Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd. De datainsamlingstekniker som jag har valt för att besvara mina frågeställningar och uppfylla mitt syfte är Analys av dokument samt Intervjuer. För att erhålla en så hög reliabilitet och validitet som möjligt har jag intervjuat personer med god kunskap inom området och dessutom formulerat intervjufrågorna utifrån litteraturen.   Betydelsen av industriminnen som kulturturism framhålls på flera sätt i litteraturen. Exempel finns på framgångsrika satsningar såväl utomlands som i Sverige. Stenhuggarepoken mellan i huvudsak 1842 – 1977 utgör en viktig del av den svenska industrihistorien även om den inte fått samma uppmärksamhet som andra industriminnen inom landet. Även om stenindustrin fått en kraftig återhämtning under senare år är det främst stenhuggarepoken, som denna uppsats behandlar. Det finns gott om minnen av rester från brytning i småbrott men den huvudsakliga stenbrytningen ägde rum i Krokstrand, Hunnebostrand, på Bohus-Malmön samt i Rixö.   En analys av innehållet i de teoretiska utgångspunkterna beträffande industriminnen som kulturturism visar att detta kan vara attraktivt för besökare. En analys av innehållet i intervjuerna i denna uppsats visar på en positiv syn på att utveckla kulturarvet stenhuggarepoken som kulturturism. Vid intervjuerna framkom dessutom flera kreativa idéer i samband med att en sådan utveckling sker. Utifrån analysen presenteras i uppsatsen en SWOT-analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot över vad utveckling av stenhuggarepokens historia som kulturturism skulle kunna innebära.   I uppsatsen ges förslag på hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän kan användas som kulturturism. Dessa handlar om att vidareutveckla aktiviteter som redan pågår och som avser att lyfta fram verksamheter inom stenindustrin, yrkesroller, arbetsförhållanden, den sociala miljön samt aktiviteter såsom ”prova på” och teateruppsättningar.   Utifrån den teoretiska bakgrunden, befintliga aktiviteter och projekt kring stenindustrin samt resultaten från intervjuerna drar jag slutsatsen att det bör finnas goda förutsättningar för att utveckla och vidareutveckla kulturarvet stenhuggarepoken i Norra Bohuslän för kulturturism. Intresset är stort hos olika aktörer och mycket arbete pågår i företag och föreningar inte minst ideellt. En framgångsfaktor för att lyckas torde vara möjligheten till samverkan både beträffande olika aktörer och mellan de berörda kommunerna.

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.

Forskningsfråga Hur arbetar Destination Kalmar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som destination? Syfte Att beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som en destination. Metodik Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehållsanalyser. Slutsats Vi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrån samarbete med näringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hållbar destination.

This essay will examine the visitors' view of destination South Djurgården and the impact that tourism provides in them. South Djurgården belongs to Stockholm where the boundary between the southern and northern Djurgården is Djurgårdsbrunnsviken and Djurgårdsbrunnskanalen. The reason we chose South Djurgården is because the biggest and famous attractions of Stockholm are there. In this essay we have used a combination of qualitative and quantitative methods. We conducted the survey through questionnaires and deep interviews. Moreover, we have applied the previous research and theories of the concept of destination, destination development and tourism impacts. The results of the survey showed that visitors want it to be cheaper on attractions, logistics facilities and guided tours. Visitors want also that the attractions should be renewed and adapted to all audiences. And that cooperation between actors in South Djurgården should be improved in order to have a successful destination development. / Den här uppsatsen kommer att undersöka besökarnassyn på destinationen Södra Djurgården och vilka konsekvenser som turismen åstadkommer enligt dem. Södra Djurgården tillhör Stockholm där gränsen mellan södra och norra Djurgården är Djurgårdsbrunnsviken och kanalen. Anledningen till att vi valde just Södra Djurgården beror på att de flesta stora och kändaattraktioner av Stockholm befinner sig där. I denna uppsats har vi använt oss av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi genomförde undersökningen genom enkäter och djupintervjuer. Dessutom har vi tillämpat tidigare forskningoch teorier om destinationsbegreppet, destinationsutveckling och turismenseffekter. Resultatet av undersökningen visade att besökarna vill att det ska vara billigare på attraktionerna, logistikanläggningarna och guidningarna. Besökarna vill även att attraktionerna bör förnyas och anpassas till alla målgrupper. Samt att ett samarbete mellan aktörerna på Södra Djurgården börförbättras för att få en lyckad destinationsutveckling.

