Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling. Sex ekonomer som arbetar i sex olika hockeyklubbar har intervjuats via en personlig samt fem mejlintervjuer.Analysen fokuserar på den decentralisering organisationer inom hockeyligorna arbetar med i sitt budgetarbete samt hur utvecklingen ser ut. Där behandlas även miljön organisationerna verkar i samt olika osäkerhetsfaktorer. Exempel på viktiga slutsatser är att organisationer som verkar i osäkra miljöer kan dra fördel av att dela upp budgeten i mindre delar för att separera osäkerhet A från osäkerhet B samt att organisationerna inom den Svenska Hockeyligan och HockeyAllsvenskan kan dra fördel av att använda decentralisering i budgetarbetet. / The most common element of management control system is budgeting, budgeting is used in all industries no matter how big the external uncertainty is. This study will reflect on and examine how budgeting works in organizations that appear in uncertain environments, where the focus will be on the two highest rated hockey leagues in Sweden.The purpose of the study is to describe how the organizations in the two highest rated hockey leagues in Sweden work with budgeting. The purpose is also to describe how organizations manage external uncertainty. The theoretical framework presents different definitions and previous research about budget, budgeting and uncertainties. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data. Six economists who work in six different hockey organizations have been interviewed.The analysis focuses on the decentralization that organizations in the hockey leagues work within their budgeting and also how the development appears. It also discusses the environment in which the organizations operate and uncertainty factors. Examples of important conclusions are that organizations in uncertain environments can benefit from dividing the budget into smaller parts, separating uncertainty A from uncertainty B. The organizations in the Swedish Hockey league and HockeyAllsvenskan can also benefit from decentralization when working with their budget.

End of signal has just passed. The team you work for has just won the championship, and you as sport director hailed as a hero based on your ability to build a successful team. The season after looks differently, you are painted as guilt and the association begins to lose patience. The pressure of external stakeholders grows and it ends with the association choosing to fire you. Another scenario is the feelings that the excessive workload will be your failure, which will let you resign from your service as sports director. Being a sports director in a performance-based world places high demands on you as an individual, both holding knowledge about Ice hockey, but also to handle for example economic and legal issues. Almost half of all sports directors have become unemployed or stopped themselves in recent seasons. It becomes clear that the role and the requirement image become complex. That reason makes it interesting to explain this problem. The study has been conducted by making qualitative interviews with the selection of sports directors in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. SHL (Swedish Hockey League) is the highest league and Hockeyallsvenskan is the second highest league in Swedish Elite Hockey. The purpose of this study has been the sports leaders’ explanation for the high turnover in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. The purpose of this study has developed two issues that will form the basis of the study: 1. What are the factors behind the high turnover of the sports directors? 2. Is the responsibility of the associations or the sports directors for the high turnover? The result of this study shows that there are combinations of different factors that are behind the high turnover of sports directors in Swedish Elite Hockey. One factor is the diffuse requirement picture from the association on what is expected of the sports director. The sports director’s role in the organization is not clear enough. This leads to a collision in which the associations have not identified the skills required in the role. Furthermore, there is a lack of continuity and long term relationships with the associations where confidence in the sports director immediately reduces in the event of non-sporting results. The result also shows that the impact of external factors, combined with excessive workload, leads to terminations in the profession. Finally, it may be noted that the role of sports director requires good competence in matters that are included in the role of a chief. The lack of competencies within the management leads to difficulties for the sports director to handle the issues that include tough decisions. / Slutsignalen har precis gått, laget som du representerar har precis vunnit SM-guld, och du som sportchef hyllas som en hjälte utifrån din förmåga att bygga ett framgångsrikt lag. Säsongen därpå ser verkligheten annorlunda ut, du målas ut som syndabocken och föreningen börjar tappa tålamodet. Pressen från externa intressenter växer och det slutar med att föreningen väljer att ge dig sparken. Ett annat scenario är att den allt för höga arbetsbelastningen blir ditt fall som gör