No description available.

Denna kandidatuppsats undersöker finansieringsprocessen för besöksattraktioner i turismindustrin. Studiens syfte är att beskriva hur större besöksattraktioner sökt olika vägar för att finansiera uppstarten av sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att se hur företagen i den inledande processen arbetat med affärsutveckling samt om och hur det påverkat möjligheten att realisera projektet. Uppsatsen ger kunskap i hur olika finansieringsalternativ kan se ut, samt vilken roll affärsutvecklingen har för att attrahera finansiering till besöksattraktionen. För att besvara de framtagna frågeställningarna för studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem svenska etablerade besöksattraktioner.  En intervju har även genomförts med en entreprenör som är under finansieringsprocessen för att kunna tas fram på marknaden. Intervjuerna har genomförts för att ge svar på vilka finansieringsval som gjorts, vilka hinder som påträffats, vilken roll affärsutveckling haft i processen samt hur den vidare finansieringen av attraktioner ser ut. Resultatet av studien visar att bidrag, riskkapital, banklån och “bootstrapping” har används för att finansiera besöksattraktionerna. Att kunna finansiera en projektgrupp ansågs vara en viktig del av initieringsprocessen. Affärsplanen har även fungerat som ett verktyg för att erhålla finansieringen i utvecklingsprocessen hos två av besöksattraktionerna. Tillgången till rätt kontakter vid sökandet efter finansiärer i utvecklingen ansågs även som en viktig del hos två av besöksattraktionerna. Samarbeten, partnerskap och sidoverksamheter anses även vara vitala för den fortsatta finansieringen av attraktionen. / This bachelor thesis examines the funding process for visitor attractions in the tourism industry. The purpose of this study is to describe how the larger experience attractions have sought various ways to finance the start up of their business. In addition, the study aims to see how companies in the initial process worked with business development and if and how it has affected the ability to realize the project. To answer the questions developed for the study, qualitative interviews were conducted with five Swedish established visitor attractions. An interview was also carried out with an entrepreneur in the funding process. The interviews were conducted to provide information on the funding choices made, obstacles encountered, how business development is used in the process and how the further financing of the attractions might look like. The results of the study show that venture capital, bank loans and “bootstrapping” has been used to finance the visit attractions. The funding of the project group was considered an important part of the start up process. The business plan has functioned as a tool to obtain funding in the development process at two of the visitor attractions. Access to the right people in the search for funding in the development was considered as an important part by two of the visitor attractions. Collaborations, a partnership and ancillary activity is also considered important for the continued funding of the attraction.

Studiens syfte är att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt på vad för sorts tankar, känslor, värderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, där fotografier på fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. Våra underliggande frågeställningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhållande till hur staden är utformad. Den teoretiska genomgången behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik. Ett av uppsatsens viktigaste bidrag handlar om hur makten kan uttryckas i rummet genom besöksattraktioner samt hur viktigt det är att skapa en platskänsla vid utformningen av besöksattraktioner. / The purpose of this thesis is to study foreign exchange student’s spatial relation to five chosen visitor attractions situated in Stockholm. Our main focus lies within what kind of thoughts, feelings, values and significance that these attractions generates. We have conducted six in depth interviews along with one focus group where we have presented images of the selected attractions which are The City Hall, The Ericsson Globe/Skyview, The Royal Palace, The Vasa museum and Gröna Lund, which is Stockholm’s Tivoli. Our research has revolved around questions such as the physical layout of the attractions, what they represent and the importance of where the attractions are located in relation to the city. The theoretical review mainly deals with the dimensions of place, space and semiotics. One of the thesis main contributions describes how power can be expressed in space through visitor attractions, and the importance of being able to create a sense of place in the design of visitor attractions.

No description available.

Viele Kirchenbauten erweisen sich als beliebte touristische Stätten. Dazu gehören Wallfahrtskirchen ebenso wie Kirchen, die als kulturtouristische Attraktionen bestechen und/oder an gut frequentierten touristischen Wegen liegen. Wissenschaftliche Untersuchungen zum kirchentouristischen Angebot fokussieren auf bestimmte touristische bzw. tourismusrelevante Angebotsleistungen (z.B. Kirchenführungen), lassen jedoch umfassende angebotstheoretische Ansätze vermissen. Auf der touristischen Nachfrageseite liegt eine Vielzahl von Publikationen zu Besuchsmotiven und Erlebnissen von Kirchentouristen vor. Hingegen ist nur wenig über Werteinstellungen touristischer Kirchenbesucher gegenüber den von ihnen besuchten Stätten bekannt. Die vorliegende Dissertation kategorisiert aus tourismusökonomischer Perspektive heraus die typischen Leistungsbestandteile einer Kirche in ihrer Funktion als touristische Attraktion, identifiziert die von touristischen Kirchenbesuchern zugeschriebenen Werteattribute und entwickelt ein Modell von Kirchenbauten als touristischen Leistungs- und Wertebündeln (bzw. wertebasierten Tourismusprodukten). Auch beleuchtet die Arbeit individuelle Zahlungsbereitschaften im Kirchentourismus, die sowohl als monetäre Bewertungsinstrumente für Werteattribute von Kirchenbauten fungieren als auch die Akzeptanz besucherbezogener Finanzierungsinstrumente (z.B. Eintrittsgelder, Besucherspenden) zum (Unt)Erhalt von Kirchenbauten widerspiegeln. Im Rahmen einer empirischen Fallstudie zu drei ausgewählten Kirchenbauten in Sachsen erfolgt eine Analyse monetärer wie nicht-monetärer Wertekategorien hinsichtlich ihrer Ausprägungen bei touristischen Besuchern. Im Zuge einer Clusterzentrenanalyse ergeben sich mehrere Besuchertypen mit charakteristischen Wertemustern. Die Fallstudie zeigt auf, dass für die überwiegende Anzahl der Kirchentouristen nicht nur unmittelbare nutzungsbezogene Nutzenwerte von Kirchenbauten von Belang sind, sondern auch Werteattribute, die über die punktuelle touristische Nutzung hinausgehen und auf den Erhalt der betreffenden Kirchenbauten abzielen („Erhaltungswerte“). Die vorliegende Arbeit plädiert für den Einbezug von Nutzungs- als auch Erhaltungswerten in die touristische Angebots- und Kommunikationspolitik. Damit liefert sie einen Ansatz für ein wertebasiertes Attraktionsmanagement von Kirchenbauten und anderen (religiös-)kulturellen Tourismusattraktionen.

