• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 3
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 7
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Who is Immanuel? the rise and the foundering of Isaiah's Messianic expectations

Laato, Antti. 1988 (has links)
Diss. -- Åbo akademi.
2

The bridegroom Messiah and the people of God : marriage in the Fourth Gospel

McWhirter, Jocelyn. 2006 (has links)
Univ., Diss.--Princeton, 2001.
3

Messias – den utlovade : Varför var inte Jesus judarnas Messias?

Green, Debbie 2012 (has links)
Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade? Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden. Han var en del av människorna. Jesu intention var inte att ta över översteprästernas eller Pontius Pilatus roll, vilken var kung vid den tiden. Den stora förändringen som Jesus kom med var tron. Det var genom tron som människan skulle få evigt liv, inte genom offer eller handlingar som var vanligt på den tiden.   Trots Jesu handlingar var de stora och utlovade handlingarna som judarna väntade på inte uppfyllda. Judarna hade blivit varnade många gånger för falska profeter och Messias-gestalter. Judarna hade blivit lovade en Messias som bland annat skulle skapa fred på jorden och göra himmelriket på jorden. Han skulle även rädda sitt folk från elände och bedrövelse. Vidare väntade de på en mänsklig gestalt som skulle sitta på Kung Davids tron och regera och göra Jerusalem till världens huvudstad.  Dessa punkter uppnådde inte Jesus.   Vidare talade Jesus om att han skulle återvända en andra gång och då skulle han uppfylla det som inte uppfylldes vid första ankomsten. För judarna har det inte utlovats två ankomster, utan det talas om en ankomst där Messias ska göra ett paradis på jorden, himmelriket på jorden. Betydelsen av himmelriket blev förändrat då Jesus talade om himmelriket inom oss. Det var inte längre ett konkret himmelrike som Jesus talade om och det var det som judarna hade blivit utlovade av Gud. Därmed kunde inte Jesus vara deras utlovade Messias och de väntar än idag på Honom.
4

"...Perché io sono mite e umile di cuore" (Mt 11,29) : studio esegetico-teologico sull'umiltà del Messia secondo Matteo : dimensione cristologica e risvolti ecclesiologici

Kim, Jeong-Rae 2005 (has links)
Doctorat--Théologie--Roma--Pontificia Universitate Gregoriana, 2004. Bibliogr. p. 275-295.
5

Die Entwicklung des Christusbildes in Literatur und Kunst in der frühchristlichen und frühbyzantinischen Zeit

Visser, Wouter Jacobus Antonius. 1934 (has links)
Thesis--Utrecht. First part of "Voorwoord" in Dutch. Bibliography: p. 194-197.
6

Die Entwicklung des Christusbildes in Literatur und Kunst in der frühchristlichen und frühbyzantinischen Zeit

Visser, Wouter Jacobus Antonius. 1934 (has links)
Thesis--Utrecht. First part of "Voorwoord" in Dutch. Bibliography: p. 194-197.
7

Skilda frälsare i samma kläder : En studie om Mithras och Messias funktioner och likheter

Ljung, Gustaf 2013 (has links)
It has since long been noticed that savior figures from different religions have reminded of each other, and there are different theories trying to explain why. This study examines religions operating in the same culture, and in this case, judaism and zoroastrianism, and their influence on each other. In particular, focus is on zoroastrianism's image of the savior figure Mithra, and how this representation may have influenced the description of the Messiah in the Talmud. How are the two figures represented in the scriptures and what similarities can be identified? By a thorough content analysis the studie examines the Avesta of zoroastrianism and the Talmud from judaism. When Avesta is written is uncertain, but it was compiled and edited by Shapur II in fourth century, same time as the Jewish oral traditions were written down in the persian empire in the form of the Babylonian Talmud. The theories used are Dimensional Accrual and Dissociation theory (DAD), this theory seeks to explain what happens when multiple religions are operating in the same area for a long time. The cultural phenomenon that before was exclusive to one culture may be dissolved and it becomes difficult to tell where this phenomenon came from. The farther two or more cultures co-exist, the harder it will be to say what culture is which. Together with DAD is the cultural Churning theory(CCT), CCT argues that when newly arrived immigrant ethnicities take residence in an already established culture, it requires an adaptation primarily from immigrants, i.e the minority culture. CCT also says that that both the society and the individual need to adapt to the new culture. What I have found is that the savior figures in Avesta and the Talmud are largely similar, in several respects. What I also found through historical studies is that these two faiths worked side by side in close to 800 years, and during this time a cultural exchange most likely took place. 
8

