The purpose of the study is to examine how the teachers in second grade use SMART Board and compare two schools. The process I used was qualitative interviews and classrooms observations. Previous studies shows how widely SMART Board is used in classrooms, and this has also been shown in my study. The study shows how differently SMART Board is used in the classrooms, and how important education in the technology of SMART Board is to achieve in the classroom. The final discussion clearly shows similarities and differences in the use of SMART Board in different classrooms and also the teachers’ thoughts about SMART Board as a tool. A central aspect in the use of SMART Board shows how important the basic education in SMART Board is. Keywords: SMART Board, learning, similarities and differences.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt? För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet. De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet. Förändringen i planeringsarbetet leder till ett ökat reflekterande över det pedagogiska arbete och mer genomtänkta exempel. Lektionsanteckningar kan sparas och återupptas, de kan även delas med kollegor och elever. För att uppnå positiva effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor behövs det kompetensutvecklingsinsatser, artiklarna visar på ett antal olika former av utvecklande arbetsformer. / The aim of this systematic review is to clarify the state of research in interactive whiteboards. What the research has found for the effects of the use of interactive whiteboards and what are the needs for professional development of teachers who are expected to use the boards in a pedagogically appropriate manner? To clarify the state of research and get answers to questions a systematic review method is used where the inclusion of the material consists of an objective selection process. Only scholarly articles from the year 2007 with empirical investigation and preparation for teaching in secondary schools are included in the analyzed material. The papers included in the research review shows many positive effects with interactive whiteboards, and some negative effects. Increased classroom dialogue, enhanced visualization, and change in the process of lesson planning are some effects that are frequent in this review material. The change in planning leads to an increased reflection of the pedagogical work and more elaborate examples. Lecture notes can be saved and resumed, they can also be shared with colleagues and students. To achieve the positive effects of the use of interactive whiteboards professional development activities are needed, articles reveals a number of different forms of developmental work.

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning. Resultatet visar att smartboard är ett användbart verktyg som på flera olika sätt kan stimulera elevers språkutveckling. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framgår det att lärarna som medverkat ser många fördelar med användandet av smartboard, men att användandet ibland kan uppfattas som tidskrävande. De tillfrågade lärarna ansåg det viktigt att lära sig och använda smartboardtekniken för att med hjälp av den bidra till elevernas språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde. Dock kan detta stora användningsområde endast komma till bruk om man är införstådd i arbetssättet. Resultatet baserades på respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning. Det visade sig att implementeringen skett genom ett top down taget beslut av skolledning och rektorer. Dock var de flesta pedagoger positiva till införandet av Smartboarden i skolan. I förskolan var det spridda tankar kring implementeringen eftersom att en del pedagoger ansåg att Smartboarden hörde hemma i skolan och andra visste inte ens vad det var för något.  En slutsats att dra efter denna studie är att pedagogerna som använder sig av Smartboard måste få utbildning kring användningen för att det ska ge ett bra resultat i undervisningen och satsningen av det nya läromedlet.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och sin förtrogenhet med att hantera dessa. Ett syfte är också att undersöka på vilka sätt pedagoger uppfattar att digitala verktyg bidrar till sociala samspel i förskolan. I läroplanen förespråkas användning av multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010). Det finns pedagogisk forskning kring digitala verktyg där utbudet riktar sig främst mot datorn, men forskning kring senare digitala verktyg är begränsad. Därför har vi inspirerats att söka mer fakta och ta reda på hur det ser ut på några svenska förskolor.   För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget för resultatet vi presenterar bygger på intervjuer av sju pedagoger som arbetar på förskolor i södra Sverige. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har utgått från det fenomenografiska samt det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att pedagoger förespråkar att använda surfplattan som digitalt verktyg i barngruppen, men vilka riktlinjer som gäller och hur de tolkar uppdraget i läroplanen varierar. Flertalet pedagoger resonerar kring att barn har större digital kompetens än pedagoger i förhållande till spelande på surfplattan, vilket de menar handlar om barns vana och mod att våga utforska verktygen. Samspelet mellan barn handlar om turtagning, kommunikation samt problemlösning och tillsammans med pedagoger fungerar det till största delen genom att pedagogerna är närvarande men inte nödvändigtvis deltagande.

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare i åk 4-6 belyser och säger sig använda smartboarden i engelskundervisning. Denna studie är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre grundlärare som undervisar i engelska i år 4, 5 och 6, och TPACK-modellen har valts som teoretisk utgångspunkt för analys, tolkning och diskussion av materialet. Resultatet visar vilka för- och nackdelar med smartboarden som upplevs av lärarna. En fördel som framkommer är att smartboarden gör det möjligt att spara och dela lektionsinnehållet, medan en nackdel som omnämns är teknikens sårbarhet som medför att läraren ständigt måste ha en alternativ lektionsplan i beredskap. Resultatet visar också att de tre lärarna framför allt använder smartboarden som projektor, dvs. ett visningsredskap, och att dess fulla användningspotential ofta lämnas outnyttjad till följd av att lärarna får otillräcklig teknisk utbildning och bristfälligt pedagogiskt stöd för hur smartboarden ska integreras i ämnesundervisningen på bästa sätt.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

BakgrundGrundskolan är en miljö som är under ständig förändring och utveckling. När förändringar sker inom styrdokument förändras även verksamheten. Arbetet med digitala verktyg i skolan är ett pågående arbete och en process som påverkas av verksamhet och styrdokument. Lärarnas val av förhållningssätt och arbetsmetoder påverkas i sin tur av verksamhetens miljö och synsätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur och hur frekvent digitala verktyg används av lärare i årskurs 1-3 vad gäller elevers undervisning i svenska samt vilka omständigheter som påverkar användandet.MetodUndersökningen är grundad i den kvantitativa metodansatsen med enkät som undersökningsverktyg. Resultatet har tolkats utifrån den sociokulturella teorin. Det lämnades ut 60 enkäter till verksamma lärare och vi fick tillbaka svar från 52 av dem.Resultat Studiens resultat visar att alla lärare ser positivt på användandet av digitala verktyg. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är att alla lärare har tillgång till någon form av digitala verktyg och att de flesta lärare använder verktygen mer än 1 gång i veckan. Den mesta digitala användningen sker via iPad (lärplattan) där applikationerna Safari, Bookcreator, ABC-klubben och Pages är de mest använda applikationerna inom verktyget. Det minst använda verktyget är Smartboard, den interaktiva skrivtavlan, där 8 respondenter angett att de använder verktyget mer än 1 gång i veckan medan 40 respondenter angett att de aldrig använder den. Digitala verktyg förekommer i mer än bara svenskämnet. Matematik, samhällsorienterade ämnen samt naturorienterade ämnen är de områden där de digitala verktygen har störst användning. Majoriteten av lärarna har även deltagit i fortbildning inom IKT och de flesta anser även att ledningen förespråkar det digitala användandet. Lärarna hävdar att IKT är viktigt då det ger eleverna möjlighet för ytterligare en inlärningsstrategi men att skolan behöver mer resurser.