<p>I vår tid då diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen på gymnasieskolan dyker</p><p>upp och förstärker känslan av att undervisningen inte kunskapsmässigt verkar fungera på ett</p><p>tillfredställande sätt inför arbetslivet och för fortsatta studier, är det avgörande att stanna upp</p><p>och kolla vad som egentligen pågår och varför.</p><p>För att göra analysen så enkel som möjlig uppmärksammas matematikundervisningens</p><p>beståndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform och</p><p>arbetssätt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevanta</p><p>didaktik- och undervisningsteorin ställs mot skolverkligheten genom aktionslärandets</p><p>principer. Tre aktioner pågår.</p><p>Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mer</p><p>genomtänkt samarbete mellan lärarna samt läraren/lärarna och eleverna. Lektionerna blir mer</p><p>oförutsägbara medan lärarnas och elevernas intresse, engagemang och delaktighet tilltar och</p><p>värderas högre. Parterna, lärarna och eleverna, får bekräftelse.</p>

I vår tid då diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen på gymnasieskolan dyker upp och förstärker känslan av att undervisningen inte kunskapsmässigt verkar fungera på ett tillfredställande sätt inför arbetslivet och för fortsatta studier, är det avgörande att stanna upp och kolla vad som egentligen pågår och varför. För att göra analysen så enkel som möjlig uppmärksammas matematikundervisningens beståndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform och arbetssätt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevanta didaktik- och undervisningsteorin ställs mot skolverkligheten genom aktionslärandets principer. Tre aktioner pågår. Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mer genomtänkt samarbete mellan lärarna samt läraren/lärarna och eleverna. Lektionerna blir mer oförutsägbara medan lärarnas och elevernas intresse, engagemang och delaktighet tilltar och värderas högre. Parterna, lärarna och eleverna, får bekräftelse.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar:Vilka är för – och nackdelarna med utomhuspedagogik?Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer?Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik?I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning. Lärarna känner också att de skulle kunna använda sig mer av utomhuspedagogik. Fastän att det finns mycket forskning kring utomhuspedagogik och dess påverkan på elevers prestationer i skolan används det förvånansvärt lite i skolan. Lärarna upplever att det är svårt att planera och förbereda sig för undervisning ute, det är material som ska med, det finns elever som har särskilda behov, elever med rörelsehinder, diabetes eller andra sjukdomar. Även tidsbrist kan vara en av anledningar till att man väljer klassrumsundervisning. I klassrumsundervisning har du som lärare lättare tillgång till läromaterial, översikt på elevgruppen och läraren känner att han eller hon har mer ordning i klassrummet, det är tidssparande och når fram till hela klassen.Nyckelord är inlärning, klassrumsundervisning och utomhuspedagogik.