Messiasmysteriet i Göran Tunströms roman Ökenbrevet : Identitetsproblematiken ur ett narratologiskt perspektiv

Gustafsson, Jennyli 2010 (has links)
Göran Tunström (1937 – 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna. Detta blir utgångspunkten för ett retrospektivt berättande. Men vem berättar Jesus för? Det uppenbaras aldrig någon mottagare till detta brev och sålunda läser vi in oss själva som mottagare av Ökenbrevet. Något som alltid fascinerat Tunström är tillblivelsens mysterium, hur vi blir sådana vi är och hur olika händelser och möten i livet formar oss. Sunneromanerna och Juloratoriet är de romaner som Tunström är mest känd för. Den senare är ett ypperligt exempel på och uttryck för de existentiella frågor som fascinerat författaren. Om utgångspunkten för den mänskliga skapelseprocessen, i Juloratoriet, är musiken så är den i Ökenbrevet berättandet i en religiös ram. Ökenbrevet är en berättelse om just sökandet efter identitet och min studie kommer givetvis kretsa kring den frågan. Hur växer identiteten fram via berättandet? Vad som är användbart i mina resonemang är vetenskapen om berättandet, narratologin, och tillsammans med Paul Ricoeur och Peter Brooks plockar jag fram element som kan styrka mina påståenden, vilka i sin tur vägs emot de forskare som har studerat Göran Tunström och som jag valt att lyfta fram för min studie. Anders Tyrberg är den forskare som min studie kommer allra närmast.
9

Messiasmysteriet i Göran Tunströms roman Ökenbrevet : Identitetsproblematiken ur ett narratologiskt perspektiv

Gustafsson, Jennyli 2010 (has links)

Göran Tunström (1937 – 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna. Detta blir utgångspunkten för ett retrospektivt berättande. Men vem berättar Jesus för? Det uppenbaras aldrig någon mottagare till detta brev och sålunda läser vi in oss själva som mottagare av Ökenbrevet.

Något som alltid fascinerat Tunström är tillblivelsens mysterium, hur vi blir sådana vi är och hur olika händelser och möten i livet formar oss. Sunneromanerna och Juloratoriet är de romaner som Tunström är mest känd för. Den senare är ett ypperligt exempel på och uttryck för de existentiella frågor som fascinerat författaren. Om utgångspunkten för den mänskliga skapelseprocessen, i Juloratoriet, är musiken så är den i Ökenbrevet berättandet i en religiös ram. Ökenbrevet är en berättelse om just sökandet efter identitet och min studie kommer givetvis kretsa kring den frågan. Hur växer identiteten fram via berättandet? Vad som är användbart i mina resonemang är vetenskapen om berättandet, narratologin, och tillsammans med Paul Ricoeur och Peter Brooks plockar jag fram element som kan styrka mina påståenden, vilka i sin tur vägs emot de forskare som har studerat Göran Tunström och som jag valt att lyfta fram för min studie. Anders Tyrberg är den forskare som min studie kommer allra närmast.

10

Serubbabel und die Königserwartungen der Propheten Haggai und Sacharja; eine historische und traditionsgeschichtliche Untersuchung.

Beyse, Karl-Martin. Unknown Date (has links)
Based on the author's thesis, Halle, 1968. Bibliography: p. 104-108.

Page generated in 0.0615 seconds