The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching. To som extent the essay deals with typical patterns of storytelling that Selma Lagerlöf uses, such as her symbolic method, her use of patterns from legends and ghost stories and finally her esthetics. / Uppsatsen berör Selma Lagerlöfs sätt att gestalta ett relativt kontroversiellt idéinnehåll. Selma Lagerlöf går delvis i dialog med läsaren och antyder hur skeendet i Körkarlen kan tolkas, samtidigt som hon lämnar utrymme för läsarens egna reaktioner. En stor del av uppsatsen berör typiska mönster för Selma Lagerlöfs berättarteknik, såsom användandet av sagans, legendens och spåkhistoriens mönster, symboltekniken samt hennes estetiska hållning. I Körkarlen är det Selma Lagerlöfs intention att drinkaren David Holm skall komma till insikt genom vägledning utan att han själv är medveten om att han undervisas. Uppsatsens författare driver tesen att Lagerlöf intar samma hållning gentemot läsaren.

<p>At Kungliga Biblioteket in Stockholm you can find over 40 000 letters sent to Selma Lagerlöf. Many of her readers wrote and asked for her help, and the letters show that she helped a lot of people with money as well as with writing advice. People from all over the world asked her for money to be able to study, to finish their written works, or just to get through the day. Others want her to read their texts and poems, because they wish to hear her opinion or wonder if she can put in a good word for them at some publisher. This essay illuminates the question why so many people had this confidence in Selma Lagerlöf. Via a discussion of this subject it is possible to get closer to an understanding of the function of her authorship. The picture of Selma Lagerlöf as a helpful and caring person was built up partly through media and critics, partly because of the themes and style in her works. The high level of communication in her texts is of big importance when it comes to the result of her total work.</p>

No description available.

<p>Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.</p><p>I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.</p><p>I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser.</p>

At Kungliga Biblioteket in Stockholm you can find over 40 000 letters sent to Selma Lagerlöf. Many of her readers wrote and asked for her help, and the letters show that she helped a lot of people with money as well as with writing advice. People from all over the world asked her for money to be able to study, to finish their written works, or just to get through the day. Others want her to read their texts and poems, because they wish to hear her opinion or wonder if she can put in a good word for them at some publisher. This essay illuminates the question why so many people had this confidence in Selma Lagerlöf. Via a discussion of this subject it is possible to get closer to an understanding of the function of her authorship. The picture of Selma Lagerlöf as a helpful and caring person was built up partly through media and critics, partly because of the themes and style in her works. The high level of communication in her texts is of big importance when it comes to the result of her total work.

No description available.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap. I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk. I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser.

Detta examensarbete granskar framställningarna av Selma Lagerlöf i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk utifrån ett feministiskt litteraturteorietiskt perspektiv för att blottlägga ifall det förekommer skevheter i beskrivningarna av hennes författarskap som grundas i hennes könstillhörighet. Undersökningen utgår ifrån ett idékritisk närläsningsstudium av sexton stycken gymnasiala litteraturhistorier. Källmaterialet besitter ett tidsspann som sträcker sig över 118 år från den fjärde omarbetade upplagan av Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag: lärobok för skolor och själfstudium tryckt år 1894 till och med tredje reviderade utgåvan av Hans-Eric Ekengren &amp; Brita Lorentzson-Ekengrens Ekengrens svenska. Litteraturbok 2 från år 2012. Resultatet i studien visar att läroböckerna traderar en dualistisk bild över Lagerlöfs författarskap. Där de både hyllar henne som en populär författare med stor inbillningskraft, men också framställer henne som en passiv och omedveten konstnär. Studiens rön visar att genussystemets underordnande av det kvinnliga könet även gör sig gällande i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk.

No description available.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen. Frågorna vi har utgått ifrån är: Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen? Hur gör Lagerlöf för att förena dessa? Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur? I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom. / From wood-spirit to catholic saints. Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen. Our questions are: What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen? What does Lagerlöf do to reconcile them? Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how? In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.