Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga. Fortsatt i vår studie har vi valt att ta upp och diskutera kring begrepp såsom globalisering, autenticitet och massturism. En värld i globalisering innebär en ständig förändring av samhällen och kulturer. Människor har en möjlighet att förflytta sig i massor och platser konsumeras i en allt högre grad. Strömmar av turister kommer till Barcelona för att uppleva staden och dess kultur. Genom att ifrågasätta kulturturism för vi en diskussion om balansen mellan det kommersiella och genuina med utgångspunkt i Barcelona.

<p>Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga. Fortsatt i vår studie har vi valt att ta upp och diskutera kring begrepp såsom globalisering, autenticitet och massturism. En värld i globalisering innebär en ständig förändring av samhällen och kulturer. Människor har en möjlighet att förflytta sig i massor och platser konsumeras i en allt högre grad. Strömmar av turister kommer till Barcelona för att uppleva staden och dess kultur. Genom att ifrågasätta kulturturism för vi en diskussion om balansen mellan det kommersiella och genuina med utgångspunkt i Barcelona.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd. De datainsamlingstekniker som jag har valt för att besvara mina frågeställningar och uppfylla mitt syfte är Analys av dokument samt Intervjuer. För att erhålla en så hög reliabilitet och validitet som möjligt har jag intervjuat personer med god kunskap inom området och dessutom formulerat intervjufrågorna utifrån litteraturen.</p><p> </p><p>Betydelsen av industriminnen som kulturturism framhålls på flera sätt i litteraturen. Exempel finns på framgångsrika satsningar såväl utomlands som i Sverige. Stenhuggarepoken mellan i huvudsak 1842 – 1977 utgör en viktig del av den svenska industrihistorien även om den inte fått samma uppmärksamhet som andra industriminnen inom landet. Även om stenindustrin fått en kraftig återhämtning under senare år är det främst stenhuggarepoken, som denna uppsats behandlar. Det finns gott om minnen av rester från brytning i småbrott men den huvudsakliga stenbrytningen ägde rum i Krokstrand, Hunnebostrand, på Bohus-Malmön samt i Rixö.<strong></strong></p><p> </p><p>En analys av innehållet i de teoretiska utgångspunkterna beträffande industriminnen som kulturturism visar att detta kan vara attraktivt för besökare. En analys av innehållet i intervjuerna i denna uppsats visar på en positiv syn på att utveckla kulturarvet stenhuggarepoken som kulturturism. Vid intervjuerna framkom dessutom flera kreativa idéer i samband med att en sådan utveckling sker. Utifrån analysen presenteras i uppsatsen en SWOT-analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot över vad utveckling av stenhuggarepokens historia som kulturturism skulle kunna innebära.</p><p> </p><p>I uppsatsen ges förslag på hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän kan användas som kulturturism. Dessa handlar om att vidareutveckla aktiviteter som redan pågår och som avser att lyfta fram verksamheter inom stenindustrin, yrkesroller, arbetsförhållanden, den sociala miljön samt aktiviteter såsom ”prova på” och teateruppsättningar.</p><p><strong> </strong></p><p>Utifrån den teoretiska bakgrunden, befintliga aktiviteter och projekt kring stenindustrin samt resultaten från intervjuerna drar jag slutsatsen att det bör finnas goda förutsättningar för att utveckla och vidareutveckla kulturarvet stenhuggarepoken i Norra Bohuslän för kulturturism. Intresset är stort hos olika aktörer och mycket arbete pågår i företag och föreningar inte minst ideellt. En framgångsfaktor för att lyckas torde vara möjligheten till samverkan både beträffande olika aktörer och mellan de berörda kommunerna.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd. De datainsamlingstekniker som jag har valt för att besvara mina frågeställningar och uppfylla mitt syfte är Analys av dokument samt Intervjuer. För att erhålla en så hög reliabilitet och validitet som möjligt har jag intervjuat personer med god kunskap inom området och dessutom formulerat intervjufrågorna utifrån litteraturen.   