att du säger upp dig från din tjänst som sportchef. Att vara sportchef i en resultatbaserad värld ställer höga krav på dig som individ. Sportchefsrollen ställer krav på individen att besitta kompetens inom ett flertal områden. Utöver sportslig kunskap krävs det en förmåga att hantera ekonomi, juridik samt administrativa frågor. Nästan hälften av alla sportchefer har blivit arbetsbefriad eller slutat själv under de senaste säsongerna. Det blir tydligt att rollens uppgifter och kravbild blir komplex, vilket gör det intressant att förklara detta problem. Studien har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med urvalet om sportcheferna inom SHL och Hockeyallsvenskan i svensk elitishockey. Syftet med denna studie har varit sportchefernas förklaring till den höga omsättningen i SHL och Hockeyallsvenskan inom svensk elitishockey. Syftet för denna studie har utvecklat två frågeställningar som kommer ligga till grund för studien: • Vilka faktorer ligger bakom den höga omsättningen enligt sportcheferna? • Ligger ansvaret hos föreningarna eller sportchefen p.ga den höga omsättningen? Resultatet av denna studie visar att det är kombination av olika faktorer som ligger bakom den höga omsättningen på sportchefer inom svensk elitishockey. En faktor är den diffusa kravbild från föreningens sida på vad som förväntas av sportchefen. Sportchefens roll i organisationen är inte tydlig nog. Detta leder till en kollision där föreningarna inte har klarlagt vilka kompetenser som efterfrågas i rollen. Vidare är det en brist på kontinuitet och långsiktighet hos föreningarna där förtroendet för sportchefen minskar omgående vid uteblivna sportsliga resultat. Resultatet visar även att externa faktorers påverkan tillsammans med en alltför stor arbetsbelastning leder till uppsägningar inom yrket. Slutligen går det att konstatera att rollen som sportchef kräver en god kompetens inom frågor som tillkommer i rollen som chef. Bristen på kompetens inom chefskap leder till svårigheter för sportchefen att hantera de frågor som innefattar tuffa beslut.

Syfte Syftet med studien är att analysera matchstatistik av timeouter från säsongen 2017/18 av Svenska Hockeyligan (SHL) och utifrån analysen inhämta tränares och spelares upplevda erfarenheter på timeouter. Metod Studiens genomförandes med en mixed method där både en kvalitativ, samt kvantitativ forskning bedrivs genom intervjuer och analys av matchstatistik hämtad från SHL säsongen 2017/18. Studiens urval till intervjuerna bestod av tränare och spelare på elitnivå inom idrotten ishockey och matchstatistiken som sammanställdes hämtades från svenska ishockeyförbundets databas från säsongen 2017/18 i SHL. Resultat Resultatet av studien visades bland annat att under SHL säsongen 2017/18 togs mindre än hälften av möjliga timeouter och flest timeouter togs i tredje perioden av lag i underläge. Under timeouterna upplevs tränarna vara mest aktiva och intervjudeltagarnas generella upplevda erfarenheter är att powerbreaken har en stor inverkan till att antalet timeouter är få och även till att tränarna väntar med att ta sina timeouter till slutet av matcherna. Slutsatser Slutsatserna med denna studien är att powerbreaken har en stor inverkan till att mindre än hälften av timeouterna utnyttjas. Powerbreaks har blivit som extra timeouter, då lagen får ett längre avbrott i spelet en gång per period. Det medför att lagen spar sin timeout till slutet av matcherna. De flesta timeouterna tas av lag i underläge och av lag i botten av tabellen. Vilket är logiskt då lag i botten av tabellen oftare ligger under i slutet av matcher då de flesta timeouter utnyttjas. / Purpose The purpose of the study is to analyze match statistics of timeouts from the 2017/18 season of the Swedish Hockey League (SHL) and based on the analysis obtain coaches and players approach experiences off timeouts. Method Method during the study was a mixed method, whit both a qualitative and a quantitative research through interviews and statistical compilation of statistics from SHL seson 2017/18. The study's selection to the interviews was coaches and players at the elite level in the sports ice hockey and match statistics was taken and compiled from the Swedish Ice Hockey Association's database from the 2017/18 season in SHL. Results The result of the study shows that during the SHL season 2017/18 less than half of possible timeouts were taken and most of the timeouts were taken in the third period of teams in lower positions in games. During the timeouts, the trainers are most active and the interviewees' overall experience is that the powerbreak has a major impact on numbers of timeouts and that coaches are waiting to take their timeouts to the end of the matches. Conclusion The conclusions of this study are that the powerbreak has a major impact on that less than half of the timeouts being use. Powerbreaks has become an extra timeout when teams gets a longer break one time per period during the matches. This means that teams save their timeout to the end of the matches. Most timeouts are taken by teams in lower positions and by teams at the bottom of the table. Which is logical since teams at the bottom of the table are more often in lower position at the end of matches when most timeouts are used.

