The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric’s in schools, more specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography.   The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it. This has contributed to the difference in teachers' approaches to rhetoric. However, teachers' education in rhetoric is not sufficiently comprehensive in relation to the requirements of the curriculum considering rhetoric. A reason to this is that neither rhetoric nor oral preparation has been a required subject in the education of the teachers. Many teachers have on their own studied rhetoric to complete the requirements of the curriculum.   Generally, these teachers work with rhetoric as independent parts of the Swedish subject. But there is a desire that rhetoric must also be integrated into other subjects. Thus, students will have more opportunities to come into contact with rhetoric and can translate the theory of rhetoric into practice in different contexts. Shared by all six teachers is the opinion that they work with rhetoric in a way that they attach both oral and written parts in rhetoric. Through various methods, exercises and facts, students can thus achieve a sense of self-confidence, which they could use when they speak to different audiences in different contexts. Students also become aware of the power of the spoken word. This also contributes to language learning and language development with the students.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta. I stort visade resultatet dock att lärarna efterfrågade fortbildning, samtidigt som de kände sig tveksamma till huruvida datorn ska ta för stor plats i förhållande till de tryckta läromedlen.     Det vanligaste användningsområdet för datorn var faktasökningar samt ordbehandling. Strax efter kom att streama film och klipp via Internet. Lärarna tenderade att fråga sina kolleger eller söka information själv när de ville ha inspiration till sin undervisning. Svaren visade också att lärarnas egna inställning till IKT spelade minst lika stor roll som tillgången till teknik och stöd av ledningen till fortbildning för att integrera IKT i undervisningen. / The purpose of this essay is to study how teachers in Swedish view the use of ICT. How the conditions for ICT are and in which way they work for target achievement in the subject with help from ICT. To answer these questions, questionnaires were sent out to teachers in secondary and upper secondary school in 16 different schools. Half of the questionnaires were answered. The answers showed that the majority of the teachers were positive to the use of ICT in the classroom. Several gave examples of how they use ICT and how they relate this to the goals in the Swedish subject in secondary and upper secondary school. Half of the participants felt that they had good knowledge of ICT. The same number of teachers had gotten further training and felt support from the school management to do this. Though at large the result showed that the teachers asked for further training, when at the same time they felt uncertain of how the computer should be used in relation to the printed teaching materials. The most common use of the computers were to search for facts and word processing. Next was to stream movies and clips from the Internet. The teachers asked their colleagues or searched for information themselves when they wanted inspiration for their teaching. The answers also showed that the teachers' attitude towards ICT played as a big part as the access to technology and support from the school management for further training, when it concerned integrating ICT in teaching.

Intervjustudien är inspirerad av fenomenografi och berör ämnet skönlitteratur i svenskämnet. Examensarbetet har som syfte att undersöka svensklärares uppfattningar om skönlitteratur i svenskundervisningen. Studien besvarar frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? samt Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna?   De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna genomfördes med svensklärare som undervisar i grundskolans mellanår. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom att de delades in i olika kategorier som visar på lärarnas uppfattning kring de tre frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? och Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna? Delar ur det sociokulturella perspektivet som scaffolding, den proximala utvecklingszonen och att lära i samspel med andra ger läsaren en förståelse för grunden i de intervjuade lärarnas praktik och läroplanen. Perspektivet påverkar utformningen av undervisning med skönlitteratur.   De olika kategorierna av uppfattningar som utgör resultatet visar på de olika uppfattningar som svensklärarna har kring de tre huvudkategorierna: Syfte med skönlitteraturen, Urvalsprocessen och Läslust. Resultatet visar att romaner är en skönlitterär genre som är överrepresenterad i svenskundervisningen och att genrer som poesi helt saknas. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som ett sätt att fly verkligheten, ett sätt att uppnå lugn och ro i klassen samt ett sätt att utveckla elevernas språk. Resultatet visar även att lärarna väljer skönlitteratur som många elever uppskattar men även att lärarna inte alltid gör skönlitterära val själva utan inspireras av både kollegor och olika former av medier. Slutligen visar resultatet att lärarna i studien anser att läslust skapas genom att tipsa eleverna om skönlitteratur, genom att göra skönlitteraturen tillgänglig samt genom att läraren är en läsande förebild för eleverna.   Slutsatsen är att lärarna i studien har många och breda uppfattningar kring skönlitteratur i svenskämnet och att skönlitteratur har en mångfasetterad roll inom svenskundervisningen. / This interview study is inspired by phenomenography and concerns the subject of fiction as a part of teaching Swedish. The study answers the questions What genres of fiction are used in teaching and to what purpose is fiction used?, What does the selection process of fiction look like? and How do the teachers view their own part in creating a desire to read among the pupils?   The semi structured, qualitative interviews were carried out with teachers who teach Swedish in middle school. The interviews were transcribed and then analysed by placing them in different categories that show teachers perceptions´ concerning the three questions What genres of fiction are used in teaching and to what purpose fiction is used?, What does the selection process of fiction look like? and How do the teachers view their own part in creating a desire to read among the pupils? Parts of the sociocultural perspective such as scaffolding, the zone of proximal development and learning in interaction with others provide the reader with an understanding of the basis of the interviewed teachers´ practice and the curriculum. The perspective affects incorporating fiction into teaching.   The different categories of perceptions that make up the result show the different perceptions that teachers who teach Swedish have concerning the three main categories: Purpose of fiction, Selection process and willingness to read. The result shows that novels constitute a genre that is over-represented in the teaching of Swedish and that genres such as poetry is completely missing. The teachers in the study view fiction as a way to escape reality, a way to achieve peace and quiet in the class and as a way to develop the pupils´ language. The results also show that the teachers choose fiction that many pupils appreciate but also that the teachers do not always make the choice of which fiction to use alone but are inspired by colleges as well as different kinds of media. Finally the results show that the teachers in the study consider that the willingness to read is created through giving the pupils tips on fiction to read, providing them with fiction and being a reading role model for the pupils.    The conclusion is that the teachers in the study have many and wide conceptions concerning fiction as a part of teaching Swedish and that fiction has a multifaceted role in teaching Swedish.

