Denna uppsats är en jämförelse mellan den fiktiva dokumentären ”This is Spinal Tap” och tre andra dokumentärer, där jag använder mig av narratologisk analys för att besvara mina frågor kring berättarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berättarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivåerna. Detta leder till en ingående analysdel där jag förklarar hur ”This is Spinal Tap” samt de andra tre dokumentärerna är uppbyggda med hjälp av berättarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivåerna smälter samman. Detta leder till min slutdiskussion där jag sammanfattar de olika delarna som avslutas med en sammanfattning där jag avslutar med resultatet av min studie.

No description available.

Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare.

I den här studien har text och bilders samverkan undersökts ur ett semiotisk och narratologiskt perspektiv. Det empiriska materialet som består av två bilderböcker har analyserats kring hur text och bilder tillsammans samverkar för att berätta en historia. Detta för att belysa att förståelse krävs för hur en kan tittat på text och bild ur en viss diskurs, i detta fall barnboken. I undersökningen kom det fram att kunskap om begrepp från både litteraturvetenskapen och konstvetenskapen behövdes för att analysera och tolka det empiriska materialet. Detta bidrog till vidare förståelse hur en bör jobba med text och bild i skolan och hur alla skolämnen bör fokusera på att använda bilder som kompletterar och förstärker det som den teoretiska texten vill förmedla. Gestaltningen är illustration där bildens linjer är uppbyggda av upprepande ord som beskriver de olika objekten i bilden. Texten bygger bilden som i sin tur förstärker texten. Det står även en text i nederkanten av illustrationen som står i konflikt till det som ses i bilden.

No description available.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat.

Syftet med uppsatsen är att göra en övergripande studie av nutida svenskspråkiga bilderböcker, exemplifierad genom Pija Lindenbaum och en genuin bilderbok av henne: Doris drar (2015). Uppsatsen diskuterar kring hur den nutida bilderboken har sin kontext i flera konstnärliga uttryck och successivt blivit alltmer estetiskt kvalificerad. Bilderboks-skaparna som debuterade under 1980- och 1990-talen, däribland Lindenbaum, fo-kuserade på nutida bildskapande, ord och bild i samverkan, barnrättsperspektivet, nedtonandet av pedagogiken samt ett kommersiellt tänkande. Barnlitteraturens grundmönster är handlingsförloppet: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst. Igenkänning, mönster och åtstramning är centralt. Detta är karakteristiskt för Lindenbaum och Doris drar. Den ingår i en följd av bilderböcker från 2000-talet där Lindenbaum utvecklat en egen stil i bild, text och upplägg. Det är psykologiska små dramer fyllda av hu-mor och fantasin är surrealistisk. Barnets perspektiv är uttalat i ord och bild. Barn-språkstexterna är dramatiska. Tilltalet är dubbelt. Doris är en nutida version av den klassiska sagohjälten.

Syftet med att analysera Niklas Radstrom roman Ängel bland skuggor ur ett narratologiskt perspektiv ar att undersoka vilka narrativa grepp Radstrom har anvant nar han forfattat romanen, hur han har anvant dem och hur det paverkar lasningen av romanen. Syftet ar ocksa att larare och elever ska kunna anvanda uppsatsen som ett verktyg for att upptacka infallsvinklar de kan anvanda i ett arbete med romanen, bade vad galler innehall och form. Jag kommer i uppsatsen att avsloja Ängel bland skuggors upplosning. Om en eventuell lasare av denna uppsats inte har last romanen ar det viktigt att tanka pa. De narratologiska aspekter som anvands i analysen av romanen ar framfor allt intrig, karaktarer, miljo, tid, berattare och berattelsenivaer. Aven Radstroms anvandning av Orfeusmyten som grund for berattelsens skeende kommer analyseras. Exempel pa teman som tas upp i romanen ar utanforskap och utsatthet, karlek och spraket som villkor for manniskans existens. Radstrom anvander miljo for att forstarka karaktarernas situation; bland annat befinner sig utsatta manniskor som lever i samhallets marginal i fororten, och skildringen av ett framgangsrikt men ocksa ytligt liv utspelar sig i Stockholms innerstad. Ängel bland skuggors intrig skiftar i tid, de olika karaktarernas nutid och bakgrund skildras om vartannat for att bygga upp karaktarerna till nyanserade och sammansatta karaktarer .

<p>Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX.</p>

<p>Göran Tunström (1937 – 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. <em>Ökenbrevet</em> från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i <em>Ökenbrevet</em> är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna. Detta blir utgångspunkten för ett retrospektivt berättande. Men vem berättar Jesus för? Det uppenbaras aldrig någon mottagare till detta brev och sålunda läser vi in oss själva som mottagare av <em>Ökenbrevet</em>.</p><p>Något som alltid fascinerat Tunström är tillblivelsens mysterium, hur vi blir sådana vi är och hur olika händelser och möten i livet formar oss. Sunneromanerna och <em>Juloratoriet</em> är de romaner som Tunström är mest känd för. Den senare är ett ypperligt exempel på och uttryck för de existentiella frågor som fascinerat författaren. Om utgångspunkten för den mänskliga skapelseprocessen, i <em>Juloratoriet</em>, är musiken så är den i <em>Ökenbrevet</em> berättandet i en religiös ram. <em>Ökenbrevet</em> är en berättelse om just sökandet efter identitet och min studie kommer givetvis kretsa kring den frågan. Hur växer identiteten fram via berättandet? Vad som är användbart i mina resonemang är vetenskapen om berättandet, narratologin, och tillsammans med Paul Ricoeur och Peter Brooks plockar jag fram element som kan styrka mina påståenden, vilka i sin tur vägs emot de forskare som har studerat Göran Tunström och som jag valt att lyfta fram för min studie. Anders Tyrberg är den forskare som min studie kommer allra närmast.</p>