<p>En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv.</p>

En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv.

No description available.

Uppsatsen undersöker H.P. Lovecrafts noveller "The Shadow out of Time" och "The Outsider" ur ett narratologiskt perspektiv med syftet att hitta återkommande narratologiska mönster i de två novellerna.

<p>Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  </p>

<p>Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. </p><p> För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att närmare undersöka några av narratologins termer. Den litteraturteoretiska inriktningen narratologi beskrivs övergripande, några av dess termer beskrivs mer ingående samt att användningen av dem prövas rent praktiskt i en novellanalys. Novellananlysen sker i ett storyavsnitt och ett diskursavsnittt.</p><p>För novellananlysen används en novell av Anna-Karin Palm som heter "Öppna ögon". I storyavsnittet undersöks hur begreppen karaktär och händelse beskrivs teoretiskt och hur de kan användas. I avsnittet om diskurs undersöks termerna kronologi, berättare och fokalisation.</p>

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.

Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.

No description available.