Sammanfattning/AbstractHelene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning.Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten från PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i årskurs 4 hade försämrats inom läsning och i matematik hade de lägre resultat än andra EU/OECD länder. Detta är alarmerande och måste tas på allvar. Sämre resultat leder på sikt till att fler och fler åtgärdsprogram behöver utfärdas. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen fungerar som redskap för att motverka de negativa utvecklingstrenderna.Syfte: Syftet med vår undersökning var att undersöka åtgärdsprogram som verktyg för lärande. Med hjälp av våra frågeställningar belyste vi åtgärdsprogram ur flera perspektiv. De var blanketternas utformning och innehåll, synen på lärande i åtgärderna och hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i undervisningen. Teoretisk ram: I arbetet utgick vi från två teorier om lärande, kognitiv konstruktivism och social konstruktivism. Vi använde även teori utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning kring åtgärdsprogram och riktlinjer från lagar, läroplaner och allmänna råd bildade en bakgrund.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsprogram och halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare från två kommuner.Resultat med analys: Våra resultat visar att begrepp i åtgärdsprogrammen som styrkor eller organisation, grupp och individ tolkas olika av lärare. Målen är överlag svåra för eleven att uppnå inom en rimlig tid och det är vanligt att målformuleringarna är otydliga. Åtgärderna ligger mycket på individnivå och omfattas mest av färdighetsträning. Föräldrars och elevers delaktighet vid utformningen av åtgärdsprogrammen varierar. I intervjuerna framkommer att lärarna ser elevernas svårigheter som något utöver och utanför den ordinarie undervisningen. Lärarna förlägger åtgärderna under eget arbete i eller utanför klassrummet och ibland till och med innan eller efter skoltid. Konklusion: Formuleringarna av mål och åtgärder varierar beroende på vem som skriver. För att åtgärdsprogram ska fungera som verktyg för lärande måste pedagogerna först förstå begreppen i åtgärdsprogrammen. De måste även ha kunskaper om var eleverna befinner sig i sin utveckling och framförallt vart de är på väg så att mål och åtgärder blir kortsiktiga, konkreta och mätbara. Blanketternas utformning och ordval kan förvilla pedagogerna och bidra till feltolkningar. Detta är ett område som vi inte hittat någon forskning kring. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv drar vi slutsatsen att fler åtgärder bör ligga på gruppnivå där dialogen blir ett viktigt redskap.Implementering: Specialpedagogens roll blir att föra en regelbunden dialog med lärarna ute på skolorna om åtgärdsprogrammens begrepp och vad som ska ingå i programmen. En annan uppgift för specialpedagogen blir att få lärarna att använda sig av gruppen och få arbetet med åtgärdsprogrammen integrerat i den ordinarie undervisningen. Får vi till detta blir åtgärdsprogrammen fungerande verktyg för lärande. Våra resultat stämmer med tidigare forskning kring formuleringen av innehållet i åtgärdsprogrammen. Implikationerna gäller därför både för oss specifikt men även i vidare mening.

I den här studien undersöks vilken typ av kunskap som stöds av traditionell klassrumsundervisning jämfört med utomhuspedagogik. Under hösten 2018 har två klasser på en högstadieskola i södra Sverige valts ut och undervisats i biologi inom två jämförbara delområden, svampar och lavar. Eleverna har fått undervisning med traditionell klassrumsundervisning i det ena delområdet och utomhuspedagogik i det andra delområdet. Efter varje delområde har eleverna fått svara på provfrågor som sedan bedömts och resultaten som erhållits utgående från de båda undervisningsmetoderna har sedan jämförts. Resultatet visade att en högre andel av eleverna som fått traditionell klassrumsundervisning klarade minneskunskapsfrågor än de som hade fått utomhuspedagogik. Resultatet visade också att en högre andel av provsvaren från eleverna som hade haft utomhuspedagogik var mer utvecklade, samt att en högre andel av dessa elever klarade en av kunskapsfrågorna som var inriktade på förståelse. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att traditionell klassrumsundervisning stödjer att eleverna lär sig minneskunskap och här finns möjligheter för läraren att styra vilka kunskaper som eleverna får. Undersökningen ger delvis stöd för att utomhuspedagogik stödjer att eleverna får med sig mer förståelsekunskap än vid traditionell klassrumsundervisning. När eleverna studerar organismer i verkligheten och aktivt styr sin kunskapsinlärning får de större möjlighet att utveckla sin kunskap.

