Denna studie undersökte användandet av en fiktiv maskotkaraktär som verktyg för destinationsutveckling. Arbetet utgick från ett samarbete med Platåbergens Geopark, i syfte att förenkla förmedlingen av en bredd av ämnen och platser till en helhetsbild, speciellt målgruppen barn. Grundläggande teori för arbetet är termerna fokalisering (Genette 1980) och pedagogiska agenter (Haake 2009) samt studier av fiktion och stereotyper. För att utvärdera maskotkaraktären och lämpliga attribut utfördes fem gruppintervjuer med observation där deltagare diskuterade bilder; föreställande maskotkaraktären och attribut menade att representera karaktärsrollen och Platåbergens Geopark.  Resultatet påvisar att en majoritet av utvalda attribut (både från karaktärsdesignen och separata bilder) förstärkte maskotkaraktärens syften. Dess pedagogiska roll stärktes av fakta-fokuserade attribut och kroppsspråket som tolkades vänligt. Fokaliseringen blev tydligare då klädseln och bilder föreställande verktyg var anpassade till aktiviteter som kan kopplas till geologer, geologi eller Platåbergens Geopark. Fokaliseringen påvisade en tendens att vara starkare för de utan tidigare kunskap om geoparken.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination. Frågeställning: Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan? Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan? Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna? Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna. Intervjuer med offentliga aktörer inblandade i projektet samt privatpersoner som direkt påverkas av arenaprojektet har utförts. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar teorier gällande; destinationsutveckling, storstadsturism, information och effektiv kommunikation samt teorier om NIMBY, sportarenor och sportevenemang och hur de påverkar sin omgivning. Slutsats: En rad faktorer påverkar hur framgångsrikt projektet Stockholmsarenan blir. Ett väl fungerande samarbete, en välplanerad kommunikation inom projektet och ut mot allmänheten samt även långsiktiga planer och strategier är av stor vikt. Författarna tror att Stockholmsarenan, tillsammans med Stockholm Entertainment District, på lång sikt kommer att gynna Stockholm som evenemangsstad. / Background: In the year 2030 Stockholm is going to be a metropolis and a city of world class events, in accordance with the City of Stockholm's Vision 2030. Until then, among other objectives for greater entrepreneurship and development in tourism, increased quality in education and increased collaboration between the private and public sector must be achieved and realized. The Stockholm Arena is part of that vision, as a piece of the infrastructure puzzle needed to attain the status of being an event city of world class. Purpose: The purpose of this thesis is to obtain understanding of how participants in the Stockholm Arena project work together to create a successful event destination and point destination. We intend to shed light on the factors that influence the development of the Stockholm Arena as well as how the project affects its immediate vicinity and Stockholm as a destination. Questions at issue: Which circumstances within factors of location, marketing, safety and environment as well as economic resources lay the foundation for the successful development of the Stockholm Arena? How does the communication and collaboration between the different participants involved in the project with the Stockholm Arena manifest itself?  How does a building project like the Stockholm Arena affect its immediate area and the city itself? Method: The authors of this thesis have conducted qualitative interviews. The interviews include people from the companies involved in the building of the Stockholm Arena and local residents in the near vicinity of the arena. Theory: As theoretical framework the authors have used theories of; destination development, urban tourism, information and effective communication as well as theories of NIMBY, sport arenas and sporting events and how they affect their environment. Conclusion: A number of factors influence how successful the Stockholm Arena project will become: good cooperation, a well-planned communication within the project and towards the public and also long-term plans and strategies. The authors believe that the Stockholm Arena together with the Stockholm Entertainment District in the long-term will promote and benefit Stockholm as an event location.