Youths tend to spend less and less time reading, although they still consider that they would like to read more. This dilemma is particularly interesting within the teaching of the Swedish language in school since reading fiction is a vital part of the subjects’ content. The aim of this systematic literature study is to investigate upper secondary students’ perceptions of fiction reading. The current method implies searching for literature within a certain subject, followed by a critical review and coding of the chosen literature. The time range that is being investigated is from the 1970s and onwards, that is, a Swedish subject determined by three separate curriculums. The study shows that students tend to have a different amount of interest in reading but an important part of reading seems to be the possibility to choose the book yourself. The study can also demonstrate a distinct difference between the reading that students do at home and the reading that takes place in school.

I dagens skola används läromedel dagligen. De läromedel som används blir på ett sätt elever- nas verklighet eftersom texter av olika slag formar vårt sätt att tänka och agera. När den stat- liga förhandsgranskningen av läromedel upphörde i början av 1990-talet blev det skolornas ansvar att kvalitetssäkra läromedlen, något som många lärare har uppgett att de inte har tid med. Statliga utredningar under 2000-talet har visat på brister i läromedel avseende hur väl de lever upp till läroplanens värdegrund samt på ett underskott av kvinnliga representanter. Syf- tet med det här examensarbetet i svenska var att bidra med kunskap om hur genuskonstruktion har förändrats över tid i svenska läseböcker. Därav analyserades fem olika läromedel från 1970-talet och fram till 2010-talet avsedda för grundskolans tidiga år. Till min hjälp har jag använt mig av Yvonne Hirdmans genusteori, Lena Kårelands resonemang om genusordning och Elisabeth Öhrns kunskapsöversikt om förändrade könsmönster i skolan. I analysen fram- kommer att samtliga läseböcker visar på skillnader mellan kvinnor och män inom olika områ- den. Det tyder på att genusfrågor i skolan fortfarande är aktuella. / Today in school, teaching materials are used daily. The teaching materials used become, in a way, the pupils' reality because texts of various kinds shape our way of thinking and acting. When the government preview of teaching materials ceased in the early 1990s, it became the schools' responsibility to ensure the quality of teaching materials, something that many te- achers have stated that they do not have the time for. Government studies during the 2000s have shown shortcomings in teaching materials regarding how well they live up to the cur- riculum's moral values and on a deficit of female representatives. The purpose of this thesis in Swedish was to contribute knowledge about how gender construction has changed over time in Swedish textbooks. Hence, five different textbooks were analyzed from the 1970s until the 2010s intended for the early years of compulsory school. To my help, I have used Yvonne Hirdman’s theory about gender, Lena Kåreland's reasoning about gender order and Elisabeth Öhrn's research overview about changing gender patterns in school. The analysis reveals that every textbook shows differences between women and men in different areas. This indicates that gender questions in school are still relevant.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan. / Rhetoric is once again a part of the syllabus for the Swedish subject in high school. The aim of this essay is therefore to highlight the place of the rhetoric in the teaching, to investigate the teachers approach and implementation of teaching in oral performances. The essay is further built on the following questions: Which approach do teachers in the  Swedish subject in high school show, according to relevance for the student’s grade and  knowledge, and its relevance in relationship to other moments in the course? How does  teachers in the Swedish subject in high school look at the organization of the lessons  around oral performances? To be able to answer these questions three semi structured  deep interviews has been done, and two of the informants has handled a list of terms they use in their education. According to previous research and the study of the essay  there is differences in the approach to oral performances in the Swedish subject, and also varying organization of the teaching. No uniformed result is achieved, instead the essay shows a lack of consensus in this matter.