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman’s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection.   Questions to be answered:• What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?• In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory?•In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience. The interviews were conducted in each teacher's school, in a private room and were recorded with a dictaphone. All interviews were transcribed.Results: All five teachers are teaching training theory in the gym and in the classroom. They perceive the moment as an important part of the subject, both from a curriculum perspective, as well as from a personal conviction of the effect on students' health in a lifelong perspective. The teachers teaching method is virtually the same on the basis of teaching lectern in the form of PowerPoint. The teachers feel that they have entrenched themselves enough pedagogical content knowledge in order to conduct adequate teaching of training theory, with the exception of knowledge about alternative methods and available textbook literature. The teachers say they have been provided with a sufficient content knowledge from GIH but that the teaching of how knowledge can be passed on to students has been nonexistent. Conclusion: When it comes to the education at GIH, we can draw the conclusion that Sweden's top university for sport and health has some problems when it comes to education in training theory. The teachers feel well prepared factually, but the pedagogical content knowledge (PCK) is virtually nonexistent when they start working. Teachers solve this by taking the help of experienced colleagues while they continually develop their teaching based on personal experience. They feel, therefore, that they possess enough PCK to implement their education in a good way. However, there are some dangers with this. There is a risk when the teachers come out to the schools that there aren’t any colleagues that will be able to help them. In addition, the risk is imminent that pupils, taught by teachers working directly after their education, may suffer from an inadequate education. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån Shulmans pedagogiska ämneskunskapsteori (PCK) undersöka hur idrottslärare, utbildade på GIH med maximalt två års arbete på gymnasiet, bedriver sin undervisning i momentet träningslära. Vidare har ett syfte varit att utifrån deras pedagogiska ämneskunskaper undersöka hur deras utbildning på GIH har förberett dem för undervisning i detta moment.   Frågeställningar: Vad är lärarnas inställning till träningslära som en del av ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan? På vilket sätt, utifrån PCK-teorin, arbetar lärarna med momentet träningslära? Hur upplever lärarna att utbildningen på GIH har bidragit till deras undervisning i träningslära utifrån ett kunskapspedagogsikt perspektiv?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats och studiedesignen bestod av fem halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar med Idrott &amp; Hälsa på gymnasiet. Urvalet gjordes mot bakgrund av att samtliga lärare har fått sin utbildning på GIH samt maximalt varit ute i arbetslivet i 2 år. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares skola i ett avskilt rum och bandades med diktafon. Samtliga intervjuer transkriberades.   Resultat: Samtliga fem lärare undervisar i träningslära både i idrottshallen men också i klassrummet. De uppfattar momentet som en viktig del av ämnet, både utifrån ett kursplansperspektiv såväl som en personlig övertygelse om momentets inverkan på elevernas hälsa i ett livslångt perspektiv. Lärarnas undervisning ser i stort sett likadan ut med utgångspunkt i katederundervisning i form av PowerPoint. Lärarna upplever att de har tillförskansat sig tillräckligt med pedagogisk ämneskunskap för att kunna bedriva adekvat undervisning i momentet, undantaget kunskap om alternativa metoder samt tillgänglig lärobokslitteratur. Lärarna uppger att de har försetts med en tillräcklig faktakunskap från GIH i ämnet men att undervisningen kring hur kunskapen kan föras vidare till eleverna har varit obefintlig.  Slutsats: När det kommer till utbildningen på GIH kan vi dra slutsatsen att Sveriges kanske främsta högskola inom Idrott och hälsa dras med vissa problem när det gäller den pedagogiska dimensionen i utbildningen i träningslära. Lärarna känner sig väl förberedda faktamässigt men den pedagogiska ämneskunskapen (PCK) är i stort sätt obefintlig när de kommer ut i arbetslivet. Lärarna löser detta genom att ta hjälp av erfarna kollegor samtidigt som de hela tiden utvecklar sin undervisning utifrån egna erfarenheter. De upplever därför i nuläget att de besitter tillräckligt med PCK för att kunna bedriva sin undervisning på ett bra sätt. Det finns dock en del faror med detta. Risken finns att man som lärare kommer ut till en skola utan kollegor att ta hjälp av. Dessutom är risken överhängande att eleverna som lärarna har direkt efter sin utbildning kan bli lidande av en bristfällig undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

Denna studie handlar om hur några matematiklärare inkluderar elever i sin klassrumsundervisning. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur några grundskollärare i åk 1–3 och några gymnasielärare ser på matematiksvårigheter och hur lärarna i studien beskriver sitt arbete med att skapa inkluderande klassrum. Studien har en kvalitativ forskningsansats där 12 semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de områden som enligt de studerade lärarna är de vanligaste matematiska utmaningarna hos eleverna är att befästa, automatisera, låga förkunskaper, negativa strategier och lågt självförtroende. Resultatet visar även att matematiklärarna anpassar och varierar sin undervisning för att inkludera eleverna. Slutsatsen av studien är att matematiklärarna beskriver och förklarar de svårigheter som eleverna möter utifrån ett kategoriskt perspektiv men när de berättar om hur de möter eleverna i undervisningen framträder ett relationellt perspektiv. Dessutom bedriver lärarna en inkluderande undervisning både för enskilda elever i matematiksvårigheter och för alla elever generellt.