In this study, the authors researched how destinations are affected by sport events such as Swedish premier division soccer matches from a tourism perspective. Representatives from Norrköping, Halmstad, Falkenberg, Åtvidaberg and Kalmar shared information through interviews which along with previous research and theories contributed to the results of this study. The authors have used three theories in this research, Leiper’s tourist attraction system, stakeholder’s theory and the schema theory. Five of the interviews that was conducted for this research was performed at the respondent's workplace while the remaining two were conducted by telephone. All the interviews were recorded and transcribed. Among other things, it has emerged that sport events like Swedish premier division soccer games can be seen as a tourist attraction. It has also emerged that there are two groups of effects that this kind of attraction can generate. One of those is the marketing effect which includes the destination's Swedish premier division soccer team and its matches helps to put the destination on the map, but also to create a positive image of the destination. The second effect is about consumption associated with sport events such as Swedish premier division games, including traveling soccer fans that generate benefits for the local community and therefore contribute to its economic development. With the support of previous research and theories, it has emerged that effort to increase marketing impact, for example, visibility, service and create reasons to travel can generate an increased consumption. The marketing effects can influence current and potential visitor's view of the destination, which is considered to be able to change the stakeholders' behavior. Finally, there are signs that it is very important that there is good cooperation between local actors to boost the various effects that sport events such as Swedish premier division soccer matches can generate. / I den här uppsatsen har skribenterna undersökt hur destinationer påverkas av sportevenemang likt allsvenska fotbollsmatcher ur ett turistiskt perspektiv. Representanter från Norrköping, Halmstad, Falkenberg, Åtvidaberg samt Kalmar bidrog med information som gavs via intervjuer som tillsammans med tidigare forskning och teorier bidragit till uppsatsens resultat. De teorier som författarna använde i denna uppsats är Leipers turistattraktionssystem, Intressentteorin samt schema teorin. Fem av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats medan de resterande två genomfördes per telefon. Samtliga intervjuer spelades in samt transkriberades. Bland annat har det framkommit att sportevenemang såsom allsvenska matcher kan ses som en turistattraktion. Det har även framkommit att det finns två grupper av effekter som denna attraktion genererar. En av dessa handlar om marknadsföringseffekten som bland annat innebär att sportevenemang och dess arrangörer exempelvis destinationens allsvenska fotbollslag och dess matcher bidrar till att sätta destinationen på kartan, men också till att skapa en positivare bild av destinationen. Den andra effekten handlar om konsumtion i samband med sportevenemang såsom allsvenska matcher, exempelvis från de tillresta fotbollsfansen något som kan gynna det lokala samhället på destinationen och bidra till dess ekonomiska utveckling. Med stöd av tidigare forskning och teorier så har det framkommit att arbetet med att öka marknadsföringseffekterna exempelvis genom synlighet, service samt skapa reseanledningar kan generera ökade konsumtionseffekter. Tillexempel genom att marknadsföringseffekterna kan påverka nuvarande och potentiella besökares syn på destinationen något som anses kunna förändra dessa intressenters beteenden. Avslutningsvis finns det tecken på att det är av stor vikt att det finns goda samarbeten mellan lokala aktörer för att öka de olika effekterna som sportevenemang exempelvis allsvenska fotbollsmatcher kan generera.