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning?   Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. / The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.

Syftet med den här studien är att bidra med ett elevperspektiv på hur elever i årskurs 3 upplever att bli bedömda och hur de upplever bedömningsmetoder som är vanligt förekommande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört åtta elevintervjuer på två skolor. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och självbestämmandeteorin. Resultatet visar att eleverna upplever bedömning som positiv och motiverande när de har en förståelse för att bedömning är till för att stötta deras lärande. Resultatet visar att eleverna upplever återkoppling från läraren som en värdefull bedömningsmetod. Prov är den bedömningsmetod som skapar viss stress och oro hos eleverna men är ändå uppskattat som bedömningsmetod, eftersom de anser att det är ett konkret sätt att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna upplever att både kamratbedömning och självbedömning stöttar deras lärande men det framgår att det krävs stödstrukturer för att inte bedömningen ska bli för generell eller konkret.

Texter i digitala miljöer är en formulering som framkommer i kursplanen för svenskämnet. Formuleringen kan innefatta många olika slags texter och det är därför möjligt att formuleringen tolkas olika av lärare. Syftet med studien är därför att undersöka hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 beskriver formuleringen texter i digitala miljöer och hur de arbetar med det i praktiken, för att söka efter möjlig variation i lärarnas svar. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar av en formulering, och därför inspireras studien av fenomenografi. Vygotskijs sociokulturella perspektiv presenteras och centrala begrepp inom perspektivet tas upp, mediering, scaffolding och kreativt skapande nämns som väsentlig utgångspunkt i studien.  Resultatet tyder på att formuleringen delvis är svårtolkad och att lärare ger olika beskrivningar av formuleringen, dock framgår det att tre av fyra lärare trots det, arbetar på ett likvärdigt sätt. Det som skiljer sig är huruvida de bedömer elevers estetiska uttrycksätt i de digitala texterna eller inte. Lärarna lyfter den skrivna texten som prioritet i elevernas arbete och bedömning. När det kommer till texter i digitala miljöer är det främst att lära eleverna att vara källkritiska som är i fokus. Multimodalitet är centralt i många texter i digitala miljöer och påverkar hur en text tolkas, vilket kräver en annan typ av läskunnighet och kunskap i att skapa texter i digitala miljöer. Trots det och att det framgår i kommentarmaterialet för svenska kursplanen, att eleverna behöver jämföra multimodala texter med texter av bara ord, nämns inte denna aspekt av lärarna i denna studie. / Texts in digital environments is a wording that appears in the syllabus for the Swedish subject. The wording could include many different types of texts, and it is possible that the wording is interpreted differently among the teachers. The aim of the study is, therefore, to explore how four teachers that teach the Swedish subject in grades 4-6, describe the wording text in digital environments and how they work with this in practice, to see how it differs. The study is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews. The purpose of the study is to examine teachers’ different descriptions of a formulation, and therefore the study is inspired by a phenomenography. Vygotskij’s sociocultural perspective is presented, and key concepts within the perspective are addressed, mediation, scaffolding and creative creation are mentioned as an essential point of departure in the study.  The result indicates that the wording is partly difficult to interpret and that teachers give different descriptions of the wording, despite this, it appears that three out of four teachers teach in an equivalent way. The difference appears instead to be whether the teachers assess students’ aesthetic expressions in the digital texts. Teachers highlight the written texts as a priority in students’ work and assessment. When it comes to texts in digital environments, it is mainly teaching pupils to be critical of sources in focus. Multimodality is central to many texts in digital environments and affects how a text is interpreted, which requires a different type of literacy and knowledge in creating texts in digital environments. Despite this and the fact that it appears in the commentaries for the Swedish syllabus that pupils need to compare multimodal texts with texts of only words, this aspect is not mentioned by the teachers in this study.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.