I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--‐ och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan. För detta har flera metoder använts. Dels har teoretiska analyser av innehållsvaliditeten hos materialet genomförts genom att undersöka materialets samstämmighet till kursplan och kunskapsformer. Även kvalitativa intervjuer med lärare har genomförts för att skapa en bild av det praktiska användandet. Resultatet ger en bild av lärarnas användande av materialet och deras arbetssätt som bland annat består av större arbetsområden med både praktiska och teoretiska inslag, med kompletterande material och arbetsformer. Resultatet från analyserna av innehållsvaliditeten visar att materialet i tillräcklig grad samstämmer med kursplaner och kunskapsformer för att en användning ska vara befogad. Detta leder till en diskussion om att materialet inte ensamt kan användas för att eleverna ska nå kursplanens mål och utveckla kunskapsformer. Även materialets fördelar och sätt att användas diskuteras, samt vikten av att generellt validera användningen av material som används i undervisning.

Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielärare användning av och uppfattningar om digitala lärresurser i historieundervisningen utifrån ett didaktiskt och ett fenomenografiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var således: vad framhåller lärare om de didaktiska frågorna avseende digitala lärresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lärare av sina val av didaktiska frågor gällande digitala lärresurser? För att kunna behandla frågeställningarna så har både enkät och intervju använts som metod. Genom användandet av enkät så har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyserats kvalitativt med hjälp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades på 30 enkätrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor. Studien har visat att artefakter så som datorn, projektorn och internet används mest frekvent av lärarna samt att lärarnas eget användande är betydligt större än elevernas. Digitala lärresurser används främst som ett komplement till läroboken och verktygen används ofta för att presentera lektionsinnehåll för eleverna. Eleverna använder ofta datorn för att anteckna eller söka efter information. De mest framstående anledningarna till att lärarna väljer att använda digitala lärresurser är för att det sparar tid i, och underlättar olika aspekter av, undervisningen. Lärarna uppfattar att digitala lärresurser kan användas för att motivera eleverna genom att olika presentationsprogram används. Uppfattningen att distraktion är en nackdel med användningen delas av många och den står ut som den i särklass största negativa konsekvensen av användningen av digitala lärresurser bland studiens deltagare.

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga mellanstadielärares användning av digitala spel i matematikundervisningen. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: Hur använder mellanstadielärare i olika åldrar digitala spel i matematikundervisningen? I vilket syfte använder mellanstadielärare i olika åldrar digitala spel i matematikundervisningen? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en analys av en kvantitativ webbenkät besvarad av lärare som uppfyllde studiens urvalskriterier. Det empiriska materialet samlades in från 117 respondenter och analyserades både deskriptivt och med hjälp av formell statistisk hypotesprövning för att undersöka om olika aspekter kring användningen av digitala spel är beroende av lärarens ålder. Studiens teoretiska ramverk var RAT-modellen som står för ”Replacement, Amplification, Transformation”. Modellen fokuserar på hur teknologi kan användas med syfte att ersätta, förstärka eller transformera undervisnings- och lärandeprocesser. Resultaten visar att digitala matematikspel används mest inom taluppfattning och algebra, och majoriteten av lärarna använder digitala spel regelbundet i matematikundervisningen. Resultaten indikerar att användandet minskar ju äldre läraren är och att det finns en statistisk signifikant skillnad i användningsfrekvensen mellan åldersgrupperna. Vidare framgår det att en majoritet av lärare mellan 21 och 60 år använder digitala spel för att förstärka lärandet, medan det är mer vanligt att lärare som är 61 år eller äldre använder spelen för att ersätta traditionella metoder. Resultaten visar att de två vanligaste syftena med att använda digitala matematikspel är för att variera undervisningen och för att eleverna ska få repetera och befästa kunskaper. / The purpose of the present study is to map the use of digital games in mathematics instruction by teachers of grades 4-6. To achieve the study's purpose, the following research questions were used: How do teachers of grades 4-6 of different ages use digital games in mathematics instruction? For what purpose do teachers of grades 4-6 of different ages use digital games in mathematics instruction? To address the study's purpose and research questions, an analysis of a quantitative web survey was conducted with teachers who met the study’s selection criteria. The empirical data was collected from 117 respondents and analyzed both descriptively and through formal statistical hypothesis testing to examine whether different aspects of the use of digital games are dependent on the teachers’ age. The theoretical framework of the study was the RAT model, which stands for "Replacement, Amplification, Transformation." The model focuses on how technology can be used to replace, amplify, or transform teaching and learning processes. The results show that digital mathematics games are used most frequently in number sense and algebra, and the majority of teachers use digital games regularly in mathematics instruction. The results indicate that the usage decreases with the age of the teacher, and that there is a statistically significant difference in usage frequency among different age groups. Furthermore, it appears that the majority of teachers aged 21 to 60 use digital games to amplify learning, while it is more common for teachers aged 61 and older to use the games to replace traditional methods. The results show that the two most common purposes for using digital mathematics games are to vary instruction and to allow students to practice and reinforce their knowledge.

Syftet med den här litteraturöversikten var att genom tidigare forskning undersöka frågor som berör kooperativt lärande inom läs- och skrivinlärning. Den centrala problemformuleringen för litteraturöversikten var hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Problemformuleringen mynnade sedan ut i frågeställningarna om hur kooperativt lärande kan förbättra elevers tidiga läs- och skrivinlärning? Hur presenterar tidigare forskning lärares möjligheter och utmaningar med kooperativt lärande? Vilka möjligheter och utmaningar lyfter tidigare forskning som elever eventuellt möter när de deltar i kooperativt lärande? Omfattande sökningar gjordes för att finna relevant forskning inom området. I det analysarbete som gjorts har tematisk analys använts för att strukturera materialet. Resultatet visar att olika metoder inom kooperativt lärande kan bidra till att förbättra elevers läs- och skrivutveckling. Resultaten visar även på flera gynnsamma effekter hos elever vid användningen av kooperativa arbetsmetoder. Tidigare forskning lyfter även de möjligheter och utmaningar som läraren möter i arbetet med kooperativt lärande.

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement. / Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.