En stor andel av Sveriges skatteberäknade inkomster genereras av besöksnäringen. Sverige har på grund av denna närings kraftiga ökning skapat en nationell strategi för både staten och näringslivet. Ett av nyckelorden i denna strategi handlar om hållbar destinationsutveckling, vilken ska öka fler av landets destinationers konkurrenskraft på ett hållbart sätt för att tillsammans skapa en starkare konkurrenskraft för Sverige internationellt. Roslagen är en region som består av fyra kommuner, varav tre av dessa kommuner har bildat ett destinationsbolag som heter Visit Roslagen AB. Denna undersökning fokuserar på hur planeringen gällande besöksnäringen sett ut över tid i regionen Roslagen. Den belyser även hur denna planering ser ut idag gällande samarbete och kommunikation mellan den offentliga samt den privata verksamheten. Undersökningen beskriver även hur planeringen kring Roslagens besöksnäring styrs idag av bolaget via avtal med kommunerna, och hur vida denna utveckling anses vara den bästa lösningen för regionen. Slutligen undersöks även hållbarhetsaspekterna av hur destinationen utvecklas och styrs. I denna undersökning används en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt. För att undersöka planeringen av Roslagens besöksnäring användes primär och sekundär data. Denna primära data består av intervjuer med Norrtäljes och Östhammars näringslivschefer vilka under lång tid och fortfarande arbetar med besöksnäringens utveckling samt är med och säkerställer att bolaget Visit Roslagen sköter det som avtalet anger. För att få en bredare bild av Roslagens planering har även Visit Roslagens VD intervjuats. Den sekundära datan består bland annat i en tidigare undersöknings intervju av Visit Roslagens projektansvarige och några tidningsartiklar samt en beskrivning av avtalen mellan Bolaget och kommunerna. För att bilda en förförståelse i ämnet destinationsutveckling har tidigare forskning och facklitteratur använts kring destinationsutveckling, planering och management, intern och extern kommunikation samt identitet och image, slutligen i teoristycket beskrivs effekter och hållbar utveckling av besöksnäringen. Slutsatserna i denna undersökning visar att Roslagen över tid har fått ett stakare samgående mellan det offentliga och privata genom initiativ av den offentliga verksamheten som först var de som stod för planeringen av destinationsutveckling i regionen. Den nationella strategin var betydande i denna utveckling, och skapade motivation till att bilda ett bolag för denna typen av utveckling. Bolaget har ett avtal med varje kommun. Kommunernas avtal liknar varandra och innebär att bolaget ska sköta; -turistutveckling, -turistservice, -marknadsföring och -försäljning. Den påverkan som kommunen har på bolaget är genom avtalen som sedan följs upp av de två kommunernas näringslivsansvariga. Utöver avtalet sköter bolaget all planering kring besöksnäringen själv. Kommunerna anser att denna bolagisering av besöksnäringens planering är bra för att den blir mer långsiktig då inte olika politiska förändringar kan påverka olika utvecklingsbeslut i regionen, utan att det istället finns en långsiktig planering som enligt avtalen ska i samråd mellan besöksnäringen och det offentliga via avtalen mellan kommunerna och bolaget. Slutligen kan Roslagens planering kring destinationsutveckling anses som hållbar då det finns en planering och ett ökande samspel mellan de offentliga och privata aktörerna på destinationen. Med denna planering ökar sannolikheten att sociala och miljömässig hållbarhet skyddas då dessa faktorer är det besöksnäringen tjänar pengar på. / A large proportion of Sweden's tax estimated revenue generated by the tourism industry. Sweden is due to this nutritional sharp increase created a national strategy for both government and business. One of the key words in this strategy is on sustainable destination development, which will increase more of the country's destinations' competitiveness in a sustainable way in order to create a stronger competitiveness in Sweden and internationally. Roslagen is a region that consists of four municipalities, three of these municipalities have formed a company called Destination Visit Roslagen AB. This study focuses on the planning regarding the hospitality industry seen over time in the region Roslagen. It also illustrates how this design looks today regarding cooperation and communication between the public and the private business. The study also describes how the planning around Roslagens tourism industry is controlled today by the company through agreements with municipalities, and how far this development is considered to be the best solution for the region. Finally also examines sustainability aspects of the destination developed and controlled. This study used a qualitative approach and a hermeneutic approach. To examine the planning of Roslagens tourism used primary and secondary data. The primary data consists of interviews with Norrtälje and Östhammar business leaders who for a long time and still work with the tourism industry development, and is with and ensures that the company Visit Roslagen care what the contract states. To get a broader picture of Roslagens planning also Visit Roslagens CEO interviewed. The secondary data consists, among other things, in a previous interview survey by Visit Roslagens project manager and some newspaper articles and a description of the agreements between the Company and the municipalities. To form an understanding of the topic destination development has previous research and literature used on destination development, planning and management, internal and external communications as well as identity and image, finally, in theory, paragraph describes the effects and sustainable development of the tourism industry. The findings in this study show that Roslagen over time have received a stakare merger between the public and private initiatives of public affairs who first were those who stood for the planning of destination development in the region. The national strategy was significant in this development, and created the motivation to form a company for this type of development. The Company has an agreement with each municipality. Local government agreements are similar and means that the company will manage; -turistutveckling, -turistservice, -Marketing and sales. The influence of the municipality of the company is through the agreements which are then followed up by the two local business managers. In addition to the agreement the company manages all planning on the tourism industry itself. Local authorities believe that this incorporation of the tourism industry planning is good for it to be more long-term when not various policy changes could affect various development decisions in the region, but that it instead is a lngsiktig planning under the agreements should be made in consultation between the tourism industry and the public through Agreements between local authorities and the company. Finally, Roslagens planning on destination development considered sustainable when there is a planning and an increasing interaction between public and private actors on the destination. With this planning increases the likelihood that social and environmental sustainability are protected when these factors are the hospitality industry makes money.