I föreliggande studie kommer vi som skrivit uppsatsen, bland annat redogöra för begreppet exportmognad med utgångspunkt i destinationsutveckling och platsmarknadsföring. Genom att öka den teoretiska förståelsen samt redogöra för den empiriska situationen uppsatsen bygger på, besvarar vi studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka hur regionala turistorganisationer arbetar med destinationsutveckling för att bli exportmogna. Frågeställningarna studien bygger på är baserade på Värmland som regional destination i relation till det syfte vi presenterat. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med metodtriangulering som tillvägagångssätt för att samla in empirisk data. Metodtrianguleringen består av tre delar; semistrukturerade intervjuer, innehållsanalyser samt en enkätundersökning. Den vetenskapsteoretiska ansats studien baseras på är konstruktivism samt ett abduktivt angreppssätt. Det teoretiska ramverket är utformat genom två olika perspektiv. Det första är producentperspektivet som består av tre olika teman enligt följande ordning; destinationsutveckling, platsmarknadsföring och exportmognad. Utifrån producentperspektivet och dess teman gjordes innehållsanalyser och semistrukturerade intervjuer. Det andra är konsumentperspektivet som omfattar temana; den brittiska resenären, drivkrafter samt kännedom om Sverige. Enkätundersökningen som gjordes bidrog till empiriskt material i förhållande till det teoretiska ramverket angående konsumentperspektivet. I uppsatsens analyskapitel utformas det teoretiska ramverket i relation till det empiriska materialet vi samlat in. Utifrån innehållsanalyserna, intervjuerna och enkäterna kunde vi sammanställa sex olika förslag för hur en regional turistorganisation kan arbeta för att bli exportmogen på en specifik marknad. De sex förslagen presenteras i diskussionskapitlet tillsammans med en modell vi utformat för att underlätta vårt resultat.

Turism är ett fenomen som existerar i hela världen och som förändras och utvecklas kontinuerlig, en marknad som har växt snabbast i hela världen de senaste åren är den kinesiska marknaden. Förutsättningar för att turism ska uppstå på en destination grundas bland annat på att det finns en sevärdhet som är attraktiv. Syftet med studien är att bidra med insikter om hur den kinesiska marknaden bör bearbetas av och inom de värmländska turistorganisationerna för att attrahera, genom att undersöka hur turistorganisationer i Sverige arbetar med attraktion, marknadsutveckling och segmentering för att attrahera den kinesiska marknaden. Frågeställningarna i studien behandlar vilken kunskap turistorganisationer har om den kinesiska marknaden och hur turistorganisationer arbetar för att attrahera kinesiska besökare. Slutligen rör den sista frågeställningen om vilka verktyg som är användbara med destinationsutveckling och marknadsföring för att attrahera den kinesiska målgruppen till Värmland. Studiens undersökning baseras på en kvalitativ metod med utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori. I teorin har vi utgått efter fyra teman; attraktivitet och upplevelser i en destination, marknadsföring av destinationen, segmentering och exportmognad. Studien består av sju halvstrukturerade intervjuer med turistorganisationer, resultatet presenteras i empirikapitlet “Sju turistorganisationer i blickfånget” där även informanternas svar jämförs utifrån olika teman. Resultatet av intervjuerna analyseras med tidigare forskning, bland annat analyseras attraktion och upplevelser i en destination, marknadsföring, segmentering och exportmognad i samband med den kinesiska marknaden. Studiens syfte och frågeställningar besvaras i slutsats, där vi bland annat har kommit fram till att det är viktigt att ha kunskap om den kinesiska marknaden, anpassa upplevelser som har en trygghet och får samtidigt vara delaktiga. Likaså är det viktigt att samarbeta för att enklare nå ut till den kinesiska marknaden. / Tourism is a phenomenon that exists throughout the world and which is changing and developing continuously, a market that has grown fast in the world in recent years is the Chinese market. Condition for tourism to occur on a destination are based, among other things, on the presence of an attractive attraction. The purpose of the study is to provide insight into how the Chinese market should be processed by and within the tourism organizations in Värmland to attract, by examining how tourist organizations in Sweden work with attraction, market development and segmentation to attract the Chinese market. The questions in the study deal with knowledge from the tourist organizations about the Chinese market and how tourist organizations work to attract Chinese visitors. Finally, the last question concerns which tools are useful with destination development and marketing to attract the Chinese market to Värmland. The study is based on a qualitative method based on hermeneutical theory. In theory we have dealt with four themes; attractiveness and experiences in a destination, marketing of the destination, segmentation and export maturity. The study consists of seven semi-structured interviews with tourist organizations. The result is presented in empirin, where the informants´ answers are also compared based on different themes. The results of the interviews are analyzed with previous research, including analyzing attraction and experience in a destination, marketing, segmentation and export maturity associated with the Chinese market. The purpose and questions of the study are answered in the end, where we have, among other things, come to the conclusion that it is important to have knowledge of the Chinese market, to adapt experiences that are secure and at the same time be involved. Similarly, it is important to work together to make it easier for the Chinese market.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective.

