Professionella möten är en stor del av Sveriges turism och spås hög potential till utveckling enligt Sweden Visitors Board. Genom framtagandet och arbetet med diverse strategier avser organisationen främja besöksnäringen på ett nationellt men även lokalt plan. Stockholms skärgård ska utvecklas till en åretrunt destination. En fallstudie utfördes för att undersöka huruledes mötesanläggningar i Stockholms skärgård arbetar med upplevelser såväl utifrån sin geografiska position samt ur andra aspekter. Teorier kring rurala destinationer, upplevelser och professionella möten inkorporerades för att analysera upplevelsens betydelser i mötesindustrin. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes med fyra mötesanläggningar i skärgården samt med nyckelpersoner inom Svensk mötesindustri. Resultatet indikerar att mötesanläggningar på rurala platser i stor utsträckning arbetar med upplevelser utifrån olika aspekter. / Professional meetings are a major part of Sweden's tourism and predicted high potential for development by the organization Sweden Visitors Board. Through development and work with various strategies, the organization plans to promote the tourism industry at a national level as well as locally. Stockholm archipelago will be a year-round destination. A study was conducted to investigate to what degree meeting facilities in the Stockholm Archipelago are working with experiences based upon geographical position as well as other aspects. Theories of rural destinations, experience and professional meetings were incorporated to analyze the meaning of experience in the meetings industry. Qualitative interviews and observations were carried out at four conference facilities in the archipelago. Qualitative interviews were also carried out with people with key positions in the Swedish meetings industry. The result indicates that meeting facilities in rural locations extensively work with experiences from different aspects.

This study investigated why tourists choose to travel to a specific destination, in this case Sälen, instead of traveling to similar destinations and similar alternatives such as Åre, Trysil and Kläppen. The goal of the study is to provide material that gives a greater knowledge of consumer behavior as it relates to the decision-making process while selecting a ski resort. In the study, interviews are applied with people who have worked within the organization Skistar, residents of Sälen and with tourists who have chosen to travel to Sälen and also visited the alternative destinations. Observations have also been performed on the destinations. The theories are inspired by marketing, Word of Mouth, and the decision-making process. The focus is on the consumer's decision-making process and which factors determine the choice of destination. The question has been answered through qualitative research in the form of interviews and observations.  The results were answered using qualitative research methods such as interviews and observations. According to the study's findings, there are several reasons why visitors choose to visit Sälen above any of the other evaluated places. With the help of theories, the writers have analyzed and were able to draw a conclusion that rumors, recommendations, the geographical location and the marketing of the destinations are some aspects that influence the choice to travel to a destination. Through interviews with different types of visitors, residents and workers, the writers have been able to establish a broader perspective on why tourists choose to travel to a specific destination, in this case Sälen. Through observations, the environment has been analyzed giving a real picture with opportunities and challenges and reinforced based on what was given in the interviews.

No description available.

