendera mer pengar inom områdets gränser. Således behövs fler övernattningsmöjligheter än vad som i nuläget finns samt mer service och aktiviteter som man betalar för. Gällande planerings och utvecklingarbetet av området har ett antal svårigheter uppkommit såsom att samarbetet inte alltid fungerar eftersom  det inom området finns ett brokigt fält av aktörer som alla har olika viljor gällande vad som skall uppnås. Det råder en resursbrist och det är därför svårt att få till stånd större satsningar. När det kommer till att främja en hållbarhet på destinationen är endel företagare inte samarbetsvilliga och vill jobba utefter de premisser som de alltid har gjort. Slutsatsen är att Kvarkens världsarvsområde är på god väg rörande hållbarheten. De har ännu inte uppnått och fått allt att fungera enligt de principer som finns för en hållbar destination. De har ett antal strategier för att försöka förbättra utvecklingen och planeringen av destinationen. I Kvarkens fall såsom Müller (2007) även reflekterar över är en förbättring av produktutbudet nödvändigt för att en kvantitativ ökning av besökstalen för området skall kunna ske.

Denna uppsats består av en diskursanalytisk undersökning av Struves meridianbåge från UNESCO:s världsarvslista. Uppsatsens syfte är att ge ökad förståelse för meridianbågen som världsarv genom att kartlägga hur den framställs, dess geopolitiska kontext och formen av den dominerande diskursen. Analysen är baserad på Laclau och Mouffes teori från Hegemony and Socialist Strategy, och utfördes med hjälp av den metod som utarbetats i Discourse Analysis as Theory and Method av Marianne Jørgensen och Louise Philips. Analysen utfördes på empiriskt material som samlades in under en platsundersökning i Hammerfest, samt på källmaterial tillgängligt via internet. Analysen leder till slutsatsen att meridianbågen har absorberats av UNESCO:s överordnade diskursiva ramverk, och att den idag tolkas framför allt som ett exempel på vetenskapligt internationellt samarbete, medan alternativa diskurser som centrerar geopolitiska konflikter har relativt litet utrymme.

Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare. Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling. Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona. Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism. Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats. Fysiska strategier som de använder sig av är främst att skydda och bevara värden, erbjuda ett intressant och informativt besökscentrum som är lättillgängligt för besökare samt att profilera sig som hållbara eller gröna. Deras framtidsplaner är att sträva mot fortsatt utveckling i form av utökning av programutbud, höja personalens kompetens, upprustning och ombyggnation av byggnader.

En e-guide är ett fenomen som kan ge mervärde för besökaren. Det innebär en övergång ifrån en mänsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som krävs för att kunna framföra informationen till besökaren på det sätt utvecklarna och andra inblandade har önskat. Vi har undersökt och utvärderat en av dessa eguiderför att skapa en prototyp för en e-guide över Elsborg, som är en del av Världsarvet Falun. Prototypen utgår ifrån smartphones och operativsystemet Android. Utifrån tidigare och nutida eguider och prototypen, har vi analyserat resultaten och därigenom undersökt möjligheten för att skapa en generisk arkitektur, i form av en applikation för en e-guide som ska kunna appliceras på olika sammanhang oberoende av dess innehåll. Våra efterforskningar har dock visat att det ärsvårt att skapa en så pass generaliserad mall att den direkt går att implementera utan vissa justeringar.

This paper discusses the world heritage of Falun and its influence on the marketing of Falun as a destination. The reason for this study is the fact that world heritage nominations can lead to an increased pressure on the destination and an increase in popularity for the place. A world heritage is something unique and odd that can be used in the marketing of the destination in the purpose of attracting tourists, company investments and so on. It has been vital for the study to interview people that work with marketing or have important rolls within the world heritage. With this background the study is focused on three major questions: What meaning does the world heritage have in the marketing of Falun? Is the world heritage important for Falun? If yes: For who and why? Which organisations/persons in Falun have the greatest influence on the marketing process? In order to answer or discuss this question there are discussions in the paper regarding the notions of place marketing as well as the importance of a well outlined marketing strategy as a basis for the formulation of a product portfolio and segmentation strategy as well as strategy for developing a strong profile on the market. The answers to the question are relative and can have a different view in the future. For now it is seen that the world heritage does not influence the marketing of Falun to the extent that I first believed. Because it is scattered to many areas of Falun it is difficult to make more concrete and therefore also difficult to sell as a product. The marketing is instead focused on the “icons” or key products of Falun such as Falun copper mine, the recreation area of Lugnet and the area of Runn, a lake in the Falun area. But the world heritage is something that is present in all marketing material; the focus however is not that great. The world heritage is important to Falun in many ways. For instance it has forced cooperation between different authorities in Falun and also led to that new products have been developed such as the homesteader’s residence called Gamla Staberg. Since the history of Falun is of great pride for the local residents, the world heritage nomination has lead to an increased pride of this legacy. Within Falun it is the tourism organisation Visit Falun AB which has the greatest influence on the marketing of the destination. They are semi-governmental and have the job of making Falun in to a better and better destination for tourists, sportspeople etcetera. Methodology I have a qualitative and inductive approach and the study is based on interviews, literature and marketing material such as brochures, texts and pictures.

