Det här examensarbetet undersöker tidigare teoribildning inom Tv-spelsforskningen och i synnerhet kring Tv-spelets berättande. Eftersom forskning inom Tv-spelsområdet är relativt nytt är också själva teorierna under konstruktion vilket leder till att en del antaganden kan diskuteras. Därför granskar och diskuterar jag i den här uppsatsen de teorier och teoretiker som menar att film och litteraturteorier inte bör användas inom Tv-spelsforskning och att det inte är intressant att analysera spelets berättande. Teoribildningen som gör detta kallas ludologi och driver en tes om att Tv-spel i egenskap av nytt medium istället bör undersökas mer funktionellt.             Den här uppsatsen diskuterar hur ludologerna argumenterat i sin framställning av denna tes och huruvida det är konstruktivt att smala av forskning genom att utesluta teorier från andra forskningsfält. Detta görs med hjälp av ett huvudspelexempel i form av Bastion (SuperGiant Games, 2010) som rent funktionellt är ett relativt enkelt spel, men som samtidigt har ett speciellt sätt att berätta på. Syftet är att bidra till forskningen kring Tv-spel och argumentera för en mer bred syn på vad som kan vara intressant att analysera.

<p>Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX.</p>

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX.

No description available.

Detta är en kandidatuppsats som presenterar ett arbete om berättande i spel och ett fokus på narratologiska och ludologiska berättartekniker. Narratologer och ludologer har länge varit oense om det sätt på vilket ett spel ska analyseras. Skillnaden mellan dessa två är att narratologer anser att spel ska analyseras som ett narratologiskt medie (som t.ex. böcker eller film) medan ludologer istället menar att spel ska analyseras genom spelmekanik (regler och spelarens interaktion med spelvärlden). I detta arbete presenteras olika sätt att använda berättande i spel och en tillämpning på detta gestaltas genom ett spel med en stegräknare skapat i form av en mobilapplikation

This degree project in swedish is a study on the videogame L.A. Noire (Team Bondi, 2011),where the goal with the essay is to determine which narrative and plot presents itselves in thevideo game. Another point of investigation is how videogames could act as a literaturedidactic tool for pupils and teachers alike. The videogame is analysed with the method“skugga intrigen“, a method originally created to help analyse plots and narratives inliterature. The game has two major plots and takes place in a very strict timelines within thestory and these are during the vice and the arson desks within the LAPD. Previous research onthe topic has concluded that videogames could be implemented as a place not just forentertainment, but education as well. Schools and teachers may lose their authority andcontrol of the classroom if the differences between the school education and their ownunofficial knowledge outside of school is not on par. Perhaps L.A. Noire and othervideogames can become the next great literature didactic tool within the swedish senior highschool?

Vi är en grupp som håller på att utveckla ett spel, och var för det här spelets räkning intresserade av att se hur väl en spelare kan uppfatta spelberättelsen, motivation, samt ton och genre utan en introducerande etableringsscen. Vi har tagit reda på detta genom att skapa tre varianter av en spelprototyp. Den första använder sig av enbart miljöberättande. Version 2 är som version 1 men har även en panorerande kameraåkning över nivån. Version 3 är som version 2 men har också en 2D-animerad cutscene som tydliggör början av berättelsen. De här versionerna speltestades av testdeltagare som sedan intervjuades för att undersöka deras förståelse av narrativet. Vi kom fram till att en etableringsscen ger en ökad förståelse hos spelaren. Vårt urval av deltagare var däremot litet och prototypen var inte särskilt lång. Vi anser att framtida studier på området bör ha större bredd i urval av testdeltagare samt spelets omfattning.

Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till The Female Assassin; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska Revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska Revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer. Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet La Meurtrière (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11. The Female Assassin handlar om de tre första åren under Franska Revolutionen och om den unga lönnmörderskan Élodie Bauchet. Jag använder mig av ludologi och narratologi för att undersöka och diskutera spelmanuskriptets spelmekanik och berättelse. Slutsatsen som jag drog efter att granskat manuskriptet genom narratologi och ludologi var att story i spel kan berättas genom spelmekanik och att det är att föredra framför så kallade cutscenes och dialog emellan spelkaraktärer.

<p>Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till <em>The Female Assassin</em>; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska Revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska Revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer.</p><p>Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet <em>La Meurtrière</em> (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11. <em>The Female Assassin</em> handlar om de tre första åren under Franska Revolutionen och om den unga lönnmörderskan Élodie Bauchet. Jag använder mig av ludologi och narratologi för att undersöka och diskutera spelmanuskriptets spelmekanik och berättelse. Slutsatsen som jag drog efter att granskat manuskriptet genom narratologi och ludologi var att story i spel kan berättas genom spelmekanik och att det är att föredra framför så kallade cutscenes och dialog emellan spelkaraktärer.</p><p> </p>

I denna uppsats granskar jag dataspelsmediet, ett medium för interaktivt berättande, för att undersöka hur konstverk kan aktivera sin publik, om de tolkningar som konst inbjuder till kan ses som en sorts interaktivitet. Jag kommer att presentera olika teorier och koncept för att undersöka spel i allmänhet och dataspel i synnerhet: ludologi, ergodisk litteratur och cybertext, samt spel och lek som modell för kulturellt meningsskapande enligt Jacques Derrida. Jag tar upp rumsliga installationsverk som ett exempel på konstverk som ger betraktaren möjlighet till egna val, och tolkar två installationer utifrån de teorier jag presenterat. Jag diskuterar i slutsatsen vilka aspekter av dessa teorier som kan överföras till konst, hur de kan användas till analys och produktion av konstverk.