Purpose: The study is based on analyzing how different organizations organize and market tourism in the Haninge archipelago. The study compares the organizations on Utö and Dalarö with a tourism organization in Gamla Stan, to see if there are any similarities and differences in the strategic planning process. Method: This study is based more on words than on numbers. Which means that it is a qualitative study that contains (7) pieces of semi-structured interviews and two observations of the destinations Dalarö and Utö. The interviews and observations give a greater understanding of how to plan for tourism and also emphasize how important it is for actors to plan their business, to reach out to existing customers but also to attract new customers. Theory: The theories used include strategic planning, strategic marketing, product differentiation and SWOT analysis. These are used to gather information about how the organizations plan their businesses, what products they offer and their goals with tourism. Result: The result showed that the organizations focus on various issues and the strategic planning process is not mentioned by many. The tourism organization in Gamla Stan emphasizes the importance of a clear planning process that includes the whole staff and how important it is to follow guidelines with restrictions to prevent tourism from harming the environment. The organizations on Dalarö and Utö focused more on how to deliver information and service to best meet the tourists. / Syfte: Studien analyserar hur Haninge skärgårds aktörer organiserar och marknadsför turismen i skärgården. Studien jämför aktörerna på Utö och Dalarö med en turismaktör i Gamla Stan för att se om det finns eventuella likheter och skillnader i den strategiska planeringsprocessen. Metod: Denna uppsats baseras mer på ord än på siffror. Vilket innebär att det är en kvalitativ studie som innehåller (7) stycken semistrukturerade intervjuer samt två observationer av destinationerna Dalarö och Utö. Intervjuerna och observationerna ger en större förståelse för hur man planerar inför turismen samt även betonar hur viktigt det är för aktörer att planera sin verksamhet, för att nå ut till befintliga kunder men även för att locka nya kunder. Teori: Teorierna som används är bland annat strategisk planering, strategisk marknadsföring, produktdifferentiering och SWOT-analys. Dessa används för att kunna få information om hur organisationerna planerar sina verksamheter, vilka produkter de erbjuder och deras mål med turismen. Resultat: Resultatet visade att aktörerna lägger fokus på olika angelägenheter och den strategiska planeringsprocessen nämns inte av många. Turismaktören i Gamla Stan betonar vikten av en tydlig planering som inkluderar all personal i verksamheten och hur viktigt det är att följa riktlinjer med även restriktioner för att turismen inte ska ta skada på den miljön de befinner sig i. Aktörerna i Dalarö och Utö fokuserade däremot mer på hur de ska leverera information och service för att bemöta turisterna på bästa sätt.

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera säsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar säsongsvariationer som ett problematiskt ämne där lösningen inte är enkel, trots den relativa mängden uppmärksamhet ämnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger på en analys av kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika inställningar. Syftet med denna studie är att studera hur en destination arbetar med säsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den.

<p><p>Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.</p></p><p>Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra. Det teoretiska underlaget har därefter prövats på verkligheten genom ett antal intervjuer med personer som arbetar med utvecklingen i Kalmar län. Materialet har även kompletterats med dokument och information från elektroniska källor. Genom det empiriska materialet har jag sedan kunnat se i vilken utsträckning det finns en överrensstämmelse mellan teorin och empirin.</p><p>Ekoturism är vanligtvis förknippad som en form av naturturism, men konceptet innefattar även andra dimensioner. För att en verksamhet ska benämnas som ekoturism behöver den vara småskalig och följa vissa etiska regler. Det finns även certifieringar som visar vilka verksamheter som uppfyller de kraven. Den aspekten som det riktas mest kritik mot när det gäller ekoturism är transporten till och från destinationen.</p><p>För Kalmar län är turismen en viktig näringsgren. Regionen karaktäriseras av de miljöer som finns på landsbygden och i den omgivande naturen, vilket också framhävs i profileringen av regionen. Det arbetas också mycket med att utveckla transportsystemet utifrån en miljömässig hållbarhet. Tillsammans med regionens långsiktiga planering och målsättningen att skapa en hållbar utveckling finns det tecken på hur ekoturismens principer kan integrera i destinationsutvecklingen.</p> / <p>The tourism industry is one of the most expansive industries of today. The industry generates revenue in an increasing amount and provides many people with employment. However, the growing flows of tourists that are travelling affects the places they visit in various aspects. Ecotourism represents a form of tourism that prioritizes the needs of the local society and has a holistic approach to development. The purpose of this thesis is to examine how the dimensions of ecotourism can integrate with the tourism development in a region such as Kalmar län. The thesis is made with a deductive approach and the research is therefore particularly based on different forms of literature but also on a number of interviews. The conclusions imply that the development in Kalmar län can be identified through the different dimensions of ecotourism. Although, it is not explicitly referred to as ecotourism but the general concept is incorporated.</p>