Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning. Resultatet visar att smartboard är ett användbart verktyg som på flera olika sätt kan stimulera elevers språkutveckling. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framgår det att lärarna som medverkat ser många fördelar med användandet av smartboard, men att användandet ibland kan uppfattas som tidskrävande. De tillfrågade lärarna ansåg det viktigt att lära sig och använda smartboardtekniken för att med hjälp av den bidra till elevernas språkutveckling.

Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare.

Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers och gymnasielärares attityder till språkriktighet i givna textkategorier. Jag undersökte även deras uppfattningar kring om modern teknik och engelskan påverkar skriften samt om arbetet med språkriktighet i skolan är tillräckligt enligt informanterna. Jag har utfört en enkätstudie med både slutna och öppna frågor. Resultaten visar att majoriteten värdesätter språkriktighet mycket högt i formella texter, och lägre i informella. De flesta anser att dagens teknik och engelskan påverkar skriftspråket, mestadels genom att förenkla och förkorta det. Språkriktighetsundervisningen är bra enligt de flesta. Slutsatsen är att trots de förenklingar av skriftspråket som den nya tekniken och engelskan bidragit till anser informanterna att värdet av språkriktighet är högt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner. Vidare använde lärarna den moderna tekniken som ett övningsredskap för eleverna och som ett digitalt uppslagsverk, både för eleverna och sig själva. Användandet av modern teknik i undervisningen upplevs av lärarna vara till hjälp för de eleverna med behov av stöd i sin skriftspråkliga utveckling, genom att lärarna kan visa ämnesmaterialet på flera olika sätt. Lärarnas syn på den moderna tekniken och internetanvändandet är att den är praktisk och håller en inspirerande roll. Synen på modern teknik som ett medierande verktyg, där lärarna kan lära sig genom tekniken, upplevs genomgående i intervjuerna.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken omfattning och hur lärplattan betraktas som ett pedagogiskt redskap i förskolans verksamhet. I takt med framväxten av lärplattor i förskolans verksamhet ställs ökade krav på digital kompetens hos pedagogerna i förskolan gällande exempelvis hur lärplattorna kan användas i ett didaktiskt syfte och bli ett pedagogiskt redskap. Studien bygger på en enkätundersökning där lärcoacher och andra pedagoger som aktivt arbetar med IKT i förskolan har deltagit. Studiens resultat visade följaktligen att pedagogers förhållningssätt är av betydelse då lärplattan används samt att lärplattan ses som ett mångsidigt redskap som underlättar många situationer i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jämföra några skolor om teknikanvändning under NO-undervisningen i årskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lärarna ser på användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt elevernas förväntningar på teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger på en kvalitativ inriktad studie med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan används på olika sätt beroende på läraren och skolans resurser. / The goal of this study is to compare some schools about the use of technology in science teachings and media literacy. The study provides a picture of how the school and the teachers see technical materials used in the teaching's and the student's expectations of technological equipment in school. This study is based on a qualitative oriented study using interviews and a questionnaire survey. The study showed that technical tools in school are used in different ways depending on the teacher and the school's resources.

<p>D-uppsats vt 2004 vid Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Baserad på fältarbetet "Folklivsforskning i Roslagen" som bedrevs 2002-2003 och samfinansierades av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI, senare ISOF) och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som i sin tur var en fristående fortsättning på "Väddöprojektet" från 1972.</p> / Folklivsforskning i Roslagen

I dagens medievana samhälle blir det allt vanligare att använda avancerad digital teknik inom scenkonstnärliga institutioner. Modern teknik möjliggör användandet av videoscenografi som ett scenografiskt element inom scenkonst. Det vanligaste är att projicera en förinspelad video, film eller ljus över scenen. Med djupintervjuer som metod var syftet att beskriva hur det digitala teknikskiftet inom olika scenkonstnärliga institutioner har sett ut samt att försöka förstå hur denna påverkan tagit sig uttryck. Avsikten var även att få reda på vad personer inom branschen kallar sig till yrket då det finns oklarheter kring benämningen. Studien har visat på att yrkesbenämningen som personer aktiva inom branschen väljer att använda är ett individuellt val som även beror på bakgrund och aktuella arbetsuppgifter. Vidare visar studien att användandet av videoteknik inom scenkonstnärliga institutioner är vanligare än vad vi tror och att branschen är ung och ännu inte har formaliserats. Videoscenografi i kombination med traditionella metoder är även något som förhöjer det konstnärliga uttrycket. Slutligen visar studien på att trots att tekniken fortfarande är dyr så används den allt mer då den underlättar processen i att flytta föreställningar mellan olika arenor då det inte krävs så mycket traditionell scenografi och rekvisita, vilket skapar ökad frihet till personer aktiva inom branschen. I framtiden kommer mer ny teknik att användas vilket kommer innebära att yrken som exempelvis dekormålare inte kommer behövas i samma utsträckning som förr.

No description available.