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun. / Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

Vid Åsnen pågår just nu arbetet att etablera en nationalpark för att bevara och presentera den unika naturen. Parallellt med detta arbete pågår ett projekt för att marknadsföra hela regionen som en destination. Denna uppsats behandlar turistföretagares åsikter av den pågående destinationsutvecklingen i Destination Åsnen. En kvalitativ undersökningsmetod med semi-strukturerade intervjuer har gjorts på ett urval av turistföretagarna i Åsnen. Denna metod har gett en kartläggning av turistföretagarnas åsikter och representerar den enskilda turistföretagaren i en stor destination. Dessa åsikter analyseras via jämförelser med tidigare forskning och därefter dras slutsatser om vilka följder åsikterna kan leda till för Destination Åsnen. Vår studie kommer fram till att turistföretagarnas åsikter kan få följder för destinationen. Turistföretagarnas uttryckta åsikter har identifierat brister i samarbetet som berör olika aspekter av Destination Åsnen. De identifierade bristerna som finns i destinationsutvecklingen kan innebära utmaningar för Destination Åsnens framtid. / A process has been started in order to establish a national park in the area of lake Åsnen in Småland in order to present and preserve the unique nature. Simultaneously there is another project focusing on marketing the whole region as one destination. This thesis deals with the opinions of tourism entrepreneurs of the ongoing development in Destinaion Åsnen. A qualitative research method with semi-structured interviews were conducted on a sample of the tourist companies in Åsnen. This method has identified opinions that represent individual tourism entrepreneurs in a big destination. These opinions are analyzed through comparisons with earlier research and then draws conclusions on the consequences that the opinions might lead to regarding Destination Åsnens future. Our study concludes that the opinions of the tourism entrepreneurs may have consequences for the destination. The expressed opinions have identified deficiencies in cooperation that affects various aspects of Destination Åsnen. The identified deficiencies in the present destination development may result in future challenges for Destination Åsnen.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective

Turism idag är inte bara ett verktyg för ekonomisk vinning, utan det innefattar även utveckling och bevarande. Det är i dagsläget styrt och konstruerat efter historia, natur och tradition; tre punkter som berör områdena kultur och arv. Kulturarv är en någorlunda ny inriktning inom turismnäringen, som på senare tid fått mer engagemang och som idag kan anses vara i en utvecklingsfas. Syftet med den här uppsatsen var att studera på vilka sätt som en destination använder sig av kulturarvet för att locka besökare, samt se till vad för betydelse en sådan strategi har för destinationen som besöksmål. Vi prövade vår studie på destinationen Kalmar; där sex intervjuer genomfördes med olika aktörer som är kopplade till turism och kulturarv. Resultatet av intervjuerna sammankopplade med de sekundära källorna påvisade att Kalmar har många naturliga tillgångar i form av kulturarv och att destinationen aktivt jobbar med de tillgångarna. Arbetet med kulturarv och dess utveckling sker primärt genom ett samarbete mellan de olika aktörerna inom destinationen. Destinationen ser de interna och externa aktörerna som resurser, resurser som de använder och arbetar aktivt med för att höja Kalmars bild inom turismindustrin. Det är samarbetet mellan aktörerna i förhållande till bevarande, användning och tillgänglighet som skapar den stad som Kalmar är idag. / Tourism today is not just a tool for economic gain, it also includes categories such as development and conservation. Tourism is currently controlled and constructed by history, nature and tradition; three things that concern areas of culture and heritage. The aim of this bachelor thesis is to study the ways in which a destination uses cultural heritage to attract tourists, as well as to determine how the different ways affects the destination as a visitor destination. We conducted our study in Kalmar city, where we held six interviews with various actors linked to tourism and cultural heritage. The results of the interviews linked to the secondary sources showed that Kalmar have many unique assets in terms of heritage, and that the destination is actively working with it. The work on heritage and its development is primarily done through cooperation between the various actors in the destination. The destination sees the internal and external actors as resources and actively use them and work with them to increase Kalmar's image within the tourism industry. It is the cooperation between the players in terms of conservation, use and accessibility that creates the heritage city of Kalmar today.

