<p>To stand out in today’s fierce competition companies need to evolve their competitive skills. Many organizations have come to realize that it is not enough to only include individual products in the offering but one has to sell the whole company. It is then required to work with the corporate identity and express ones story when promoting oneself. For the corporate identity to be successful it is critical that it is based on knowledge about the target group’s identity and an understanding of what the target group values. This thesis focuses on the part of communication of the story that is done via visual expressions and employee behavior. To connect our different areas of research we have developed a model which is presented at the end of the theoretical chapter. The model points out the importance of that corporate identity is based on both customer identity and internal elements such as the employees. It also shows that corporate image is influenced by external influences such as customer involvement and customer-to-customer interaction.</p><p>To develop the understanding of how companies in the experience industry can use storytelling and how the customer perceives it, we have made two case studies, one at Såstaholm Hotell & Konferens and the other one at Stenungsbadens Yacht Club. Interviews were made with the employees to learn about the intended corporate identity and customer questionnaires were collected to learn about the image.</p><p>The results have lead us to the following conclusions; storytelling is a useful way to express corporate identity, required that there is emotional engagement and that it permeates all parts of the organization. Visual expressions are mainly a way to communicate a theme, while employees are needed to communicate a full story. Finally we have came to the conclusion that a more suitable term for this kind of communication is story enacting.</p><p>Key words: Storytelling, corporate identity, image and experience industry.</p>

To stand out in today’s fierce competition companies need to evolve their competitive skills. Many organizations have come to realize that it is not enough to only include individual products in the offering but one has to sell the whole company. It is then required to work with the corporate identity and express ones story when promoting oneself. For the corporate identity to be successful it is critical that it is based on knowledge about the target group’s identity and an understanding of what the target group values. This thesis focuses on the part of communication of the story that is done via visual expressions and employee behavior. To connect our different areas of research we have developed a model which is presented at the end of the theoretical chapter. The model points out the importance of that corporate identity is based on both customer identity and internal elements such as the employees. It also shows that corporate image is influenced by external influences such as customer involvement and customer-to-customer interaction. To develop the understanding of how companies in the experience industry can use storytelling and how the customer perceives it, we have made two case studies, one at Såstaholm Hotell &amp; Konferens and the other one at Stenungsbadens Yacht Club. Interviews were made with the employees to learn about the intended corporate identity and customer questionnaires were collected to learn about the image. The results have lead us to the following conclusions; storytelling is a useful way to express corporate identity, required that there is emotional engagement and that it permeates all parts of the organization. Visual expressions are mainly a way to communicate a theme, while employees are needed to communicate a full story. Finally we have came to the conclusion that a more suitable term for this kind of communication is story enacting. Key words: Storytelling, corporate identity, image and experience industry.

Denna kandidatuppsats undersöker finansieringsprocessen för besöksattraktioner i turismindustrin. Studiens syfte är att beskriva hur större besöksattraktioner sökt olika vägar för att finansiera uppstarten av sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att se hur företagen i den inledande processen arbetat med affärsutveckling samt om och hur det påverkat möjligheten att realisera projektet. Uppsatsen ger kunskap i hur olika finansieringsalternativ kan se ut, samt vilken roll affärsutvecklingen har för att attrahera finansiering till besöksattraktionen. För att besvara de framtagna frågeställningarna för studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem svenska etablerade besöksattraktioner.  En intervju har även genomförts med en entreprenör som är under finansieringsprocessen för att kunna tas fram på marknaden. Intervjuerna har genomförts för att ge svar på vilka finansieringsval som gjorts, vilka hinder som påträffats, vilken roll affärsutveckling haft i processen samt hur den vidare finansieringen av attraktioner ser ut. Resultatet av studien visar att bidrag, riskkapital, banklån och “bootstrapping” har används för att finansiera besöksattraktionerna. Att kunna finansiera en projektgrupp ansågs vara en viktig del av initieringsprocessen. Affärsplanen har även fungerat som ett verktyg för att erhålla finansieringen i utvecklingsprocessen hos två av besöksattraktionerna. Tillgången till rätt kontakter vid sökandet efter finansiärer i utvecklingen ansågs även som en viktig del hos två av besöksattraktionerna. Samarbeten, partnerskap och sidoverksamheter anses även vara vitala för den fortsatta finansieringen av attraktionen. / This bachelor thesis examines the funding process for visitor attractions in the tourism industry. The purpose of this study is to describe how the larger experience attractions have sought various ways to finance the start up of their business. In addition, the study aims to see how companies in the initial process worked with business development and if and how it has affected the ability to realize the project. To answer the questions developed for the study, qualitative interviews were conducted with five Swedish established visitor attractions. An interview was also carried out with an entrepreneur in the funding process. The interviews were conducted to provide information on the funding choices made, obstacles encountered, how business development is used in the process and how the further financing of the attractions might look like. The results of the study show that venture capital, bank loans and “bootstrapping” has been used to finance the visit attractions. The funding of the project group was considered an important part of the start up process. The business plan has functioned as a tool to obtain funding in the development process at two of the visitor attractions. Access to the right people in the search for funding in the development was considered as an important part by two of the visitor attractions. Collaborations, a partnership and ancillary activity is also considered important for the continued funding of the attraction.

Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur ett nytt företag kan påbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier är något som på senare tid har växt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring är stora. Metod: Vår studie utgår från en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats. Resultat och slutsats: Hotellindustrin i Gävle upplever idag en hård konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal kunder som tidigare. Detta ställer stora krav på att hotellen skapar en unik upplevelse som får kunder att återkomma. Genom att Elite Grand Hotel är nystartat i Gävle är det svårt i dagsläget att se ett konkret resultat av deras ansträngningar att differentiera sig. Förslag till fortsatt forskning: Då Elite Grand Hotel är nystartat finns det stora möjligheter till fortsatt forskning. Vi anser att en undersökning av genomslagskraften i olika sociala medier beroende på segment kan vara värt att vidare studera. Detta för att se hur en optimering marknadsföringen för den valda målgruppen skulle kunna gå till.   Vidare anser vi att en studie av företags relationsbyggande genom sin marknadsföring är intressant. Detta eftersom vår studie visar att relationer har stor betydelse inom upplevelsindustrin, samt att relationer har en stor inverkan på hur vi som individer reagerar på positiv och negativ information gällande företag vi är lojala mot. Studiens bidrag: Ge företag en möjlighet att upptäcka nya kanaler att marknadsföra sig i samt motivera företag som känner en osäkerhet mot sociala medier samt en innovationsspridning om koncepten. / Aim: This paper aims to increase the understanding of how a new company can initiate their marketing in social media and to spread the innovation. Social media is something that lately has grown rapidly and the potential for marketing is great. Method: The paper uses an abductive qualitative method. Empirical data were collected through unstructured interviews, which were then analyzed. The theory is divided according to the marketing mix with the seven p´s and classical marketing theories. Result and Conclusions: The hotel-industry in Gävle is currently experiencing though competition. Several hotels are competing for the same customers. This demands that the hotels create a unique experience that makes the customer return. Because Elite Grand Hotel just recently opened in Gävle makes it difficult to see a concrete result of their efforts in differentiating themself. Suggestions for future research: Because Elite Grand Hotel is newly established, there are great opportunities for further research. We believe that an examination of the impact of various social media depending on the segment may be worth further study. This is to see how an optimization for the selected target group could work. Furthermore, we believe that a study of corporate relationship building through its marketing is interesting. This is because our study shows that relationships are important in experience economy, and that relationships have a big impact on how we as individuals react to positive and negative information regarding the company we are loyal to. Contribution of the thesis: Give businesses an opportunity to discover new marketing channels and motivate business that feel uncertain about social media and spreading the innovation around the concepts.

The confinement of animals is today a widespread, widely accepted practice, regardless of the intention behind it. The confinement of animals for entertainment purposes, however, poses ethical questions that transgress the body of the animal itself and onto the boundaries of the human. What happens when a captured animal behaves differently from what we expect of it? Different from what we’ve trained it to? SeaWorld and Kolmården are two parks that both display animals in different ways. Both advertise themselves as offering unique experiences; close up encounters with animals that would most likely not happen in the wild. Both parks have also been subject to predatory animals behaving in unexpected ways. Furthermore, the artificial relationships established between humans and nonhumans in captivity have in the cases of SeaWorld and Kolmården proven to create a dangerous environment for both humans and animals. The ethical dilemmas that arises in correlations with the deadly-outcome incidents that have occurred in the parks, takes the form of questions regarding if confining animals such as wolves and orcas are ethically defensible in the first place

