Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare. Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling. Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona. Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism. Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats. Fysiska strategier som de använder sig av är främst att skydda och bevara värden, erbjuda ett intressant och informativt besökscentrum som är lättillgängligt för besökare samt att profilera sig som hållbara eller gröna. Deras framtidsplaner är att sträva mot fortsatt utveckling i form av utökning av programutbud, höja personalens kompetens, upprustning och ombyggnation av byggnader.

<p><p>Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.</p></p>

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.

I denna fallstudie undersöks anknytningen som de återkommande turisterna skapar till platsen Åhus. Fokus ligger på aspekterna av känslor, sociala sammanhang/interaktioner och den fysiska platsen som kan leda till en platsanknytning. Metoden är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Fallstudien består av en enkätundersökning i kvalitativ kontext och två semistrukturerade intervjuer med återkommande turister i Åhus.  Resultatet visar att de återkommande turisterna besöker Åhus för släkt/vänner, fritidshuset och att uppleva platsen Åhus. De återkommande turisterna har även olika känslor för platsen Åhus. Detta var sommarkänsla/minnen, känsla av kärlek, hemmakänsla och en lugn känsla. Dessa känslor ger de återkommande turisterna en starkare känsla för Åhus och en anknytning till platsen. Dock så hade vissa en svag känsla till Åhus. De sociala sammanhang som de återkommande turisterna ansågs vara betydelsefullt i Åhus var släkt/vänner, möten med andra människor/grannar och olika sociala aktiviteter. Detta eftersom de känner en tillhörighet genom dessa interaktioner vilket även leder sig till en platsanknytning. Vidare förklarade de återkommande turisterna vilka besöksmål i Åhus som är betydelsefulla för dem. Dessa var stränderna, skogen, hamnen, kyrkan, torget, ålabodarna och Absolut Home. Samtliga besöksmål i Åhus ger tillfredställelse för de återkommande turisterna, som även leder till återbesök och en platsanknytning.

<p>Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål.</p><p>Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne.</p><p>Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.</p>

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål. Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne. Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.

The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.

<p>The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.</p>