<p>This paper discusses the world heritage of Falun and its influence on the marketing of Falun as a destination. The reason for this study is the fact that world heritage nominations can lead to an increased pressure on the destination and an increase in popularity for the place. A world heritage is something unique and odd that can be used in the marketing of the destination in the purpose of attracting tourists, company investments and so on. It has been vital for the study to interview people that work with marketing or have important rolls within the world heritage.</p><p>With this background the study is focused on three major questions:</p><p>What meaning does the world heritage have in the marketing of Falun?</p><p>Is the world heritage important for Falun? If yes: For who and why?</p><p>Which organisations/persons in Falun have the greatest influence on the marketing process?</p><p>In order to answer or discuss this question there are discussions in the paper regarding the notions of place marketing as well as the importance of a well outlined marketing strategy as a basis for the formulation of a product portfolio and segmentation strategy as well as strategy for developing a strong profile on the market.</p><p>The answers to the question are relative and can have a different view in the future. For now it is seen that the world heritage does not influence the marketing of Falun to the extent that I first believed. Because it is scattered to many areas of Falun it is difficult to make more concrete and therefore also difficult to sell as a product. The marketing is instead focused on the “icons” or key products of Falun such as Falun copper mine, the recreation area of Lugnet and the area of Runn, a lake in the Falun area. But the world heritage is something that is present in all marketing material; the focus however is not that great. The world heritage is important to Falun in many ways. For instance it has forced cooperation between different authorities in Falun and also led to that new products have been developed such as the homesteader’s residence called Gamla Staberg. Since the history of Falun is of great pride for the local residents, the world heritage nomination has lead to an increased pride of this legacy. Within Falun it is the tourism organisation Visit Falun AB which has the greatest influence on the marketing of the destination. They are semi-governmental and have the job of making Falun in to a better and better destination for tourists, sportspeople etcetera. Methodology I have a qualitative and inductive approach and the study is based on interviews, literature and marketing material such as brochures, texts and pictures.</p>

När man talar om Tjernobyl och Pripyat idag hänvisar man inte bara till platsen, men också till händelsen. Händelsen som den 26e april 1986 kom att ödelägga en hel stad; reaktor 4 i Tjernobyl kärnkraftverk exploderar och sprider mängder med radioaktivitet i området. Både platsen och händelsen har gett upphov till en mängd inspiration för dagens populärkultur, t.ex. HBOs tv-serie Chernobyl. Tv-serien kom att ha stor betydelse för turismen i området som efter seriens premiär fick en explosionsartad ökning i besökarantal. Idag, drygt 30 år efter katastrofen, är området fullt av liv och grönska, en klar kontrast till hur man skulle kunna föreställa sig ett område som utsatts för en kärnkraftskatastrof. Trots all radioaktivitet som släpptes ut 1986 har naturen återhämtat sig markant. Det enda som avslöjar att det på platsen skett en katastrof är den sarkofag som byggts för att hålla reaktor 4 instängd. Zonen som sträcker sig över 2600 kvadratkilometer är idag säker att besöka, vilket syns på den multimiljon-industri som kulturarvsturismen till området har utvecklats till. Dock är turismen till Tjernobyl och Pripyat inte hållbar i längden, något som det ökande förfallet i området bidrar till. Och, eftersom det inte heller är tillåtet att restaurera gamla byggnader och monument inom den 2600 kvadratkilometer stora zonen p.g.a. riskerna med radioaktiva partiklar i marken, riskerar kulturarvsturismen till området i framtiden att upphöra.   Trots detta hoppas Ukrainas regering göra Tjernobyl och Pripyat till ett världsarv, vilket också skulle göra området till ett minnesmärke med målet att varna framtida generationer för kärnkraftsolyckor. Ett sådant erkännande skulle också lyfta fram de drabbades upplevelser och berättelser från den ödesdigra händelsen, något som i längden förhindrar katastrofen från att falla i glömska.