Betydelsen av industriminnen som kulturturism framhålls på flera sätt i litteraturen. Exempel finns på framgångsrika satsningar såväl utomlands som i Sverige. Stenhuggarepoken mellan i huvudsak 1842 – 1977 utgör en viktig del av den svenska industrihistorien även om den inte fått samma uppmärksamhet som andra industriminnen inom landet. Även om stenindustrin fått en kraftig återhämtning under senare år är det främst stenhuggarepoken, som denna uppsats behandlar. Det finns gott om minnen av rester från brytning i småbrott men den huvudsakliga stenbrytningen ägde rum i Krokstrand, Hunnebostrand, på Bohus-Malmön samt i Rixö.   En analys av innehållet i de teoretiska utgångspunkterna beträffande industriminnen som kulturturism visar att detta kan vara attraktivt för besökare. En analys av innehållet i intervjuerna i denna uppsats visar på en positiv syn på att utveckla kulturarvet stenhuggarepoken som kulturturism. Vid intervjuerna framkom dessutom flera kreativa idéer i samband med att en sådan utveckling sker. Utifrån analysen presenteras i uppsatsen en SWOT-analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot över vad utveckling av stenhuggarepokens historia som kulturturism skulle kunna innebära.   I uppsatsen ges förslag på hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän kan användas som kulturturism. Dessa handlar om att vidareutveckla aktiviteter som redan pågår och som avser att lyfta fram verksamheter inom stenindustrin, yrkesroller, arbetsförhållanden, den sociala miljön samt aktiviteter såsom ”prova på” och teateruppsättningar.   Utifrån den teoretiska bakgrunden, befintliga aktiviteter och projekt kring stenindustrin samt resultaten från intervjuerna drar jag slutsatsen att det bör finnas goda förutsättningar för att utveckla och vidareutveckla kulturarvet stenhuggarepoken i Norra Bohuslän för kulturturism. Intresset är stort hos olika aktörer och mycket arbete pågår i företag och föreningar inte minst ideellt. En framgångsfaktor för att lyckas torde vara möjligheten till samverkan både beträffande olika aktörer och mellan de berörda kommunerna.

Turismen är en av världens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste årtiondena och turisternas efterfrågan på upplevelser som involverar ursprungsfolk växer. På många håll i världen är det västerländska turistföretag som ställer villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk många gånger bibehålls, vilket får negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion är exempelvis tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkningar. Åtminstone tidigare var förhållandena liknande för Sveriges ursprungsfolk - samerna. I denna uppsats intervjuas fem samer, som på olika sätt arbetar med samisk turism och kulturförmedling. Syftet är att undersöka deras syn på samisk kulturturism, både i relation till det samiska samhället och till samhället i övrigt. Jag vill ta reda på vilka möjligheter och risker informanterna anser att samisk turism kan medföra för det samiska samhället. Informanternas syn på och erfarenheter av makt och kulturförmedling belyses. Frågor kring turism och autenticitet ventileras. Med historiska skeenden och teoretiska diskussioner som bakgrund diskuteras uppsatsens empiriska del. / Tourism is one of the largest and most expansive industries in the world. The interest in cultural tourism has increased over the last few decades, and the demand for indigenous tourism is growing. In many parts of the world, indigenous tourism is conditioned by western tourist companies. This means that a stereotyped and misleading picture of indigenous peoples many times is maintained, with negative consequences for indigenous communities. Other consequences of tourism expansion is, for example, forced relocations of indigenous groups. At least in the past, the conditions were similar to the indigenous people of Sweden - the Sámi. In this study, five Sámi - who in various ways are working with Sámi tourism and cultural conveyance - are interviewed. The purpose is to examine their view of Sámi cultural tourism, both in relation to the Sámi society and to society as a whole. I want to find out what opportunities and risks the informants believe that Sámi tourism may entail for the Sámi society. The informants perspective on power, indigeneity and cultural conveyance is highlighted. Issues concerning tourism and authenticity are discussed. With historical events and theoretical discussions as a background, the empirical part of the paper is discussed.

No description available.

