Detta examensarbete granskar framställningarna av Selma Lagerlöf i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk utifrån ett feministiskt litteraturteorietiskt perspektiv för att blottlägga ifall det förekommer skevheter i beskrivningarna av hennes författarskap som grundas i hennes könstillhörighet. Undersökningen utgår ifrån ett idékritisk närläsningsstudium av sexton stycken gymnasiala litteraturhistorier. Källmaterialet besitter ett tidsspann som sträcker sig över 118 år från den fjärde omarbetade upplagan av Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag: lärobok för skolor och själfstudium tryckt år 1894 till och med tredje reviderade utgåvan av Hans-Eric Ekengren & Brita Lorentzson-Ekengrens Ekengrens svenska. Litteraturbok 2 från år 2012. Resultatet i studien visar att läroböckerna traderar en dualistisk bild över Lagerlöfs författarskap. Där de både hyllar henne som en populär författare med stor inbillningskraft, men också framställer henne som en passiv och omedveten konstnär. Studiens rön visar att genussystemets underordnande av det kvinnliga könet även gör sig gällande i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk.

No description available.

Denna uppsats undersöker gestaltningen av normbundna och normbrytande karaktärer i Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), och vidare hur hon använder de normbrytande beteendena för att porträttera en revolution mot skolledningen. Framtida syfte för den här uppsatsen är att kunna använda den, eller utgå från den i litteraturundervisning. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för analysen är genusteori (Hirdman, 1988; 2001) och feministisk litteraturkritik (Tyson, 2015; Langås, 2001). Tidigare forskning inom fältet feministisk litteraturkritik (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) har använts för att jämföra med fynd i analysen. Revolutionsanalysen har utgångspunkt i tidigare forskning inom fältet för litterär ungdomsrevolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). Analysen visar att Mathieu (2021) gestaltar normbundna karaktärer och bekämpar dessa, genom en revolution kan de normbrytande karaktärerna synliggöra de orättvisor som unga tjejer kan genomlida i skolan. Slutsatsen är att Mathieus (2021) gestaltningar av normbundna och normbrytande karaktärer kritiserar stereotyper genom att gestalta båda sidorna för att kunna bekämpa orättvisor och djupt rotade normer. / This essay examines the conformation of norm-bound and norm-breaking characters in Jennifer Mathieu ́s novel Moxie (2021), and how she uses the norm-breaking actions in order to portray a revolution against the school management. Future purpose of the essay is to be able to make use of it in literature education. The method for the analysis is a qualitative content analysis. The analysis is based on gender theory (Hirdman 1988; 2001) and feminist literary theory (Tyson, 2015; Langås, 2001). Previous research in the field of feminist literary criticism (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) has been used to compare with findings in the analysis. The revolution analysis is based on previous research in the field of literary youth revolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). The analysis shows that Mathieu (2021) conforms norm-bound characters and fight them, and with a revolution the norm-breaking characters can make the inequalities visible, which young girls in school can suffer. The conclusion is that Mathieu ́s (2021) conformations of norm-bound and norm-breaking characters criticize stereotypes by using both sides to fight inequity and deeply rooted norms.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning  Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet?  Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888).  Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

No description available.

No description available.