Studien behandlar huruvida medierepresentationer av elitdomare i svensk elitishockey påverkar domaryrket. Genom kvalitativ metod med intervjuer med sex utvalda domare på elitnivå baserad på deras erfarenheter kring domaryrket har frågor besvarats kring den upplevda medierepresentationen, hur den påverkar yrket samt vilka konsekvenser medierepresentationen kan medföra. Respondenternas svar har analyserats genom innehållsanalys för att finna teman vid likheter och skillnader. Studiens resultat visade att domarna inte upplever en direkt påverkan från media i arenarummet. Påverkan på domaren kommer i efterhand i form av negativa rubriker samt frekvent ökning av hot och våld. Domarna upplever att media utnyttjar domarnas yrkesroll för att skapa rubriker bra nog för klicks. Domarna upplever att de enbart får medialtid när de har begått misstag under matcher och sällan vid goda prestationer. Domarna upplever att media skapar en sanning för en gemeneman vilket resulterar i ökade hot mot domarna för att de har förstört en match. Konsekvenserna kan vid stora hot mot domarna resultera i att domarna överväger att sluta.

Hockey idag är mer än bara en sport och ett tävlingssammanhang, hockey är en marknad som är ekonomiskt både beroende och drivande då klubbarna omsätter flera miljoner kronor per säsong. Detta leder till att företag är villiga att betala mycket pengar till klubbarna för att få exponering i klubbarnas arenor och på lagens matchkläder. Detta kan skapa en visuell konflikt på matchtröjorna lagen spelar i då tröjornas huvudsakliga syfte är att representera klubben i färg och grafiska element.  I denna uppsats undersöks hemmatröjorna i de 14 klubbar som spelar i sveriges högsta hockeyliga SHL. Syftet är att se hur klubbarna grafiskt arbetar med sponsorer på sina hemmatröjor. Genom kvantitativ innehållsanalys och intervjuer med klubbar har sponsorers påverkan och placering på klubbarnas hemmatröjor undersökts och analyserats. Fokus låg på att se hur väl klubbarnas hemmatröjor linjerar med ett antal gestaltningsprinciper samt att få en inblick i hur klubbarna tänker kring sponsorer och arbetar med designen av hemmatröjorna för att tydligt kommunicera sponsorer och sin egen visuella identitet. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av klubbarnas sätt att designa hemmatröjorna i större eller mindre utsträckning linjerar med de gestaltningsprinciper som undersökningen utgått från samt att det finns olika sätt att använda sig av dessa gestaltningsprinciper för att inkludera sponsorer på hemmatröjan och samtidigt bevara klubbens egna visuella identitet.

