Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling. Sex ekonomer som arbetar i sex olika hockeyklubbar har intervjuats via en personlig samt fem mejlintervjuer.Analysen fokuserar på den decentralisering organisationer inom hockeyligorna arbetar med i sitt budgetarbete samt hur utvecklingen ser ut. Där behandlas även miljön organisationerna verkar i samt olika osäkerhetsfaktorer. Exempel på viktiga slutsatser är att organisationer som verkar i osäkra miljöer kan dra fördel av att dela upp budgeten i mindre delar för att separera osäkerhet A från osäkerhet B samt att organisationerna inom den Svenska Hockeyligan och HockeyAllsvenskan kan dra fördel av att använda decentralisering i budgetarbetet. / The most common element of management control system is budgeting, budgeting is used in all industries no matter how big the external uncertainty is. This study will reflect on and examine how budgeting works in organizations that appear in uncertain environments, where the focus will be on the two highest rated hockey leagues in Sweden.The purpose of the study is to describe how the organizations in the two highest rated hockey leagues in Sweden work with budgeting. The purpose is also to describe how organizations manage external uncertainty. The theoretical framework presents different definitions and previous research about budget, budgeting and uncertainties. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data. Six economists who work in six different hockey organizations have been interviewed.The analysis focuses on the decentralization that organizations in the hockey leagues work within their budgeting and also how the development appears. It also discusses the environment in which the organizations operate and uncertainty factors. Examples of important conclusions are that organizations in uncertain environments can benefit from dividing the budget into smaller parts, separating uncertainty A from uncertainty B. The organizations in the Swedish Hockey league and HockeyAllsvenskan can also benefit from decentralization when working with their budget.

End of signal has just passed. The team you work for has just won the championship, and you as sport director hailed as a hero based on your ability to build a successful team. The season after looks differently, you are painted as guilt and the association begins to lose patience. The pressure of external stakeholders grows and it ends with the association choosing to fire you. Another scenario is the feelings that the excessive workload will be your failure, which will let you resign from your service as sports director. Being a sports director in a performance-based world places high demands on you as an individual, both holding knowledge about Ice hockey, but also to handle for example economic and legal issues. Almost half of all sports directors have become unemployed or stopped themselves in recent seasons. It becomes clear that the role and the requirement image become complex. That reason makes it interesting to explain this problem. The study has been conducted by making qualitative interviews with the selection of sports directors in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. SHL (Swedish Hockey League) is the highest league and Hockeyallsvenskan is the second highest league in Swedish Elite Hockey. The purpose of this study has been the sports leaders’ explanation for the high turnover in SHL and Hockeyallsvenskan in Swedish elite Hockey. The purpose of this study has developed two issues that will form the basis of the study: 1. What are the factors behind the high turnover of the sports directors? 2. Is the responsibility of the associations or the sports directors for the high turnover? The result of this study shows that there are combinations of different factors that are behind the high turnover of sports directors in Swedish Elite Hockey. One factor is the diffuse requirement picture from the association on what is expected of the sports director. The sports director’s role in the organization is not clear enough. This leads to a collision in which the associations have not identified the skills required in the role. Furthermore, there is a lack of continuity and long term relationships with the associations where confidence in the sports director immediately reduces in the event of non-sporting results. The result also shows that the impact of external factors, combined with excessive workload, leads to terminations in the profession. Finally, it may be noted that the role of sports director requires good competence in matters that are included in the role of a chief. The lack of competencies within the management leads to difficulties for the sports director to handle the issues that include tough decisions. / Slutsignalen har precis gått, laget som du representerar har precis vunnit SM-guld, och du som sportchef hyllas som en hjälte utifrån din förmåga att bygga ett framgångsrikt lag. Säsongen därpå ser verkligheten annorlunda ut, du målas ut som syndabocken och föreningen börjar tappa tålamodet. Pressen från externa intressenter växer och det slutar med att föreningen väljer att ge dig sparken. Ett annat scenario är att den allt för höga arbetsbelastningen blir ditt fall som gör att du säger upp dig från din tjänst som sportchef. Att vara sportchef i en resultatbaserad värld ställer höga krav på dig som individ. Sportchefsrollen ställer krav på individen att besitta kompetens inom ett flertal områden. Utöver sportslig kunskap krävs det en förmåga att hantera ekonomi, juridik samt administrativa frågor. Nästan hälften av alla sportchefer har blivit arbetsbefriad eller slutat själv under de senaste säsongerna. Det blir tydligt att rollens uppgifter och kravbild blir komplex, vilket gör det intressant att förklara detta problem. Studien har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med urvalet om sportcheferna inom SHL och Hockeyallsvenskan i svensk elitishockey. Syftet med denna studie har varit sportchefernas förklaring till den höga omsättningen i SHL och Hockeyallsvenskan inom svensk elitishockey. Syftet för denna studie har utvecklat två frågeställningar som kommer ligga till grund för studien: • Vilka faktorer ligger bakom den höga omsättningen enligt sportcheferna? • Ligger ansvaret hos föreningarna eller sportchefen p.ga den höga omsättningen? Resultatet av denna studie visar att det är kombination av olika faktorer som ligger bakom den höga omsättningen på sportchefer inom svensk elitishockey. En faktor är den diffusa kravbild från föreningens sida på vad som förväntas av sportchefen. Sportchefens roll i organisationen är inte tydlig nog. Detta leder till en kollision där föreningarna inte har klarlagt vilka kompetenser som efterfrågas i rollen. Vidare är det en brist på kontinuitet och långsiktighet hos föreningarna där förtroendet för sportchefen minskar omgående vid uteblivna sportsliga resultat. Resultatet visar även att externa faktorers påverkan tillsammans med en alltför stor arbetsbelastning leder till uppsägningar inom yrket. Slutligen går det att konstatera att rollen som sportchef kräver en god kompetens inom frågor som tillkommer i rollen som chef. Bristen på kompetens inom chefskap leder till svårigheter för sportchefen att hantera de frågor som innefattar tuffa beslut.