Det är svårt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra. Studier kring den här problematiken är något begränsade, och kring platsvarumärken överlag finns det väldigt få studier inom Sverige.Vi gjorde till en början djupa teoretiska studier för att samla på oss ett bra underlag för den teoretiska referensramen, eftersom ämnet var något obekant för oss. För att sedan samla in vårt empiriska material så genomförde vi en fallstudie på staden Varberg. Vi fick ta del av företagsdokument kring stadens varumärke för att få en djupare förståelse kring det varumärket. Vi genomförde sedan en rad olika kvalitativa intervjuer med respondenter med olika kopplingar till Varberg, dels som invånare, besökare eller företagare. Vi sammanställde den insamlade empirin i en klar struktur kring uppfattning av destinationens image samt varumärke från varje respondent. Analysen gjordes sedan med en liknande struktur där vi försökte se olika samband och skillnader, samt kunna göra diverse jämförelser. Vi gjorde analysen med hjälp av vår teoretiska referensram.I våra slutsatser kom vi fram till flera intressanta samband och skillnader mellan image och varumärke för en destination. Det övergripande var dock att både image och varumärke stärker varandra. Om varumärket har unika och konkreta associationer knutna till sig som är lätta för folk att ta till sig och känna igen, så stärker folks befintliga bild av destinationen (imagen) varumärket. Imagen påverkas av varumärket på ett liknandet sätt. Varumärket kan stärka en redan befintlig image, och på så vis stärker sedan imagen varumärket ytterligare. Det bildas ett tydligt samband där de båda stärker varandra så länge imagen är positiv och varumärket har ”rätt” associationer. Det kan också få motsatt effekt. Om imagen är negativ kan det bildas en ond cirkel då den negativa imagen kan försvaga varumärket, som i sin tur försvagar imagen ytterligare. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Affärsresandet och mässor har funnits i alla tider, den första världsutställningen genomfördes redan år 1851. MICE-industrin (Meetings, incentive, conference och exhibition) utbreder sig allt mer över hela världen. Detta har resulterat i utvecklingen av allt fler anläggningar och diverse resurser. En oro har på senare tid uppkommit gällande om expansionen kommer att skapa en mättnad av marknaden. Vilka resurser krävs egentligen för att en destination ska vara intressant för MICE-evenemang? Denna studie avser att undersöka detta genom kvalitativa intervjuer med verksamma eventföretag inom MICE-industrin för att sedan sätta det empiriska materialet mot tidigare framforskad information kring detta. För studien genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med eventföretag stationerade i Sverige. Informanter från de sex företagen intervjuades kring företagens tillvägagångssätt vid arrangerandet av ett MICE-evenemang samt vilka resurser de ser som av störst vikt på en destination anpassad för MICE.  Resultatet visade att de flesta resurser för sig inte är av stor vikt då olika typer av evenemang kräver olika typer av resurser. Det framkom av informanterna vissa resurser som gavs större vikt än andra såsom transporter, samarbeten och kreativitet. En slutsats drogs kring att de destinationer som i framtiden kommer vara de mest framgångsrika inom MICE-industrin är de som på ett kreativt sätt får ut sina unika kvaliteter på marknaden. / Business travel and trade fairs have been around for ages, the first World Expo was conducted already in 1851. The MICE-industry (Meetings, Incentive, conference and exhibition) increasingly extends across the world. This has resulted in the development of an increasing number of facilities and other resources. Recently, a concern has arisen about the expansion potentially oversaturating the market. What resources are required for a destination to be interesting for MICE-events? This study attempts out to investigate this through interviews with event businesses in the MICE-industry in order to take the empirical material towards previously researched information regarding this. The study carried out six qualitative semi-structured interviews with event businesses based in Sweden. Informants from the six companies were interviewed about the companies approach to organizing a MICE-event, and what resources they see as important on a destination suitable for MICE. The results showed that most of the resources for themselves where not of great importance, since different types of events require different types of resources. There were some resources the informants gave greater importance than others, such as transportation, partnership and creativity. A conclusion was reached that the destinations who will be the most successful in the future MICE-industry are the ones that in a creative way get their unique qualities out to the market.

No description available.

