Undersökningen syftar till att ta reda på elevers, i skolår 4, inställning och uppfattning om det lärande som sker vid utomhusundervisning i förhållande till klassrumsundervisning.Det är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lär i klassrumsmiljö snarare än när de är utomhus. Samtidigt säger eleverna att de lär när något är roligt, intressant eller väcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en källa till hälsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, än som lärandetillfälle.

Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser en pandemiinitierad (covid-19)distansundervisning i muntlig argumentation har medfört i en årskurs 3 klass på gymnasiet. Det är en kvalitativ undersökning som har genomförts med en lärarintervju, fyra elevintervjuer och två observationer för att komplettera varandra. Resultatet visar att intervjuerna med lärare och elever bekräftar varandra, likväl som observationerna. Slutsatsen av studien är att det finns fler nackdelar med distansundervisningen än vad det finns fördelar.

The aim of this study is to describe school teachers` experience that in their mainstream class teach students received in compulsory school for students with intellectual disability. How do teachers work so the students with intellectual disability became included in the class? To get answers to my purpose, I have used the following research questions: How is the experience of working with didactic, social and spatial inclusion described? What appears as challenges for including processes with integrated students? I have performed qualitative interviews with five primary school teachers. The teachers in the study teach or have taught integrated pupils who are enrolled in compulsory school. They teach or have taught the pupils in grade five in their class. As a conceptual starting point, I have chosen to use Asp Onsjös`(2008) different aspects of inclusion. Didactic, social and spatial inclusion. The result of the study shows that in the theoretical subjects mathematics and Swedish integrated pupils more often get individual support outside the classroom by a remedial teacher. In the practical subjects such as physical education and art, on the contrary the integrated pupils are taught with their classmates.  The result of the study reveals that teachers' didactic knowledge and skills are important for how the inclusion looks like in the classroom. Teaching is a social activity - a large part of the students´ social life takes place in the classroom. How teachers plan their lessons is related to how students with learning disabilities can participate. The teachers in the study describe that it is a challenge to have integrated students. According to them it is not just that students develop knowledge. A major challenge, according to the teachers, is to enhance the opportunities for the students being socially included with their classmates. The teachers in the study ask for the need for cooperation with remedial teacher and asking for more guidance. Working together with remedial teacher and other colleagues to support the integrated student in their learning is a recurring theme during the interviews. / Syftet med denna studie är att beskriva grundskollärares erfarenheter av att i den egna grundskoleklassen undervisa elever mottagna i särskolan. Hur arbetar lärarna för att elever med utvecklingsstörning ska bli inkluderade i klassen? För att få svar på mitt syfte harföljande forskningsfrågoranvänts: Vilka erfarenheter av arbete med didaktisk, socialt och rumslig inkludering beskrivs? Vad framstår som utmaningar för inkluderande processer kring integrerade elever? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare. Grundskollärarnai studien undervisar eller har i sin klass undervisat integrerade elever som är mottagnai särskolan. De undervisar eller har undervisat eleverna i årskurs fem. Som begreppslig utgångspunkt har jag valt att använda mig av Asp-Onsjös (2008) olika aspekter på inkludering. Didaktisk, social och rumslig inkludering. Studiens resultat visar att i de teoretiska ämnena matematik och svenska får integrerade elever oftare individuellt stöd utanför klassrummet av en speciallärare. I de praktiska ämnena exempelvis idrott och bild däremot undervisas de integrerade elever tillsammans med sina klasskamrater. I studiens resultat framkommer att lärarnas didaktiska kunskaper och färdigheter har betydelse för hur inkluderingen ser ut i klassrummet. Undervisning är en social aktivitet -en stor del av elevens sociala liv sker i klassrummet. Hur lärarna planerar sin undervisning hör ihop med hur elever med utvecklingsstörning kan delta. Lärarna i studien beskriver att det är en utmaning att ha integrerade elever. Enligt dem handlar det inte bara om att eleverna utvecklas kunskapsmässigt. En stor utmaningen är enligt lärarna är att stärka möjligheterna till att eleven är socialt inkluderad med sina klasskamrater. Lärarna i studien lyfter fram ett behov av ett nära samarbete med speciallärare och efterfrågar mer handledning. Att arbeta tillsammans med en speciallärare och andra kollegor för att stötta den integrerade eleven i sitt lärande är ett återkommande tema under intervjuerna.

Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter hos grundskollärare i de senare skolåren som i sina klasser undervisar i olika ämnen, både elever som läser efter grundskolans läroplan, Lgr11 och elever som läser efter grundsärskolans läroplan 2011, utifrån olika kursplaner. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där interaktion och samspel med andra är viktiga förutsättningar för lärande.  Kvalitativa intervjuer med tre lärare genomfördes. Samtliga intervjuade lärare har erfarenhet av att undervisa i klasser med både grundskoleelever och grundsärskoleelever. I studien framkommer att lärarna försöker möta eleverna där de är i sitt lärande och ordna rätt anpassningar och rätt utmaningar som eleverna motiveras av. En bra planering och rätt anpassningar gör eleverna självständiga och delaktiga. Elevers olikheter, samarbetet och interaktionen med andra gör att eleverna utvecklas. Alla som deltar i undervisningen bidrar med sina tankar och åsikter genom språket. Styrkan med elevernas samarbete är att det utvecklar elevernas lärande. Genom samarbete får eleverna draghjälp och motiveras till ytterligare arbete när de utmanas av någon som kan lite mer.  Lärarna använder sig av scaffolding och artefakter för att nå elevernas närmaste utvecklingszon och utveckla lärandet. Resultatet i denna studie visar att den sociala- och didaktiska inkluderingen är tätt sammanvävda och den rumsliga inkluderingen bidrar till detta. / The purpose of this study is to describe teachers’ personal experiences about teaching based on different curriculum, Lgr 11 for compulsory school and curriculum for special compulsory school 2011, and different course syllabi. I have used qualitative interviews with three teachers from a secondary school, school year 7 -9. The teachers who participated all had experiences of teaching pupils from different curriculums. In this study I have used open formulated questions and the teachers shared their experiences regarding developing teaching strategies. This study is based on sociocultural theory. One result that can be seen is that the teachers try to meet the pupils in their learning process. They organize with individual adjustments, which motivates education in class together with others. The pupil’s social interaction is central. The teachers’ use artefacts and scaffolding to reach the zone of proximal development. A good planning for pupils and adjustments make pupils more independent and involved. Cooperation and social interaction with others lead to development. Everyone who participates in teaching contributes with their thoughts and aspects which develop learning. The results of this study show that the social- and didactic inclusion is closely interwoven and the spatial inclusion contributes to this.

The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric’s in schools, more specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography.   The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it. This has contributed to the difference in teachers' approaches to rhetoric. However, teachers' education in rhetoric is not sufficiently comprehensive in relation to the requirements of the curriculum considering rhetoric. A reason to this is that neither rhetoric nor oral preparation has been a required subject in the education of the teachers. Many teachers have on their own studied rhetoric to complete the requirements of the curriculum.   Generally, these teachers work with rhetoric as independent parts of the Swedish subject. But there is a desire that rhetoric must also be integrated into other subjects. Thus, students will have more opportunities to come into contact with rhetoric and can translate the theory of rhetoric into practice in different contexts. Shared by all six teachers is the opinion that they work with rhetoric in a way that they attach both oral and written parts in rhetoric. Through various methods, exercises and facts, students can thus achieve a sense of self-confidence, which they could use when they speak to different audiences in different contexts. Students also become aware of the power of the spoken word. This also contributes to language learning and language development with the students.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut? Metod De metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet. Lärarintervjuerna rörde deras inställning till och åsikter om lärarrollen, undervisningen och eleverna medan rektorerna intervjuades om andelen behöriga lärare i kollegiet, lärarlöner, upplevda skillnader mellan skolor i Finland och Sverige samt effekter av skollagen. Resultat Det viktigaste fyndet i studien var den markanta skillnaden av andelen eget arbete. Med eget arbete menas att eleven arbetar enskilt med givna uppgifter eller att eleven självständigt eller med hjälp sätter egna mål, planerar, genomför och utvärderar det egna arbetet. I de finska skolorna användes 32% av lektionstiden till eget arbete medan samma siffra i Sverige var 70%. De finska lärarna hade även ett mer varierat lektionsinnehåll än de svenska lärarna. Dessutom undervisades de finska eleverna till 94% i helklass inom klassrummets fyra väggar medan samma siffra i Sverige bara var 74%. Andra skillnader mellan länderna var lärarnas ledarstil, synen på läxor och relationen till eleverna där de finska lärarna över lag utövade mer kontroll än de svenska. Klassrumsklimatet i de båda länderna skiljer sig åt i mindre grad.  Atmosfären i klassrummen upplevdes positiv i de båda länderna. Slutsats En förklaring till resultatskillnaderna mellan Sverige och Finland i PISA-undersökningen och de svenska elevernas försämring kan vara att lärarna i Sverige har en mer elevorienterad ledarstil medan lärarna i Finland har en mer uppgiftsorienterad ledarstil. I den elevorienterade ledarstilen är det den enskilda elevens förutsättningar som är i fokus och läraren ses som en handledare som vägleder sina elever i det egna arbetet. I den uppgiftsorienterade ledarstilen är det uppgiften, kunskapen som är i fokus och läraren ses en kunskapsförmedlare.

Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa och utforska filmens plats i undervisningen på en gymnasienivå, med särskild fokus på hur film kan användas för att gestalta livsfrågor. Underlaget till den här kunskapsöversikten har samlats in genom sökningar på sökmotorerna Educational Research Complete, Educational Resources Information Center via EBSCO samt SwePub, resultaten av sökningarna på dessa sökmotorerna utgör majoriteten av våran kunskapsinsamling, våran handledare hänvisade oss även till litteratur inom ämnet. Efter en utforskning av vad som hade skrivits i behandlade källor kan man se att det finns en generell positiv inställning till film som läromedel i skolan. Forskningen vi behandlade menade bland annat att filmen har en god förmåga att utmana de ställningstaganden elever har och uppmanat dem att överväga nya perspektiv. Vidare, att kontemporär film kan vara ett utmärkt läromedel för att engagera elever i religiös utforskning. Film kan användas i klassrummet för att stimulera elevernas nyfikenhet, engagemang för olika situationer och företeelser samt deras inlevelse i lärandematerialet. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att få fram forskning om hur filmpedagogik används i verkliga klassrum i Sverige och om och hur pass mycket lärare känner till om filmpedagogik och hur man bäst använder film i klassrummet.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.   Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.

Forskning visar på att elever i grundskolan påvisar bristande motivation när det kommer till läsning och att deras läsvanor har försämrats. När läsning väl förekommer är det till största delen som tidsfördriv, där elever enbart bläddrar i böcker. När lärare har slut på idéer eller lektionsslut börjar närma sig är det oftast läsning elever får fördriva tiden med. Läsning förekommer mestadels i sammanhang där elever förväntas utveckla sin läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan motiverar elever till läsning, mer specifikt svara på frågeställningen: Hur kan lärare motivera elever till att läsa i årskurs 1-3? För att besvara frågeställningen för kunskapsöversikten har vetenskapliga studier om motivation, läsning och professionella lärare sökts upp som empiriskt material. Detta gjordes genom både manuella och systematiska sökningar i olika databaser. Styrdokument nämns ocksåi bakgrunden för att tydliggöra vad som förväntas av lärare. Forskningen som togs fram analyserades utifrån tematisk innehållsanalys och sammanställdes sedan under lämpliga underrubriker i resultatdelen. Resultatet i kunskapsöversikten visar på att en läskultur är väldigt viktigt för att elever ska bli läsare, där de får uppleva läsande förebilder både i och utanför skolan. Vidare visar resultatet att själva litteraturen elever får till sig att läsa, spelar stor roll för själva motivationen. Slutligen visar det också att lärare behöver bemöta elever på rätt sätt. Genom att stötta elever utifrån bakgrund, erfarenheter och hemmiljö kan elevers motivation öka.