Denna uppsats undersöker hur intressenter och aktörer påverkar, eller kan påverka en destinationsutveckling. För att specificera det något har författarna gjort en fallstudie av en påtänkt destination som är under utveckling lokaliserad i Figeholm, Kalmar län. Då destinationer överlag kan ha en vidare påverkan på regioner, handlar denna uppsats om den regionala påverkan som The Circle Resort kan tänkas få och föra med sig genom sin utveckling. Meningen med detta arbete är att försöka visa på hur de olika intressenterna och aktörerna samarbetar och kommunicerar med sin omgivning. Materialet till empirin är insamlad från källor som har, eller kommer att ha, en roll i destinationens utveckling. Fallstudien genomfördes med hjälp av användandet av olika intervjumetoder vilket gav ett nyanserat material. De teorier som användes för att kunna påvisa hur intressenterna och aktörerna påverkar en destination var Actor-Network Theory, Tourist Area Life Cycle, Intressemodellen och den Strategiska turismplaneringen.   Resultatet av denna uppsats tyder på att de olika rollerna mellan aktörerna och intressenterna kommer att variera över tid. Det blir svårt att med säkerhet kunna säga entydigt vem som påverkar utvecklingen av TCR mer eller mindre än de andra. Detta på grund av att det kommer att påverkas av till exempel, vem som har beslutsmakten över de olika ansökningarna som krävs vid olika tillfällen. Det är även svårt att se vad den långvariga påverkan kommer att vara på regionen på grund av uppbyggnaden av destinationen. Det finns dock indikationer på att om destinationen byggs, finns det klara möjligheter att det kommer att gynna och locka fler turister till regionen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka principer en destination med världsarvsstatus tillämpar för att utveckla området samt vilka strategier destinationen har när det kommer till utveckling av området för turism. Studien är en kvalitativ fallstudie och har gjorts över Kvarkens världsarvsområde som är beläget i västra Finland. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra olika respondenter som alla jobbar med världsarvsområdet samt genom analys av sekundära dokument såsom Kvarkens förvaltnings och utvecklingsplan och naturturismplanen för området. Det resultat som kan urskiljas är att destinationen Kvarken med hjälp utav den naturturismplan som gjorts upp försöker främja en hållbar turism. Området tillämpar strategier såsom att styra besökarna i området till specifika besöksplatser, användningen av områdets servicestruktur försöker styras så att det medför så liten olägenhet som möjligt för naturen. Stigar och utmärkta leder och ett utkikstorn har byggts samt att aktiviteter ordnas exempelvis båtturer så att man vet var och hur besökarna i området rör sig och således kan minska trycket på naturen. Området har en vision rörande vad de till år 2020 skulle vilja ha uppnått och ett antal målsättningar och strategier finns för att uppnå detta. Det området har som målsättningar är bland annat att besökarna som besöker platsen skall stanna längre och spendera mer pengar inom områdets gränser. Således behövs fler övernattningsmöjligheter än vad som i nuläget finns samt mer service och aktiviteter som man betalar för. Gällande planerings och utvecklingarbetet av området har ett antal svårigheter uppkommit såsom att samarbetet inte alltid fungerar eftersom  det inom området finns ett brokigt fält av aktörer som alla har olika viljor gällande vad som skall uppnås. Det råder en resursbrist och det är därför svårt att få till stånd större satsningar. När det kommer till att främja en hållbarhet på destinationen är endel företagare inte samarbetsvilliga och vill jobba utefter de premisser som de alltid har gjort. Slutsatsen är att Kvarkens världsarvsområde är på god väg rörande hållbarheten. De har ännu inte uppnått och fått allt att fungera enligt de principer som finns för en hållbar destination. De har ett antal strategier för att försöka förbättra utvecklingen och planeringen av destinationen. I Kvarkens fall såsom Müller (2007) även reflekterar över är en förbättring av produktutbudet nödvändigt för att en kvantitativ ökning av besökstalen för området skall kunna ske.

<p>Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten<strong>. </strong>Närheten till<em> </em>skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till<em> </em>städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund.</p><p>Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten. Närheten till skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna. Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund. Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna. Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning? Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder. Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier. Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago.

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism. Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av resultaten från intervjuerna, enkätundersökningen och tidigare forskning inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling medför en rad olika effekter, både positiva och negativa, på de två destinationerna Helsingborg och Malmö. De negativa effekterna är svåra att upptäcka och destinationerna vill inte gärna berätta om negativa effekter som uppstår vid utveckling av sin destination. I Helsingborg och Malmö har man börjat arbeta med hållbar utveckling för att det är en självklarhet och som destination blir man inte unik för att man arbetar med hållbar utveckling eftersom alla andra arbetar med det och det kan ses som en negativ effekt. En annan är att det finns en okunskap, förvirring och osäkerhet bland människorna när man pratar om hållbar utveckling. De positiva effekterna av hållbar utveckling är väldigt tydliga att upptäcka, som destination är det självklart att man vill visa och berätta om det. Arbetar man med hållbar utveckling är det viktigt att hållbarheten genomsyrar allt man gör och som åskådare av hållbarhetsarbetet upplever man också att det finns många positiva effekter. För dem är det viktigt att man arbetar med hållbar utveckling, att det syns och man lägger märke till arbetet som sker i sin hemstad. För att lyckas är det viktigt att hålla fast vid sin strategi och kontinuerligt arbeta tillsammans med alla aktörer på destinationen.

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gäller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som påverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartläggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumärke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning på lokal nivå med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom ämnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnå ett resultat som ligger linje med arbetets syfte.

No description available.

Studien belyser Öland som turismdestination, där författarna har uppfattat en säsongsfokusering till sommarmånaderna. Syftet med denna studie är att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde året runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer från Öland. Vid sidan av det undersöks även hur andra svenska turismdestinationer arbetar med säsongsindelning. Här har författarna valt att undersöka Kosta och Åre som fungerar som exempeldestinationer och stöd till utvecklingen av Öland. Hela studien baseras på en analytisk induktion, där det skapas en teorigenerering utifrån det empiriska materialet från samtliga nyckelinformantintervjuer och analysen görs efter varje empiridel. Studiens avslutande del består av slutsatser om turismdestinationen Öland, där även det empiriska materialet från destinationerna Kosta och Åre kombineras med slutsatser om Öland. Därefter presenteras tre scenarier för Öland, där grunden baseras på empirin, analysen samt slutsatsen. Avsnittet blir således studiens kunskapsbidrag och är baserat på syftet med studien.

Denna uppsats sammankopplar upplevelseproduktion och destinationsutveckling i syfte att ta fram en modell till destinationer som vill uppnå attraktivitet. Studien har skrivits i samband med vår examination på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå tekniska universitet. Genom en induktiv ansats har en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att samla in teorier från tidigare forskning och information från turistbranschen för att sedan skapa vår egen teoretiska modell. Genom analys av den empiriska datan fann vi tolv stycken tydliga kärnvärden som därmed utgjorde vår modell. Dessa kärnvärden är Mål &amp; Vision, Hållbarhet, Kvalité, Värdskap, Strategi, Innovation, Målgrupp, Varumärke, Tema &amp; Upplevelser med 4E-modellen, samt Infrastruktur. I våra konklusioner presenteras vår modell med målet en attraktiv destination. Modellen är ej beprövad och vi ser därför att den implementeras i vidare forskning för att testa den i praktiken. Vi ser också att modellen på olika sätt kan utvecklas.