Alkohol har haft en central del i flertalet kulturer genom människans historia, där de tidigaste bevisen på fermentering av öl har hittats i Kina och daterats till över 7000 år gamla. I flera av dagens traditionella och moderna kulturer återfinns öl som en central del i ritualer och festligheter, och inom vissa kulturer har produktionen av fermenterade drycker blivit synonymt med nationen eller regionen. Exempel på detta är Dublin, Irland med Guinness, München och Bayern med Oktoberfest eller Tjeckien med flertalet bryggerier av rang. Den moderna ölkulturen såg sin guldålder under 1800-talets slut och 1900-talets början då flera teknologiska utvecklingar och vetenskapliga upptäckter förbättrade produktionen av öl. Denna guldålder kom dock snabbt att uppleva sin nedgång med nykterhetsrörelser, första världskriget och medföljande brist på råvaror som resulterade i flertalet bryggeriers död. Under 80-talet skedde dock en renässans inom ölbryggning då flera mikrobryggerier startade upp i bland annat USA och England, som idag har smittat av sig på nationer internationellt. För Sverige skedde denna utveckling något senare med Dugges bryggeris start 2005 i Göteborg, som följts upp med hundra tals bryggerier riket över. Denna globala utveckling av mikrobryggerier har gett upphov till en ny nischad form av gastronomiturism benämnd ölturism, där syftet med resan är att uppleva aspekter som kretsar kring tillverkningen av ölen i fråga. Detta kan innebära bryggeriturer, öl provningar, pubrundor, öl festivaler eller mässor. Till följd av att mikrobryggerier utgör mindre bryggerier har kopplingar gjorts till fenomenet neolokalism som innebär att ett samhälle etablerar en förnyas stolthet i sitt samhälle och lyfter upp det. Denna studie har fokuserat på att studera hur den lokala ölkulturen i Göteborg har påverkats av etableringen av ölveckan GBG Beer Week, som startade 2015. Göteborg har en lång koppling till öl i och med sin historia som en sjöfarts- och industristad, och blev hem till bryggare så som Johan Casparsson Poppelman och skotten George Carnegie vars namn lever kvar än inom den svenska bryggeri kulturen. Studien har utgått från tre frågeställningar som centrerat kring ölveckans uppkomst och syfte, varför man väljer att delta som arrangör, och hur ölkulturen i Göteborg har påverkats av ölveckan. / Alcohol has played a central role in many cultures throughout human history, where the earliest evidence of beer fermentation has been found in China and dated to over 7,000 years old. In several of today's traditional and modern cultures beer is found as a central part of rituals and festivities, and in some cultures, productions of fermented beverages have become synonymous with the nation or region. Examples of this include Dublin, Ireland with Guinness, Munich and Bavaria with Oktoberfest or the Czech Republic with a large amount of quality breweries. Modern beer culture saw its golden age in the late 19th and early 20th centuries when several technological developments and scientific discoveries improved beer production. However, this golden age quickly came to an end with sobriety movements, the First World War and the accompanying shortage of raw materials that resulted in the demise of most breweries. During the 80s, however, there was a renaissance in beer brewing when several microbreweries started up in the USA and England, among others, which today have spread to nations internationally. For Sweden, this development took place somewhat later with the start of Dugges brewery in 2005 in Gothenburg, which was followed up with hundreds of breweries across the country. The global development of microbreweries has given rise to a new niche form of gastronomic tourism called beer tourism, where the purpose of the trip is to experience aspects that revolve around the production of the beer in question. This can involve breweries, beer tastings, pub crawls, beer festivals or trade shows. As a result of microbreweries being smaller breweries, connections have been made to the phenomenon of neo-localism, which means that a society establishes a renewed pride in its society and elevates it. This study has focused on studying how the local beer culture in Gothenburg has been affected by the establishment of the beer week GBG Beer Week, which started in 2015. Gothenburg has a long connection to beer due to its history as a shipping and industrial city, which became home to famous brewers such as Johan Casparsson Poppelman and the Scotsman George Carnegie, of whose names remain part of Swedish brewing culture . The study has been based on three questions centered on the origin and purpose of the beer week, why you choose to participate as an organizer, and how the beer culture in Gothenburg has been affected by the beer week.