Disappointment spreads across the locker room, the crowd walks with heavy steps from the arena and the sports manager sits with the board trying to figure out where it all went wrong. The season is over and the ice hockey association stand before the reality that a relegation is a fact. Somewhere in the middle of the season the ice hockey association found themselves in a downward spiral and everything went south after that. Players, coaches and remaining staff feels uncertain over what is going to happen, they realize that some players are going to leave. The big question is what will happen to the remaining staff. A relegation implicates a big financial alteration to the ice hockey association and the budget for the upcoming season reduces significantly. The ice hockey associations preparation and ability to handle changes becomes crucial in this context. That makes it interesting to analyze what a relegation means to the organization and how it affects the structure and culture. The study has been carried out through qualitative interviews with a selection from the ice hockey associations that has recently been through a relegation, either from SHL or Hockeyallsvenskan.   The purpose of this study is to analyze how the ice hockey association can handle a relegation in terms of the organizations structure and culture:   • How are changes made within the organizations structure and culture during a relegation? • Is there a structural and cultural preparation for the various ice hockey associations in a change that involves a relegation? • How are ice hockey associations affected by external factors associated with a relegation? The results of the study show that ice hockey associations frequently are built in a similar way. During a relegation they see which part of the organization that are necessary and which part they can cut down on. The differences that may exist are by what changes they make depending on the size of the organization and how prepared they are for a relegation. There are share opinions on how external factor such as sponsor and audience affect the ice hockey associations in connection with a relegation. However, they agree that some form of plan must exist. In terms of culture, we could see the biggest differences among the ice hockey associations. One meant that culture is so strong that it does not change, while another ice hockey association took the opportunity to try to change the culture and their values. / Besvikelsen sprider sig i omklädningsrummet, publiken går med tunga steg från arenan och sportchefen sitter med styrelsen och försöker lista ut var allt gick fel. Säsongen är över och ishockeyföreningen står inför den verkligheten att degraderingen är ett faktum. Någonstans i mitten av säsongen hamnade ishockeyföreningen i en negativ spiral och allt gick utför efter det. Spelare, ledare och övrig personal känner sig osäkra över vad som kommer att hända, de är införstådda med att spelare kommer att lämna. Den stora frågan är vad som kommer att hända med den övriga personalen. En degradering innebär framförallt stora ekonomiska förändringar för ishockeyföreningen och budgeten inför kommande säsong minskar drastiskt. Ishockeyföreningens förberedelse och förmåga att hantera förändringar blir avgörande i sammanhanget. Det gör att det blir intressant att undersöka vad en degradering innebär för organisationen och i sådana fall hur den påverkar strukturen och kulturen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett urval av de ishockeyföreningar som på senare tid genomgått en degradering, antingen från SHL eller Hockeyallsvenskan.   Syftet med denna studie är att analysera hur ishockeyföreningar kan hantera en degradering vad gäller organisationsstrukturen- och kulturen:  • Hur genomförs förändringar i organisationsstrukturen- och kulturen vid en degradering? •  Finns det en strukturell och kulturell förberedelse hos de olika ishockeyföreningarna vid en förändring som innebär degradering?  • Hur påverkas ishockeyföreningarna av yttre faktorer i samband med en degradering?  Resultaten av studien visar att ishockeyföreningarna ofta är uppbyggda på ett liknande sätt. Vid en degradering ser dem över vilka delar av organisationen som är nödvändiga och vilka de kan skära ned på. Skillnader som kan finnas mellan vilka förändringar de gör kan bero på storleken på organisationen samt hur väl förberedda de är på degraderingen. Det råder delade meningar hur yttre faktorer såsom sponsorer och publik påverkar ishockeyföreningarna i samband med en degradering. Dock är de överens om att någon form av plan måste finnas. Vad gäller kulturen kunde vi se de största skillnaderna bland ishockeyföreningarna. Där en menade på att kulturen är så pass stark att den inte förändras, samtidigt som en annan ishockeyförening tog tillfället i akt att försöka förändra kulturen och deras värderingar.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. / The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage   in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