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang. Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi? Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?   Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang.   Resultat &amp; slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare. Dock är deras arbetssätt i linje med upplevelseekonomins teorier.    Förslag till fortsatt forskning: Presentationen av studien begränsas då det är svårt att lyfta fram de händelser som skapar intryck i en text. En liknande studie skulle med fördel kunna presenteras genom en film. För att få ökad förståelse för varför publiken går på hockeymatcher skulle vidare studier kunna göras om publikens motivationsfaktorer, både i Sverige och i USA. Fortsatta studier skulle också kunna göras i samarbete med en svensk idrottsförening för att testa upplevelseekonomins teoretiska metoder i verkligheten.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan bidra med konkreta exempel på hur en idrottsorganisation kan arbeta med att skapa upplevelser i samband med sina idrottsarrangemang. / Our objective of the thesis is to investigate how the Washington Capitals strategically works to create experiences in the context of hockey games and the surrounding events. How does the Washington Capitals create experiences? Is there anything to learn from the Washington Capitals experience strategy? Can their way of work be linked to theories about the experience economy?   Method: Secondary data such as printed sources and books, previous studies and articles.We conducted a qualitative field study in Washington D.C. We interviewed people at the organization of Washington Capitals and carried out participant and non-participant observations at headquarters and in the arena at game events.  Results &amp; Conclusions: Washington Capitals are definitely working with experience economy, this is something that others could learn from. Washington Capitals are not working by any experience economy theories, they had never heard the term previously. However, their way of work is in line with the experience economy theories.   Suggestions for future research: The presentation of this study is limited since it is difficult to highlight events that create impression by writing. A similar study could favourably be presented by a movie. To obtain a better understanding of why the audience attend hockey games further studies could be done about the audience's motivation factors, both in Sweden and in the U.S.. Further studies could also be done in collaboration with a Swedish sports club to test the theoretical methods in reality.    Contribution of the thesis: The essay can provide concrete examples of how a sports organization can work to create experiences in the context of their sporting events.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don’t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple. For micro- and small businesses in the tourism industry social media increase the opportunity to reach (potential) customers in a relatively cost-free way. In the study, three companies working in the tourism sector were chosen, two micro-enterprises and one small business. Representatives from the three companies were interviewed about how the company worked with social media. I conducted a literary review to see what marketing opportunities social media provide for small businesses. I also conducted a content analysis where I analyzed each company's social media. The results of the study showed that Facebook was used by all companies and it was also the medium that was used most frequently by the companies. Facebook has a large number of members and on Facebook companies can integrate several different media such as images, video, text-based messages, information, applications, etc. in a way that the other social media cannot offer. The study also showed that YouTube was considered by many to be an important medium for tourism and experience businesses. However video marketing is used very little by companies. This was verified by my interviews and my content analysis; the companies in the study used YouTube and video marketing in a very small extent. / Denna uppsats avser visa hur mikroföretag och småföretag inom turism- och upplevelseindustrin använder sig av sociala medier som marknadsföringsverktyg. Studien visar även vilka möjligheter det finns inom sociala medier att marknadsföra sig mot kunden. Småföretag har oftast inte samma förutsättningar eller samma marknadsföringsresurser som de stora företagen har. För småföretag som saknar marknadsföringsresurser är sociala medier ett bra komplement då tekniken kring sociala medier är relativt enkel. För mikroföretag och småföretag inom turismnäringen ökar sociala medier möjligheten att nå ut till (potentiella) kunder på ett relativt kostnadsfritt sätt. I studien valdes tre företag ut som arbetade inom turismsektorn, två mikroföretag och ett småföretag. Representanter från de tre företagen intervjuades om företagets arbete med sociala medier. Jag utförde en litteraturgenomgång för att se vilka marknadsföringsmöjligheter sociala medier ger för småföretag. Jag genomförde även en innehållsanalys där jag analyserade företagens respektive sociala medier. Resultatet av studien visade att Facebook användes av alla företagen och det var även det medium som användes mest frekvent av företagen. Facebook har ett stort antal medlemmar och på Facebook kan företagen integrera flera olika medier så som bilder, videos, textbaserade inlägg, information, applikationer etcetera som andra sociala medier saknar. Studien visade även att YouTube ansågs av flera vara ett viktigt medium för turismföretag och upplevelseföretag men att videomarknadsföring användes väldigt lite av företag. Detta verifierades av mina intervjuer och den egna innehållsanalysen då de aktuella företagen använde sig av YouTube och videomarknadsföring i väldigt liten utsträckning.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. / The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage   in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

<p>Vi utforskar begreppet <em>upplevelseekonomi</em> och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.</p><p>Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är <em>Icehotel</em> i Jukkasjärvi samt <em>Såstaholm</em> i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.</p><p>Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – <em>Hotell Badjäflar</em>. I <em>Hotell Badjäflar</em> praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget <em>storytelling. </em>Lars Molins film <em>Badjävlar</em> ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen <em>Badjävlar</em> spelades in.</p><p>Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av <em>Icehotel </em>och <em>Såstaholm</em> och hur vårt <em>Hotell Badjäflar</em> kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både <em>Icehotel</em> och <em>Såstaholm</em> har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. <em>Hotell Badjäflar</em> skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier.</p><p>Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum.<em></em></p> / <p>We study the term <em>experience economy</em> and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves.</p><p>We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were <em>Icehotel </em>in Jukkasjärvi and <em>Såstaholm</em> in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts.</p><p>This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme <em>– Hotel Badjäflar.</em> <em>Hotel Badjäflar</em> is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie <em>Badjävlar</em>. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie <em>Badjävlar</em> was made.</p><p>Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think <em>Hotell Badjäflar</em> will work out as an experience. Our opinion is that both <em>Icehotel </em>and <em>Såstaholm</em> have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us <em>Hotel Badjäflar</em> has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay.</p><p>Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.</p>

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser. Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser. Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – Hotell Badjäflar. I Hotell Badjäflar praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget storytelling. Lars Molins film Badjävlar ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen Badjävlar spelades in. Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av Icehotel och Såstaholm och hur vårt Hotell Badjäflar kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både Icehotel och Såstaholm har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. Hotell Badjäflar skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier. Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum. / We study the term experience economy and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves. We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were Icehotel in Jukkasjärvi and Såstaholm in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts. This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme – Hotel Badjäflar. Hotel Badjäflar is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie Badjävlar. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie Badjävlar was made. Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think Hotell Badjäflar will work out as an experience. Our opinion is that both Icehotel and Såstaholm have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us Hotel Badjäflar has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay. Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.