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen. / <p>2020-06-08</p>

En vanlig strategi bland dagens fastighetsbolag är att samla sina bestånd i olika kluster. Demenar att det är fördelaktigt att äga många fastigheter på en plats, istället för att ha ettutspritt fastighetsbestånd. Detta fenomen sägs skapa synergieffekter som ger mervärde förbåde hyresgäst och fastighetsägare. Men för att dessa områden ska överprestera, gäller detför fastighetsägarna att skapa attraktion för områdena, som gör att människor vill spenderasin tid och pengar där.Orten Åre har lyckats med just detta, där man omvandlat en avfolkad plats till att bli enattraktiv året runt-destination. Syftet med denna uppsats är att undersöka omfastighetsägarna i Stockholmregionen använder samma framgångsfaktorer, som skapadedestinationen Åre, till att skapa attraktiva fastighetsägarkluster. Om så är fallet, kan man seom detta ger mervärde till hyresgästerna och därmed högre hyresintäkter tillfastighetsägarna?Genom en teoretisk litteraturgenomlysning samt intervjuer med relevanta respondenterbland företag och fastighetsägare i Åre skapades en fallstudie kallad ”Fallstudie destinationÅre”. Denna fallstudie visade att det finns stora likheter mellan framgångsfaktorerna i Åre ochteorin om hur man skapar framgångriska kluster och destinationer. I fallet Åre sammanfattasdessa som: • Samarbete mellan näringsliv och kommun• Skapandet av effektiva mötesplatser• Ökade kommunikationer till orten• Evenemang som skapar attraktion för platsen• Ett lyckat arbete med att skapa en året runt-destination• Bilden av att man tar ansvar för miljön• Skapandet av en välkomnade miljö där man vill leva och verka Dessa framgångsfaktorer presenterades sedan för respondenter i Stockholm somrepresenterar företagen Kungsleden och Atrium Ljungberg, för att undersöka i vilken grad deanvänder dem i fastighetsutvecklingen av sina kluster i Danderyd, Värtahamnen, Sickla ochSlakthusområdet. Resultatet visade att destinationsteorin är förhållandevis ny bland dessafastighetsägare, men att den används. Framför allt används den av Atrium Ljungberg inomprojekten i Sickla och Slakthusområdet. Dessa stadsdelar planeras bli levande destinationer,som via kultur, bostäder, handel och kontor ska locka till sig människor alla timmar på dygnet.Strategin är dock så pass ny att man inte kan se än om den skapar mervärde för hyresgästernaoch därmed högre hyror för fastighetsägarna. / A common strategy used by today’s real estate companies is to group their properties indifferent clusters. They believe it is more beneficial to own a number of properties in the onearea, as opposed to having a real estate portfolio that is scattered. The strategy aims to createsynergy effects, which add value to both the tenants and the property owner. In order forthese areas to succeed, it is essential that the cluster is attractive and encourages people tospend their time and money in it.The town of Åre has successfully carried out this approach, transforming an unpopular areainto an attactive year-round destination. The objective of this thesis was to identify thesuccess factors in Åre and then to investigate whether these factors are present in thestrategies of Stockholm-based cluster projects. In such cases where they are used, tounderstand whether they provide added value to the tenants and, thus, higher rental incomefor the property owners.Through a theoretical review of literature and interviews with relevant companies andproperty owners in Åre, a case study was created called ”Case Study Destination Åre”. Thiscase study showed that there were many similarities between the success factors in Åre andthe success factors found in the theory of how to create prosperous clusters and destinations.In the Åre case, these success factors are summarised as follows: • A cooperation between the business sector and the municipality• The creation of effective meeting places• An increase in communications to the area• Events that create attraction to the area• The achievement of creating a year-round destination• An image of taking responsibility for the environment• The creation of a welcoming environment where people want to live and work These success factors were then presented to representatives of the companies Kungsledenand Atrium Ljungberg in Stockholm. They were asked to examine to what extent they usethese success factors in development of their own property clusters in Danderyd,Värtahamnen, Sickla and Slakthusområdet. The result demonstrated that, while thedestination theory is relatively new among property owners, it is used. In the case of AtriumLjungberg, the theory is very much used throughout their property cluster projects in Sicklaand Slakthusområdet. These particular districts endeavour to be living destinations that,through culture, housing, commerce and office-spaces, will attract people for all hours of theday. As the strategy is so new, however, it is impossible to understand if it creates added valuefor the tenants and, thus, higher rents for the property owners at this stage.