In today’s modern society people tend to travel more due to the globalization and the fact that people are spending more money. As a result of the increasing competition within the field of tourism it has become even more important for destinations to create a clear profile and a target group when marketing destinations; it is extremely essential to have a positive image, which is genuine and perceived by visitors. This essay is written to explore how tourists experience Gothenburg as a tourist destination and how marketing is creating the city image. The study is qualitative and consists of interviews with visitors of Gothenburg to see how they perceived the city. Further one interview is performed with the communication manager of Göteborg & Co to explore how they want to be perceived by tourists. The entire essay is written in Swedish. The result of the essay shows that the image does reflect how the city wants to be perceived, but Gothenburg needs to better their marketing to gain more tourists in the future. / Idag reser jordens befolkning allt mer, konkurrensen är hård och det krävs omfattande strategier som destinationsmarknadsförare för att attrahera turister. Flera studier har gjorts i huruvida destinationer skall differentiera sig på en överbelastad marknad, forskare syftar till att turistattraktioner och unika miljöer är en bidragande faktor till ökat inflöde av turister.I denna uppsats studeras Göteborg som turistdestination, studien utformas av kvalitativa intervjuer med respondenter som under de senaste två åren besökt och turistat i Göteborg. De frågor som ställdes utformades för att få inblick i hur staden uppfattas av turister och vad som påverkar deras imagebildande av Göteborg som turistdestination. Ytterligare intervju gjordes med Göteborg & Co’s press- och kommunikationschef Stefan Gadd för att få förståelse i hur de arbetar för att skapa positiva och genuina bilder av Göteborg. Utgångspunkten för studien var att få svar på om Göteborgs identitet stämmer överens med den image som besökaren uppfattar. Studiens resultat visade på att imagen överensstämde med hur Göteborg önskar bli uppfattade, men att staden bör förbättra sin marknadsföring för att attrahera mer turister i framtiden.

Denna studie har haft som syfte att belysa hur Stockholm uppfattas utav en specifik målgrupp, i detta fall HBTQ. Detta för att skapa diskussion bland Stockholms turismproducenter för att locka mer HBTQ-turism till staden. Utifrån frågeställningen var det relevant då att titta på vilka som hade viktigast åsikter för just detta syfte och en enkät skickades ut till medlemmar hos RFSL. Studien ville undersöka HBTQ-personers åsikter på Stockholm och dess varumärke “The Capital of Scandinavia”. För detta valdes en kvantitativ metod och en enkätundersökning lades ut på Facebook på rekommendation från RFSL. Enkäten fick sammanlagt 109 svar och utgjorde av 14 frågor uppdelat på tre delar; sex sakfrågor, sju påståendefrågor och en öppen fråga. Empirin ställdes sedan mot teori och analyserades där det framkom att svenska HBTQ-personers åsikter är viktiga för Stockholms utveckling. Detta på grund av de efterfrågar en tydligare HBTQ-scen och mer kunskap om HBTQ-rättigheter generellt i staden. Staden bör tydligare lyfta fram sitt varumärke, inte enbart mot marknader utomlands men även mot en svensk marknad då svenskar, boende i Stockholm eller ej, fungerar som platsambassadörer för hela landet. Studien har även belyst hur viktigt det är med identitet och plats och det symboliska värdet som går att ta vara på och lyfta fram.