Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. / The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage   in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.