There is a major issue with concussion within contact sports and one of these sports is ice hockey. Concussions have a negative effect on health and repeated concussions, which often occur in ice hockey, can force players to retire early. Since it is such a major problem that can result in serious consequences, a better understanding within the field is needed. This report has focused on speeds right before a player was tackled as well as the players contact body parts. The information was collected by analyzing 10 video clips where a tackle took place that resulted in a concussion. The video clips were analyzed using the software SkillSpector, where 3D speeds were collected for both the attacking and the injured players. The contact body parts were also identified during the analysis. The results were compared to a reference group from an earlier bachelor degree project where tackles that did not result in a concussion were analyzed. The conclusion from this project is that the speeds for the players in the interest group were proven to have a significantly higher mean speed than the players from the earlier project. Furthermore, the results indicate that the tackled players speed can have a larger impact on the outcome of the tackle than the speed of the attacking player. From the results in this project it is shown that, of the tackles that could lead to a concussion, shoulder to jaw was the most common combination. / Det finns ett stort problem med hjärnskakningar inom kontaktsporter och en utav dessa sporter är ishockey. Hjärnskakningar påverkar hälsan negativt och vid upprepade hjärnskakningar, som ofta uppstår i ishockey, kan spelare tvingas förtidspensioneras. Eftersom att det är ett stort problem som kan ge allvarliga konsekvenser behövs en bättre förståelse inom ämnet. Denna rapport har fokuserat på att ta fram farter precis innan en tackling har skett samt spelarnas kontaktdelar (islagsdelar). Informationen har samlats in genom analysering av 10 stycken videoklipp där en tackling har resulterat i en hjärnskakning. Analysen av videoklippen genomfördes i mjukvaran SkillSpector där 3D farter har tagits fram för både den attackerande och skadade spelaren. Vid analyserna identifierades också islagsdelarna. Resultaten har jämförts med en referensgrupp från ett tidigare kandidatexamensarbete där tacklingar som inte resulterat i en hjärnskakning har analyserats. Slutsatsen från detta arbete är att farterna för spelarna i intressegruppen som drabbats av hjärnskakning hade en högre signifikant medelfart än motsvarande spelarna från det tidigare arbetet. Vidare indikerade resultaten att den tacklades fart är en faktor som kan ha en stor påverkan på utfallet av tacklingen. Från resultatet i detta arbete visas det att av tacklingar som kan leda till hjärnskakning är axel mot käke den vanligaste kombinationen.

Today' s Sport organizations faces many challenges; they are to compete not just only on the pitch but also in many other fields. The commercialization of sports has contributed to that these sport organizations has evolved to be more like a regular company rather than just a non-profit sport team. With it comes the importance of brand and sponsorship. Today in 2019 it’s more common than ever that companies that offers gambling sponsor sport organizations. Public debate about the topic has concluded that gambling addiction is a growing public health problem in Sweden. This creates a dilemma for sport clubs and their directors, funding from sponsors is crucial for the success of the team but at the same time these sport clubs need to care about their brand. The purpose of this study is to examine how the attitudes of the supporters is affected by the sponsor agreements with gambling companies. The study also aims at seeking understanding in how sport organizations act according with Corporate Social Responsibility and the ideals of sports. To examine this topic five different theories has been used, in which four are brand theories and one is the Corporate Social Responsibility. The brand theories are as follows: Brand Equity, Brand Relationships, Word of Mouth and Brand Image Transfer. This study uses Triangulation as a method in form as semi-structured interviews and surveys. The result from this study implies that supporters indeed has negative attitudes towards gambling organizations, these negative attitudes affect sport brands in a negative way. Sponsorship deals from other organizations that the supporters have positive attitudes towards can help to decrease these negative impacts. The result also implies that most of the supporters doesn’t have an opinion about the club’s sponsorship deals. / Dagens idrottsorganisationer ställs inför mängder med utmaningar, de behöver inte bara nå framgång på planen utan även inom många andra områden. Idrottens kommersialisering har bidragit till att föreningar drivs mer och mer som ett företag, där varumärke och sponsring är två centrala delar. Samtidigt har de sin grund i idrotten och dess normer samt ideal. Just nu, år 2019, är det vanligt förekommande att spelbolag sponsrar idrottsverksamheter. Detta är någonting som skapat en stor samhällsdebatt då många, inklusive folkhälsoinstitutet, menar att spelmissbruk är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Detta skapar ett stort dilemma för idrottsklubbarna, samtidigt som de behöver kapital för att bedriva verksamheten behöver de också värna om sitt varumärke. Studiens syfte är att söka förståelse för hur supportrarnas syn på idrottsvarumärkena påverkas av spelbolagens sponsring; samt hur idrottsorganisationerna förhåller sig till Corporate Social Responsibility och idrottens normer och värderingar. För att undersöka detta har de fyra varumärkesteorierna Brand Equity, Brand Relationships, Word of Mouth och Brand Image Transfer använts i denna studie. Corporate Social Responsibility har även använts som en kompletterande teori. I Studien används triangulering som forskningsmetod, där representanter från Brynäs IF och Linköping HC medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Dessutom har 238 supportrar till Brynäs IF och 100 supportrar till Linköping HC svarat på studiens enkätundersökning. Resultatet i denna studie visar att det existerar negativa attityder gentemot spelbolag från klubbarnas supportrar, dessa negativa attityder har visat att det bidrar till en negativ påverkan på klubbarnas varumärken. Resultatet visar också att samma sponsoravtal kan ha varierande påverkan på olika klubbars varumärke. Sponsoravtal som supportrarna ställer sig positiva till kan dock hjälpa till att motverka dessa negativa effekter. Resultatet visar att de flesta av klubbarnas supportrar är neutralt inställda till klubbarnas sponsoravtal.

