Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna.

Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ”SUNDIS”-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden.

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna.</p>

The authors have during the spring semester 2011 studied the subject destination development during a political crisis, focusing on Tunisia. At the beginning of 2011 the country was in an uncertain political situation when the revolution of the Tunisian people occurred. This created massive demonstrations on the streets, and resulted in the current government's resignation. More effects of the revolution has been seen in a drastic decline of inbound tourists in the country, which in turn affected the country's population and economy. From this point on Tunisia as a destination needs to recover to once again become attractive to tourists. Further revolutions in neighboring countries such as Libya, have contributed to the tourists' reluctance to travel to Tunisia. From this point of view, the tourist operators stand in front of a challenge in how they best can highlight the destination, and the positive impacts the revolution has contributed with. The purpose of this paper is from a destination development perspective examine how organizations in Sweden work to regain tourists to Tunisia after a period of decline. To answer this purpose, the authors use of these following questions: How have the revolution of the people in the spring of 2011 affected the tourism industry in Tunisia? How do the various tourist operators in Sweden relate to the revolution of the people in Tunisia 2011? Could it be that this revolution in spite of demonstrations and unrest contributes to something positive for the tourism industry in Tunisia? The methodology used in this paper is qualitative in nature, where a number of respondents in Sweden were interviewed to seek answers to selected questions. A constructivist approach was applied in which reality is seen as constantly changing and is created by ongoing processes that change over time. Destination Development, image and recovery are the key concepts covered in the theoretical framework. Destinations may occur at various stages in its life cycle. This is to portray how a destination can evolve to stagnation and at worst die out. Tunisia is in a phase of decline after the revolution in which people are waiting for tourists to return to the country. The results of the survey show that the revolution in 2011 has affected the tourism industry in that it has contributed to a decline of inbound tourists. The country´s image has been affected and there is now a challenge for organizations in Sweden to improve this image to regain tourists from Sweden to Tunisia. The vision for Tunisia as a destination is that despite the great social changes create a stable and democratic society, and highlight the revolutionary message of a new, more open Tunisia, which in turn creates attractiveness for the tourism industry.

Begreppet microdestination har börjat figurera och få större betydelse inom svensk samt global turism och Furunäset i Piteå vill utvecklas till en microdestination. Dock finns ingen vedertagen definition av begreppet. Syftet med detta arbete är att utforma en definition av begreppet microdestination samt undersöka hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. Arbetet har därigenom undersökt möjligheten att länka samman upplevelseekonomin med microdestinationer. Syftet uppnåddes genom två litteraturstudier samt en fallstudie på Furunäset. Ena litteraturstudierna hade fokus på microdestinationer och den andra på upplevelseproduktion inom turism. Definitionen som utformades för begreppet microdestination i detta arbete är: En microdestination är en destination inom destinationen. Upplevelseproduktionsperspektivet syftar till att kunna skapa meningsfulla och minnesvärda upplevelser för individer och gäster. Denna studie resulterade även i direktiv om hur upplevelseproduktionsperspektivet kan tillämpas på en microdestination i Furunäset. / The term microdestination has started to form and gain importance in the tourism sector. But there is no general definition to be found on the term microdestination. The purpose of this bachelor thesis is to define microdestinations and to examine how the experience production perspective may be applied to the microdestination Furunäset. Using two literature studies and one case study on Furunäset this thesis examines the possibility of combining the experience economy with microdestinations. The definition brought forth through this thesis is: A microdestination is a destination within a destination. The aim of experience production perspectives is to create meaningful and memorable experiences for customers and individuals. The thesis finalizes in giving some ideas and suggestions, on how to apply experience production perspectives at a microdestination in Furunäset.

No description available.