Elitlicens infördes för klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i början av 2000- talet. Elitlicensen ställer krav på idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan även på det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppmärksammas det fortfarande att ishockeylag åker ur hockeyallsvenskan på grund av ekonomiska problem. Dryga tio år efter införandet av elitlicensen ställer vi oss frågan om elitlicensen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Syftet med vår studie är att söka svar på huruvida elitlicensen är effektiv som reglering, vi ställer oss frågan om elitlicensen är rätt sätt att reglera och om det därmed är rätt sätt på vilket man vill uppnå syftet med elitlicensen, att skapa stabilitet i serien. Med stabilitet i serien menar vi att klubbar inte får ekonomiska problem under säsongens gång och därmed blir tvungna att lämna pågående serie. Studien bygger på en kvalitativ analys där vi har genomfört intervjuer med representanter från svenska ishockeyklubbar i allsvenskan. Vår undersökning visar att elitlicensen, utifrån vår valda teoretiska referensram, till större del är en effektiv reglering. Studien visar att elitlicensen fungerar tillfredsställande på förebyggande plan men även att elitlicensnämndens roll är viktig för att elitlicensen som reglering skall vara effektiv.

Studien behandlar huruvida medierepresentationer av elitdomare i svensk elitishockey påverkar domaryrket. Genom kvalitativ metod med intervjuer med sex utvalda domare på elitnivå baserad på deras erfarenheter kring domaryrket har frågor besvarats kring den upplevda medierepresentationen, hur den påverkar yrket samt vilka konsekvenser medierepresentationen kan medföra. Respondenternas svar har analyserats genom innehållsanalys för att finna teman vid likheter och skillnader. Studiens resultat visade att domarna inte upplever en direkt påverkan från media i arenarummet. Påverkan på domaren kommer i efterhand i form av negativa rubriker samt frekvent ökning av hot och våld. Domarna upplever att media utnyttjar domarnas yrkesroll för att skapa rubriker bra nog för klicks. Domarna upplever att de enbart får medialtid när de har begått misstag under matcher och sällan vid goda prestationer. Domarna upplever att media skapar en sanning för en gemeneman vilket resulterar i ökade hot mot domarna för att de har förstört en match. Konsekvenserna kan vid stora hot mot domarna resultera i att domarna överväger att sluta.