Inledning - Covid-19-pandemin påverkade världen kraftigt och därmed även SHL och klubbarna som ingår i ligan. Tidigare forskning påvisar att en välfungerande relationsmarknadsföring kan motverka effekterna av en kris för företag, och därmed ämnar studien att fylla de forskningsgap som vi har identifierat. Syfte - Det syfte som studien har är att undersöka den relationsmarknadsföring som skett i SHL-klubbarna under pandemin för att ge en övergripande bild samt hur klubbarna har valt att innovera relationsmarknadsföringen. Detta syfte har valts för att möjligtvis se om ekonomin i klubbarna påverkas av relationsmarknadsföring. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen består av fem olika teman som sedan följer med i studien i olika former. Dessa fem teman är: pandemins påverkan på företagen, relationsmarknadsföring, innovativ relationsmarknadsföring i kriser, coopetition samt varumärkesbyggande. Metod - För att på bästa vis möjliggöra och genomföra studien valdes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och tematisk analys. Studien gjordes med svar från fem av totalt fjorton klubbar där intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Resultat - Resultatet påvisar en stark och främjande bild kring användandet av relationsmarknadsföring i pandemin. Detta växer sig starkare när klubbarna har innoverat detta i olika former, vilket har varit till stor hjälp för att stärka relationerna och säkra överlevnaden ekonomiskt. Samarbeten överlag har visat sig vara populärt från klubbarnas sida där även varumärket har stärkts på vissa håll. Bidrag - Studien ger ett bidrag kring ökad förståelse samt vikten av att från SHL-klubbarnas sida ha bra relationer till såväl partners som fans i kriser, samt det viktiga med att vara innovativ i kriser och hur detta möjliggör en förbättrad överlevnad. Studien belyser även hur varumärken kan växa i kriser även om problemen är vitala. / Introduction - The covid-19-pandemic considerably affected the world, and with that also the SHL and the clubs included in the league. Previous research demonstrates that a well-functioning relationship marketing process can counteract the effects of a crisis for companies, and therefore this study aims to fill the research gaps which we have identified. Purpose - The purpose of this study is to examine the relationship marketing process that happened in the SHL clubs during the pandemic in order to give an overall picture and to see how the clubs chose to innovate their relationship marketing. This purpose was chosen in order to possibly see if the clubs’ economic status was affected by relationship marketing. Theoretical framework - The theoretical framework consists of five different themes which follow along the study in various forms. The five themes are: the pandemic’s impact on companies, relationship marketing, innovative relationship marketing in crisis, coopetition and brand building. Method - In order to enable and go through with the study in the best possible way a qualitative method, an abductive approach and a thematic analysis was chosen. The study was done with responses from five of fourteen clubs with the interviews being of a semi-structured nature. Results - The results demonstrate a strong and supporting picture regarding the use of relationship marketing during the pandemic. This sentiment also grows stronger when the clubs have innovated this process in different forms, which also have been to great aid in order to strengthen the relationships and secure the survival economically. Collaborations overall have shown to be popular from the clubs’ sides where the brand even has strengthened in some places. Contribution - The study gives a contribution regarding increased understanding and the importance of having good relationships towards partners and fans in crisis for the SHL clubs. There is also weight on being innovative in crises and how this enables survival in a better way. In addition to this the study also illustrates how brands can grow in crises even if the problems are vital.