<p><p>Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.</p></p>

<p>Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna. Utö präglas av ett starkt samarbetsklimat där aktörer, med turistbyrån som samordnande funktion, skapat en gemensam identitet och en enad marknadsföringskanal utåt. Genom att samordna resurser skapas även ett nätverk där kunskapsspridning och samarbete leder till positivt resursutnyttjande. Lokalbefolkningen på Utö känner en delaktighet i den utveckling som sker och en positiv attityd råder, inte minst genom att de flesta är direkt anknutna till näringen genom sina eller anhörigas arbetsplatser. På Ornö råder å andra sidan en brist på kommunikation aktörer emellan, liksom avsaknad av entreprenörskap och kunskap om näringen, vilket lett till att försök till fungerande samarbeten stagnerat. Dessutom leder ett bristande förtroende till turistbyråns kunskap och erfarenhet till att en position som samordnare inte kunnat utvecklas. Detta har i sin tur lett till en svag och fragmenterad marknadsföring liksom att lättillgängligheten för besökare försvårats då det saknas ett lättöverskådligt helhetserbjudande.</p> / <p>The development and marketing of a destination can contribute with benefits such as employment growth and infrastructural improvements. At the same time, uncontrolled exploitation can have the reverse effect and work negatively on sensible cultural- and natural environments. Knowledge about these effects has, in discussions and literature about destination development, led to the dominating roll of the perspective of planning. Meanwhile there are other important factors to consider when looking to the big spectra. In this context collaboration, networking and destination marketing becomes significant aspects to review. With a focus on, and theoretical preunderstanding for, these concepts this thesis will focus on the two case-studies of Ornö and Utö, two neighbouring islands in the archipelago of Stockholm, Sweden. In spite of their physical similarity the two islands have undergone very different developments as tourism destinations. The purpose with this thesis will therefore be to determine how the concepts of collaboration, network and destination marketing have influenced the development of the islands.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd. De datainsamlingstekniker som jag har valt för att besvara mina frågeställningar och uppfylla mitt syfte är Analys av dokument samt Intervjuer. För att erhålla en så hög reliabilitet och validitet som möjligt har jag intervjuat personer med god kunskap inom området och dessutom formulerat intervjufrågorna utifrån litteraturen.</p><p> </p><p>Betydelsen av industriminnen som kulturturism framhålls på flera sätt i litteraturen. Exempel finns på framgångsrika satsningar såväl utomlands som i Sverige. Stenhuggarepoken mellan i huvudsak 1842 – 1977 utgör en viktig del av den svenska industrihistorien även om den inte fått samma uppmärksamhet som andra industriminnen inom landet. Även om stenindustrin fått en kraftig återhämtning under senare år är det främst stenhuggarepoken, som denna uppsats behandlar. Det finns gott om minnen av rester från brytning i småbrott men den huvudsakliga stenbrytningen ägde rum i Krokstrand, Hunnebostrand, på Bohus-Malmön samt i Rixö.<strong></strong></p><p> </p><p>En analys av innehållet i de teoretiska utgångspunkterna beträffande industriminnen som kulturturism visar att detta kan vara attraktivt för besökare. En analys av innehållet i intervjuerna i denna uppsats visar på en positiv syn på att utveckla kulturarvet stenhuggarepoken som kulturturism. Vid intervjuerna framkom dessutom flera kreativa idéer i samband med att en sådan utveckling sker. Utifrån analysen presenteras i uppsatsen en SWOT-analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot över vad utveckling av stenhuggarepokens historia som kulturturism skulle kunna innebära.</p><p> </p><p>I uppsatsen ges förslag på hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän kan användas som kulturturism. Dessa handlar om att vidareutveckla aktiviteter som redan pågår och som avser att lyfta fram verksamheter inom stenindustrin, yrkesroller, arbetsförhållanden, den sociala miljön samt aktiviteter såsom ”prova på” och teateruppsättningar.</p><p><strong> </strong></p><p>Utifrån den teoretiska bakgrunden, befintliga aktiviteter och projekt kring stenindustrin samt resultaten från intervjuerna drar jag slutsatsen att det bör finnas goda förutsättningar för att utveckla och vidareutveckla kulturarvet stenhuggarepoken i Norra Bohuslän för kulturturism. Intresset är stort hos olika aktörer och mycket arbete pågår i företag och föreningar inte minst ideellt. En framgångsfaktor för att lyckas torde vara möjligheten till samverkan både beträffande olika aktörer och mellan de berörda kommunerna.</p>

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna. Utö präglas av ett starkt samarbetsklimat där aktörer, med turistbyrån som samordnande funktion, skapat en gemensam identitet och en enad marknadsföringskanal utåt. Genom att samordna resurser skapas även ett nätverk där kunskapsspridning och samarbete leder till positivt resursutnyttjande. Lokalbefolkningen på Utö känner en delaktighet i den utveckling som sker och en positiv attityd råder, inte minst genom att de flesta är direkt anknutna till näringen genom sina eller anhörigas arbetsplatser. På Ornö råder å andra sidan en brist på kommunikation aktörer emellan, liksom avsaknad av entreprenörskap och kunskap om näringen, vilket lett till att försök till fungerande samarbeten stagnerat. Dessutom leder ett bristande förtroende till turistbyråns kunskap och erfarenhet till att en position som samordnare inte kunnat utvecklas. Detta har i sin tur lett till en svag och fragmenterad marknadsföring liksom att lättillgängligheten för besökare försvårats då det saknas ett lättöverskådligt helhetserbjudande. / The development and marketing of a destination can contribute with benefits such as employment growth and infrastructural improvements. At the same time, uncontrolled exploitation can have the reverse effect and work negatively on sensible cultural- and natural environments. Knowledge about these effects has, in discussions and literature about destination development, led to the dominating roll of the perspective of planning. Meanwhile there are other important factors to consider when looking to the big spectra. In this context collaboration, networking and destination marketing becomes significant aspects to review. With a focus on, and theoretical preunderstanding for, these concepts this thesis will focus on the two case-studies of Ornö and Utö, two neighbouring islands in the archipelago of Stockholm, Sweden. In spite of their physical similarity the two islands have undergone very different developments as tourism destinations. The purpose with this thesis will therefore be to determine how the concepts of collaboration, network and destination marketing have influenced the development of the islands.