Disappointment spreads across the locker room, the crowd walks with heavy steps from the arena and the sports manager sits with the board trying to figure out where it all went wrong. The season is over and the ice hockey association stand before the reality that a relegation is a fact. Somewhere in the middle of the season the ice hockey association found themselves in a downward spiral and everything went south after that. Players, coaches and remaining staff feels uncertain over what is going to happen, they realize that some players are going to leave. The big question is what will happen to the remaining staff. A relegation implicates a big financial alteration to the ice hockey association and the budget for the upcoming season reduces significantly. The ice hockey associations preparation and ability to handle changes becomes crucial in this context. That makes it interesting to analyze what a relegation means to the organization and how it affects the structure and culture. The study has been carried out through qualitative interviews with a selection from the ice hockey associations that has recently been through a relegation, either from SHL or Hockeyallsvenskan.   The purpose of this study is to analyze how the ice hockey association can handle a relegation in terms of the organizations structure and culture:   • How are changes made within the organizations structure and culture during a relegation? • Is there a structural and cultural preparation for the various ice hockey associations in a change that involves a relegation? • How are ice hockey associations affected by external factors associated with a relegation? The results of the study show that ice hockey associations frequently are built in a similar way. During a relegation they see which part of the organization that are necessary and which part they can cut down on. The differences that may exist are by what changes they make depending on the size of the organization and how prepared they are for a relegation. There are share opinions on how external factor such as sponsor and audience affect the ice hockey associations in connection with a relegation. However, they agree that some form of plan must exist. In terms of culture, we could see the biggest differences among the ice hockey associations. One meant that culture is so strong that it does not change, while another ice hockey association took the opportunity to try to change the culture and their values. / Besvikelsen sprider sig i omklädningsrummet, publiken går med tunga steg från arenan och sportchefen sitter med styrelsen och försöker lista ut var allt gick fel. Säsongen är över och ishockeyföreningen står inför den verkligheten att degraderingen är ett faktum. Någonstans i mitten av säsongen hamnade ishockeyföreningen i en negativ spiral och allt gick utför efter det. Spelare, ledare och övrig personal känner sig osäkra över vad som kommer att hända, de är införstådda med att spelare kommer att lämna. Den stora frågan är vad som kommer att hända med den övriga personalen. En degradering innebär framförallt stora ekonomiska förändringar för ishockeyföreningen och budgeten inför kommande säsong minskar drastiskt. Ishockeyföreningens förberedelse och förmåga att hantera förändringar blir avgörande i sammanhanget. Det gör att det blir intressant att undersöka vad en degradering innebär för organisationen och i sådana fall hur den påverkar strukturen och kulturen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett urval av de ishockeyföreningar som på senare tid genomgått en degradering, antingen från SHL eller Hockeyallsvenskan.   Syftet med denna studie är att analysera hur ishockeyföreningar kan hantera en degradering vad gäller organisationsstrukturen- och kulturen:  • Hur genomförs förändringar i organisationsstrukturen- och kulturen vid en degradering? •  Finns det en strukturell och kulturell förberedelse hos de olika ishockeyföreningarna vid en förändring som innebär degradering?  • Hur påverkas ishockeyföreningarna av yttre faktorer i samband med en degradering?  Resultaten av studien visar att ishockeyföreningarna ofta är uppbyggda på ett liknande sätt. Vid en degradering ser dem över vilka delar av organisationen som är nödvändiga och vilka de kan skära ned på. Skillnader som kan finnas mellan vilka förändringar de gör kan bero på storleken på organisationen samt hur väl förberedda de är på degraderingen. Det råder delade meningar hur yttre faktorer såsom sponsorer och publik påverkar ishockeyföreningarna i samband med en degradering. Dock är de överens om att någon form av plan måste finnas. Vad gäller kulturen kunde vi se de största skillnaderna bland ishockeyföreningarna. Där en menade på att kulturen är så pass stark att den inte förändras, samtidigt som en annan ishockeyförening tog tillfället i akt att försöka förändra kulturen och deras värderingar.

The aim of the study wa s to investigate how referees are portrayed in the media, as participants in refereeing scandals. A study I conducted through examining how hockey referees are portrayed and represented in match texts from both local and national Swedish sports journalism, written in connection to refereeing scandals. I used the method of critical discourse analysis t o examine the question . Through the method I performed an in - depth analysis of how hockey referees are portrayed and represented in eight match texts , written in con nection to different refereeing scandals, from both local and nat ional Swedish sp orts journ alism. The result of the critical discourse analysis showed that the media depicts referees as scapegoats in refereeing scandals. It also showed that referees are portrayed as the ”b ad guys” and abusers of power. Further, my study showed that t hrough melodramatic journalistic descriptions and critical comments from players and coaches, referees are portrayed as unprofessional practicioners in the media match texts written in connection to different refereeing scandals.