I denna studie har hembygdsföreningar studerats utifrån deras roll inom besöksnäringen. Mer specifikt har två hembygdsföreningar i Värmland jämförts med varandra. Detta för att kunna se vilka utmaningar som finns, samt på vilka sätt historia förmedlas för att locka besökare. Mitt syfte har varit att studera hembygdsföreningars utmaningar och möjligheter för att positionera sig på besöksnäringens arena med hjälp av strategier för att förmedla kulturarv. Studien bidrar då till en ökad förståelse av kulturarvsturism och hembygdsföreningar. Mina frågeställningar har grundat sig i att ta reda på hembygdsföreningars generella utmaningar inom besöksnäringen och vad som krävs för att de ska kunna bli en starkare aktör inom besöksnäringen. De har även handlat om hur hembygdsföreningar fokuserar på att locka besökare och vilka strategier som kan stärka verksamheternas utveckling. Studien tar upp viktiga begrepp som kulturarv, ekomuseum, storytelling och evenemang som är kopplade till hembygdsföreningars verksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med respondenter från hembygdsföreningar och offentliga organisationer, vilket även kompletterats med innehållsanalys från flera av respondenternas hemsidor och dokument. Datainsamlingen har genererat information om hur hembygdsföreningar arbetar med sina verksamheter samt hur offentliga organisationer samverkar med hembygdsföreningarna på olika sätt. Jag har utgått ifrån en tematisk analys för att kunna se närmare på mönster, likheter och skillnader i hembygdsföreningarnas verksamheter. Resultatet av min studie visar att Brunskogs- och Kristinehamns &amp; Varnums hembygdsföreningar har både likheter och skillnader i hur dem arbetar. Brunskog har många fördelar av att de är en större förening i jämförelse med Kristinehamns &amp; Varnum. Däremot står alla hembygdsföreningar inför liknande utmaningar. Studien visar att det ideella arbetet är utmanande då det är svårt att locka nya medlemmar samt att kunna utveckla hembygdsgårdarna, med brist på resurser. De människor som är främst involverade inom hembygdsföreningarna är äldre människor, vilket gör att föreningarna har en sämre digital närvaro och en sämre kännedom i samhället. Främst är det yngre människor som inte känner till hembygdsföreningar, men de behövs för att kunna fortsätta bevarandearbetet och bidra med nya kunskaper. Studien visar även att beroende på hembygdsföreningars resurser och kunskaper lockas besökare på flera olika sätt. Marknadsföring, storytelling och evenemang är viktiga strategier i att locka besökare. Strategierna utvecklar även hur kulturarv förmedlas. / In this study, local community associations have been studied based on their role in the hospitality industry. More specifically, two local community associations in Värmland have been compared with each other. This is to be able to see what challenges there are, and in what ways history is conveyed to attract visitors. My purpose has been to study the challenges of local community associations and opportunities to position themselves in the arena of the hospitality industry with the help of strategies for communicating cultural heritage. The study then contributes to an increased understanding of cultural heritage tourism and local associations. My questions have been based on finding out the local challenges of local community associations in the hospitality industry and what is required for them to be able to become a stronger player in the hospitality industry. They have also been about how local associations focus on attracting visitors and what strategies can strengthen the development of the businesses. The study addresses important concepts such as cultural heritage, eco-museum, storytelling and events that are linked to the activities of local associations. The study was conducted through qualitative interviews with respondents from local associations and public organizations, which was also supplemented with content analysis from several of the respondents' websites and documents. The data collection has generated information about how local associations work with their activities and how public organizations collaborate with local associations in different ways. I have started from a thematic analysis to be able to take a closer look at patterns, similarities and differences in the activities of the local associations. The results of my study show that Brunskogs- and Kristinehamns &amp; Varnums local associations have both similarities and differences in how they work. Brunskog has many advantages in that they are a larger association in comparison with Kristinehamns &amp; Varnum. However, all local associations face similar challenges. The study shows that the non-profit work is challenging as it is difficult to attract new members and to be able to develop the homesteads, with a lack of resources. The people who are mainly involved in the local community associations are older people, which means that the associations have a poorer digital presence and a poorer knowledge of society. It is mainly younger people who do not know about local associations, but they are needed to be able to continue the conservation work and contribute with new knowledge. The study also shows that depending on the resources and knowledge of local community associations, visitors are attracted in several different ways. Marketing, storytelling and events are important strategies in attracting visitors. The strategies also develop how cultural heritage is conveyed.

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.