Allt eftersom turismen ökat genom åren har även konkurrensen hårdnat och detta har resulterat i en ökad marknadsföring och taktik för att locka turisterna till destinationer. Många forskare har visat att ett bra sätt att förankra en destination hos den tilltänkta turisten är att marknadsföra den med hjälp av personlighetsdrag för att göra destinationen mer mänsklig.I denna uppsats har vi valt att fördjupa oss i Göteborg med hjälp av intervjuer med befattningshavare på Göteborg &amp; Co. De svar vi fick lade grund för vår enkätundersökning. Enkäterna delades ut till turister som fick svara på ett antal frågor om hur de uppfattade Göteborg och vilka personlighetsdrag som passade bäst in på staden. Det vi ville undersöka var om det fanns en skillnad mellan vad turister tycker om Göteborg och hur Göteborg &amp; Co vill att Göteborg ska uppfattas.När marknadsförare kommunicerar en destination är det bra att känna till vem som faktiskt definierar sig som en turist eller inte. En av dagens utmaningar är att många turister inte vill titulera sig som turister utan vill känna sig som en del av lokalbefolkningen.Slutligen har vi kommit fram till att Göteborg &amp; Co vill att Göteborg ska förknippas med personlighetsdragen mänsklig, pluralistisk och inspirerande. Dessutom vill organisationen att turister ska känna att Göteborg är en välkomnande, avslappnad och härlig stad. Genom att ha genomfört en enkätundersökning mot turister i Göteborg kan vi se att dessa personlighetsdrag till stor del stämmer överens med hur besökare beskriver staden. / With the development in the charter industry over the last decades, marketing companies must create ways to make a destination stand out against others to potential tourists. Some researchers argue that brand personality is a good tool to use for this purpose. In this essay written in Swedish, we explore tourism in Gothenburg based on personality traits. One qualitative data collection is gathered from interviews with two marketing employees at Göteborg &amp; Co, while a quantitative survey was also completed with tourists visiting the city. The results show that personality traits that are desired by Göteborg &amp; Co marketing, match the personality traits of tourists visiting the city.

In today’s modern society people tend to travel more due to the globalization and the fact that people are spending more money. As a result of the increasing competition within the field of tourism it has become even more important for destinations to create a clear profile and a target group when marketing destinations; it is extremely essential to have a positive image, which is genuine and perceived by visitors. This essay is written to explore how tourists experience Gothenburg as a tourist destination and how marketing is creating the city image. The study is qualitative and consists of interviews with visitors of Gothenburg to see how they perceived the city. Further one interview is performed with the communication manager of Göteborg &amp; Co to explore how they want to be perceived by tourists. The entire essay is written in Swedish. The result of the essay shows that the image does reflect how the city wants to be perceived, but Gothenburg needs to better their marketing to gain more tourists in the future. / Idag reser jordens befolkning allt mer, konkurrensen är hård och det krävs omfattande strategier som destinationsmarknadsförare för att attrahera turister. Flera studier har gjorts i huruvida destinationer skall differentiera sig på en överbelastad marknad, forskare syftar till att turistattraktioner och unika miljöer är en bidragande faktor till ökat inflöde av turister.I denna uppsats studeras Göteborg som turistdestination, studien utformas av kvalitativa intervjuer med respondenter som under de senaste två åren besökt och turistat i Göteborg. De frågor som ställdes utformades för att få inblick i hur staden uppfattas av turister och vad som påverkar deras imagebildande av Göteborg som turistdestination. Ytterligare intervju gjordes med Göteborg &amp; Co’s press- och kommunikationschef Stefan Gadd för att få förståelse i hur de arbetar för att skapa positiva och genuina bilder av Göteborg. Utgångspunkten för studien var att få svar på om Göteborgs identitet stämmer överens med den image som besökaren uppfattar. Studiens resultat visade på att imagen överensstämde med hur Göteborg önskar bli uppfattade, men att staden bör förbättra sin marknadsföring för att attrahera mer turister i framtiden.