Viele Kirchenbauten erweisen sich als beliebte touristische Stätten. Dazu gehören Wallfahrtskirchen ebenso wie Kirchen, die als kulturtouristische Attraktionen bestechen und/oder an gut frequentierten touristischen Wegen liegen. Wissenschaftliche Untersuchungen zum kirchentouristischen Angebot fokussieren auf bestimmte touristische bzw. tourismusrelevante Angebotsleistungen (z.B. Kirchenführungen), lassen jedoch umfassende angebotstheoretische Ansätze vermissen. Auf der touristischen Nachfrageseite liegt eine Vielzahl von Publikationen zu Besuchsmotiven und Erlebnissen von Kirchentouristen vor. Hingegen ist nur wenig über Werteinstellungen touristischer Kirchenbesucher gegenüber den von ihnen besuchten Stätten bekannt. Die vorliegende Dissertation kategorisiert aus tourismusökonomischer Perspektive heraus die typischen Leistungsbestandteile einer Kirche in ihrer Funktion als touristische Attraktion, identifiziert die von touristischen Kirchenbesuchern zugeschriebenen Werteattribute und entwickelt ein Modell von Kirchenbauten als touristischen Leistungs- und Wertebündeln (bzw. wertebasierten Tourismusprodukten). Auch beleuchtet die Arbeit individuelle Zahlungsbereitschaften im Kirchentourismus, die sowohl als monetäre Bewertungsinstrumente für Werteattribute von Kirchenbauten fungieren als auch die Akzeptanz besucherbezogener Finanzierungsinstrumente (z.B. Eintrittsgelder, Besucherspenden) zum (Unt)Erhalt von Kirchenbauten widerspiegeln. Im Rahmen einer empirischen Fallstudie zu drei ausgewählten Kirchenbauten in Sachsen erfolgt eine Analyse monetärer wie nicht-monetärer Wertekategorien hinsichtlich ihrer Ausprägungen bei touristischen Besuchern. Im Zuge einer Clusterzentrenanalyse ergeben sich mehrere Besuchertypen mit charakteristischen Wertemustern. Die Fallstudie zeigt auf, dass für die überwiegende Anzahl der Kirchentouristen nicht nur unmittelbare nutzungsbezogene Nutzenwerte von Kirchenbauten von Belang sind, sondern auch Werteattribute, die über die punktuelle touristische Nutzung hinausgehen und auf den Erhalt der betreffenden Kirchenbauten abzielen („Erhaltungswerte“). Die vorliegende Arbeit plädiert für den Einbezug von Nutzungs- als auch Erhaltungswerten in die touristische Angebots- und Kommunikationspolitik. Damit liefert sie einen Ansatz für ein wertebasiertes Attraktionsmanagement von Kirchenbauten und anderen (religiös-)kulturellen Tourismusattraktionen.

The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.

<p>The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.</p>

Work process knowledge (WPK) is a concept for systems-level knowledge of the workplace and has been shown to be most important in organisations requiring multi-functional working. Most of the previous body of knowledge on WPK has focussed mainly on manufacturing industries; there has been less investigation of WPK in the service sector and none in the visitor attraction (VA) industry, an important employer in Scotland. The VA industry is extremely dynamic and many businesses are rapidly moving towards multi-functional team working, driven by an urgent need to develop quality, customer-focussed strategies to survive in an over-supplied and very competitive market. This study identifies the nature of WPK in Scottish VAs, what relationship WPK has to customer service, how WPK in this service sector differs from selected published studies in manufacturing and other service sector contexts and what factors affect the development of WPK in VAs. Following recruitment of a number of VAs using an online questionnaire and subsequent site visits, six sites were selected for case study, on the basis that they demonstrated most evidence of multi-functional working and staff with developed WPK. The research design was comparative case studies of the work processes and knowledge within these six VAs, based on a social constructivist framework, using the methods of key informant interviews and shadowing. Although these six sites represent a cross-spread of attractions in terms of types, location and size, they nonetheless show strong similarities in their basic business structure. The data show that WPK is an essential element of workers’ roles and a vital requirement in providing good customer service. Although VA managers do not use the term ‘work process knowledge’, they nonetheless recognise the importance of having staff with a wider view of their business and are actively encouraging its rapid development. Multi-functionality and job rotation are main ways of developing WPK but sites also use key workers with job roles that help develop high levels of WPK, who are then used as a staff resource. The main factor contributing to the development of WPK is communication, especially of systems-level information. Cultural information-sharing is an essential pre-condition for the development of WPK in this context. Other determining factors are flexibility, employee biographies, seasonality issues, how weddings and functions are handled on-site and the size and complexity of the site. WPK is the foundation on which good customer service is based and elements of it deliver customer service. It is the closely integrated nature of the employee-customer relationship that has such a profound effect on WPK development in this service sector industry and is essentially what differentiates it from previously published studies. The identification of the customer as a hitherto unrecognised key driver of WPK is the most important contribution to knowledge made by this work.